läs skrivbordsversionen istället

Jonas Franksson, ordförande STIL – ”Mycket osäkert läge efter regeringskrisen”

Efter att Liberalerna lämnat januariavtalet är frågan vad i avtalet som nu gäller och vad det innebär för utredningen om huvudmannaskapet, en av punkterna i avtalet.
– Detta riskerar att öppna för ett kommunalt huvudmannaskap, säger Jonas Franksson.

Sedan Liberalerna lämnat januariavtalet finns inte samma tryck på att utredningen om huvudmannaskapet ska leda till ett förstatligande av assistansen. Om utredningen överhuvudtaget kommer kan det istället bli en utredning som håller öppet för att kommunen blir ensam huvudman, säger Jonas Franksson. Att direktiven har dröjt tror han beror på en dragkamp om direktiven, där Socialdemokraterna vill hålla öppet även för ett kommunalt huvudmannaskap.
– I punkt 64 i januariavtalet står det att huvudmannaskapet ska utredas men inget om att det ska bli statligt så de kan göra så utan att för den skull bryta mot avtalet. Jag kan tänka mig att fördröjningen har handlat om statligt kontra kommunalt och om behovsbedömningarna i personlig assistans ska tas upp vilket Liberalerna drivit.

Ska inte avgöras i badrummet

För Jonas Franksson och STIL är det oerhört viktigt att behovsbedömningarna tas med i en utredning om huvudmannaskapet. STIL har nyligen publicerat en debattartikel på altinget.se där de kräver en modernare lagstiftning med behovsbedömningar som istället för grundläggande behov utgår från ledorden hälsa, trygghet och relationer med Funktionsrättskonventionen som grund.
– Vi kan inte lämna det här till politikerna så vi vill visa hur man kan göra om behovsbedömningen utifrån Funktionsrättskonventionen. Våra rättigheter ska inte avgöras i badrummet. Assistans handlar om rätten att kunna leva och delta i samhället och det måste prägla behovsbedömningarna.

Alla utom S och M talar om behovsbedömningarna

I Assistanskolls enkät till riksdagspartierna om utredningen Stärkt rätt till personlig assistans svarar alla partier i fråga nr 5 utom just (S) och (M) att behovsbedömningarna behöver göras om konstaterar Jonas Franksson.
– Alla partier utom (S) och (M) är inne på att behoven ska vara grundade på helheten och att man ska titta på 2009 års dom om integritetsnära delar av grundläggande behov, vilket är glädjande.
S och M är också de enda partier som inte direkt säger att vill genomföra förslagen i utredningen Stärkt rätt till personlig assistans.
– Medan alla andra partier i stort vill genomföra utredningen i sin helhet svarar (S) och (M) med viss distans och att de tex uppfattar ”vissa förslag som intressanta” eller ”vill invänta remissinstanser”. Socialdemokraten Mikael Dahlquist kan förstås inte säga så mycket mer eftersom han inte sitter på det fullständiga mandatet, isåfall skulle det har varit Lena Hallengren som svarat och det får man acceptera. (M) gett mig känslan att de försöker profilera sig positivt i assistansfrågan men svaren i enkäten är väldigt avvaktande och det förvånade mig.

Vi räddas av omprövningsstoppet

De som fortfarande har assistansersättning räddas idag av omprövningsstoppet som gällt sedan 1 april 2018, fortsätter Jonas Franksson.
– En person som omprövades precis före stoppet gick från 36 till 6 timmars grundläggande behov när de räknade momenten exakt på toaletten. Skulle man börja ompröva på det sättet igen kommer tusentals att förlora sin assistans. Det är också mycket svårt för de som inte redan har assistans att kvalificera sig. Under 2020 fick 83 % avslag på sin förstagångsansökan.
Jonas Franksson nämner även en ny dom från Kammarrätten i Göteborg, som säger att trädgårdsskötsel inte kan beviljas som behov i personlig assistans.
– Där jämför man personlig assistans med vad man får för hemtjänstinsatser och utgår från de grundläggande behoven. Man är helt fixerad vid dem.

Regeringen ”slog i taket” 2017

På frågan om hur det kan komma sig att utredningen "Stärkt rätt till personlig assistans" kom bara två år efter LSS–utredningen som tvärtom föreslog stora besparingar svarar Jonas Franksson att regeringen tidigare testade gränsen för hur stora besparingar de kunde göra.
– De ville testa gränsen för hur långt de kunde gå innan man ”slog i taket, vilket skedde i slutet av oktober 2017 med HFD-domen 1206-16 som underkände väntetid och assistanstid mellan aktiva perioder. Här slog man inte bara i taket utan taket rasade ner. Försäkringskassan larmade om att många genom den nya domen riskerade att rasa ur assistansen. Regeringen blev tvungen att agera och införde omprövningsstoppet. Åsa Regner avgick som socialminister och ersattes av Lena Hallengren och Ann-Marie Begler fick sparken från Försäkringskassan.
Med tanke på hur det gick låter det som ett misslyckat politiskt spel eftersom (S) tappat många väljare som väljer med hänsyn till funktionsrättsfrågor?
– Ja, de trodde de hade koll på den här berättelsen och så började det gå på ett helt annat sätt. Sett ur dagens perspektiv är LSS-utredningen pinsam för (S). Att de sedan inte kan släppa den utan låter den gå ut på remiss handlar mest om prestige, politiskt är den död.

Barnperspektivet en del i vändningen

Jonas Franksson tror även att barnperspektivet har spelat en viss roll. Att barn som förlorade sin assistans for illa gjorde regeringens situation ohållbar.
– Det finns inget som upprör svenskar så mycket som när man går emot barnen. Vi är ett folk som är uppfostrade med Astrid Lindgren. Det blev tydligt att Regners styre med allt fokus på fusk, kriminalitet och kostnader inte hade något folkligt stöd utan det blev istället en ilska över nedskärningarna. Framför allt tror jag man kunde känna igen sig i de drabbade familjerna.
Han menar att det också speglas tydligt i det regeringen nu främst satsat på.
– ­Man har satsat på frågor som är kopplade till barn och familjer: andning och sondmatning och avsmalnat föräldraansvar.

(Kd) lyfte assistansen i valrörelsen

En annan orsak till vändningen, menar Jonas Franksson, var att (Kd) lyfte assistansen sista veckan innan valet.
– Jag tror alla blev chockade att de här frågorna fick ett sådant enormt medialt genomslag. Det var det som gjorde att (S) inför riksdagsvalet 2018 helt plötsligt gick ut och lovade guld och gröna skogar, vilket man sedan också följt upp. Det säger ju något om hur viktigt det är att få upp de här frågorna på agendan i valrörelsen.

Det viktigaste återstår

Som Jonas Franksson sa i Assistanskolls intervju om utredningen Stärkt assistans är han mycket nöjd med den utredningen, men det viktigaste återstår, säger han.
– Helheten är inte löst förrän man fått ordning på behovsbedömningen. Man har hittat på så mycket tok sedan 2009 och framåt och man har därefter löst en del men inte 2009 års dom. Långsamt och metodiskt har vi lyckats med en massa på vägen men den där jäkla domen ligger kvar och jag kommer inte släppa detta förrän den är borta, säger Jonas Franksson.

Jonas Franksson intervjuades av Erik Tillander och Kenneth Westberg 2021-07-20

Skicka sidan till: