Mikael Klein, Funktionsrätt – ”Personlig assistans verkar vara ett rött skynke för vissa”
Skärpta krav för tillstånd, kvalitetsmätningar, starkare verktyg för IVO. Det är åtgärder Mikael Klein vill se mot fusket. Samtidigt är han mycket kritisk till att fuskbekämpning blandas samman med svepande tal om mörkertal av fusk och assistansens höga samhällskostnader.
Den senaste veckans rapportering om fusket som startade på SVT och spreds ut på ledarredaktioner, som Expressen och DN, väcker anstöt på många sätt säger Mikael Klein, politisk chef på Funktionsrätt Sverige. Fokuset stannar inte vid på brottsbekämpning, utan både myndigheter och media som tex Anna Dahlberg i Expressen uttalar sig ofta svepande om mörkertal av fusk och assistansens höga samhällskostnader.
– Dessa frågor kan naturligtvis också diskuteras, men det blir farligt när man smetar ut frågorna i varandra. Själva det faktum att nya bedrägerier avslöjas är ett tecken på att något görs rätt i tillsynen. Då är det olyckligt att företrädare för Försäkringskassan fortfarande fastställer att det finns ett stort mörkertal av fusk, utan grund för påståendet.
Vill se åtgärder direkt mot fusket
Myndigheter och regeringens fuskbekämpning har i alltför hög grad drivit på förändringar som försämrat för seriösa assistansanordnare och enskildas behov av stöd, anser Mikael Klein som vill se åtgärder direkt mot fusket.
– Viktiga åtgärder som kan nämnas är skärpta krav för tillstånd, att ge IVO skarpare verktyg för sin tillsyn, att vidga tillsynen till att omfatta mottagarnas erfarenheter. Och inte minst täppa till luckor i lagen som möjliggör organiserad brottslighet.
Skärp kraven för tillstånd
Tillståndskraven för att bedriva personlig assistans behöver skärpas, kraven är idag för lågt ställda, exempelvis kravet på ”insikt och lämplighet” är för vagt formulerat, säger Mikael Klein.
– Insikt är på tok för svagt begrepp, vi hade velat se krav på kunskap och erfarenhet. IVO har också lämnat en rad förslag till regeringen om lagändringar för att hålla oseriösa aktörer borta från att bedriva LSS–verksamheter, tex att dela uppgifter med andra myndigheter och få tillgång till brottsregister.
Lagändring som borde gjorts tidigare
Regeringen har precis föreslagit en lagändring för att stoppa utbetalning av assistansersättning till assistansberättigade som anlitat anordnare utan tillstånd.
Borde detta ha åtgärdats tidigare?
– Alla förbättringar kan man tycka borde ha gjorts tidigare, så även denna, men bra att den kommer på plats. Förhoppningsvis är den tillräcklig för att anordnare som förlorat sitt tillstånd inte längre kan anlitas. Återstår att lappa till luckor för oseriösa anordnare att övergå till vilande bolag och annat trixande, säger Mikael Klein.
Ge Migrationsverket informationsplikt till IVO
En central i fråga den senaste debatten är hur oseriösa anordnare ska ha använt sig av arbetskraftsinvandring i brottsliga upplägg. Det väcker anstöt när migranter utnyttjas som arbetskraft eller som assistansmottagare, säger Mikael Klein.
– Det centrala här är att vidta relevanta åtgärder mot organiserat fusk, inte att begränsa arbetskraftsinvandringen generellt eller att omöjliggöra för legala migranter att ta del av välfärden. En första, enkel åtgärd vore att ge Migrationsverket informationsplikt till IVO på samma sätt som Försäkringskassan idag har.
Genomför kvalitetsmätningar
Tillsyn handlar inte bara om brottsbekämpning och att hålla oseriösa aktörer borta. Det handlar även om att säkerställa att seriösa aktörer inte begår misstag, som grundas i okunskap eller slarv, fortsätter Mikael Klein.
– Ytterst handlar tillsynen om att ha en systematisk kvalitetssäkring, med mätmetoder som fångar den enskilde mottagarens perspektiv.
Hur ska sådana kvalitetsmätningar genomföras?
– En viktig parameter är att fånga enskilda mottagares synpunkter, men mätningen får inte stanna vid att endast mäta nöjdhet. Kvalitet måste också innefatta att lagstiftarens mål uppfylls. I LSS–insatser skulle det kunna handla om att systematiskt samla in och mäta, tex förekomst av kvalitetsplaner, fortbildning, arbetsmiljöindikatorer för personal, omfattning av arbetsledning med mera. Detta skulle skapa mer kunskap och träffsäkra riskanalyser.
Bör man också mäta tex självbestämmande hos de som får LSS-insatser?
– Ja det är en viktig del av kvalitetsmätningen. Även här handlar det inte enbart om att efterfråga den enskildes nöjdhet, utan att ta fram indikatorer som påvisar att den som är mottagare av assistans faktiskt haft inflytande i olika delar, t.ex. vid rekrytering av assistenter.
Assistans verkar vara ett rött skynke för vissa
Det spekuleras, ofta tvärsäkert, om fuskets omfattning, mest extremt av åklagaren Björn Rosenlöf på åklagarmyndigheten som hävdade att 50 % av all assistansersättning grundas i fusk. Detta är extremt olyckligt då de uppskattningar som gjorts i tex statliga utredningar baserats på den sk Expertmetoden, inte har visat sig hållbara, säger Mikael Klein.
– Det är märkligt att debatten om fusket inom just personlig assistans är så återkommande och ihärdigt, medan andra branscher med bevisat fusk och överutnyttjande inom välfärden inte debatteras med samma hårda fördömanden. Personlig assistans verkar vara ett rött skynke för vissa, medan tex fantasivinster i vårdbolag eller riskkapital i skolverksamhet inte alls triggar igång samma reaktioner, trots att den ekonomiska omfattningen av det ”fusket” är betydligt större.
Anses den enskilde ha för stor frihet?
Personlig assistans är en oerhört effektiv och träffsäker stödform. Rätt utformad så ger den exakt det stöd som en person behöver, varken mer eller mindre, säger Mikael Klein.
– En förutsättning för denna träffsäkerhet och effektivitet ligger i att det är den enskilde mottagaren har stora möjligheter att själv utforma insatsen. Det är kanske paradoxalt nog detta som gör fuskdebatten inom assistans är så oförklarligt intensiv. Det kanske helt enkelt finns lite för många politiker, byråkrater och proffstyckare som faktiskt inte gillar att människor får bestämma för mycket själva, säger Mikael Klein.