läs skrivbordsversionen istället
Socialminister Lena Hallengren tillsatte nyligen en utredning som till 1 mars 2023 ska ge förslag om hur personlig assistans ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap. Utredningen ska även se på fördelar och nackdelar med ett statligt huvudmannaskap och utreda alternativ. Utredare blir Lars Lööw. (se direktiv till utredningen)
Maj Karlsson har mycket dubbla känslor inför direktiven, de är ett steg framåt men inte det riksdagen velat säger hon. Hon anser att direktiven öppnar upp för att utreda ett kommunalt huvudmannaskap.
– Utgångspunkten i utskottsinitiativet från V, M och KD nov 2020 som fick en majoritet bakom sig var att utredningen skulle ge förslag på HUR statligt huvudmannaskap ska införas inte OM det ska införas. I riksdagens utskottsinitiativ sades det även att det ska finnas ett färdigt lagförslag före valet 2022.
– Nu kan lagförslaget bli klart tidigast hösten 2023 vilket är ganska långt fram.
Borde regeringen lagt fram detta tidigare?
– Ja, det har tagit nästan ett år för de att tillsätta utredningen och frågan är ju inte outredd, den har redan utretts i tex LSS–utredningen.
I direktiven står det att utredaren ska se på för– och nackdelar med ett statligt huvudmannaskap och utreda alternativ till ett statligt huvudmannaskap.
Finns det inte en rimlig tanke i det?
– Om vi stod i början av en process vore det rimligt men den här frågan har varit uppe länge. Vi och Riksdagen har redan bestämt sig, fördelarna med ett statligt huvudmannaskap är så mycket större än ett kommunalt, säger Maj Karlsson.
Vad anser du om att Lena Hallengren säger att utredaren Lars Lööw ska ta ställning till vilka alternativ till statligt huvudmannaskap som ska utredas?
– Utredaren måste få lite fria händer att landa i något, men man lämnar väldigt öppet för ett annat alternativ än vad riksdagen sagt att det ska vara.
Ett kommunalt huvudmannaskap är helt uteslutet säger Maj Karlsson, och dagens situation visar att ett delat huvudmannaskap inte fungerar. Hon anser samtidigt att regeringspartierna visat att de föredrar ett kommunalt huvudmannaskap.
– Det är ganska uppenbart att S och MP inte vill ha ett statligt huvudmannaskap, det har inte landat i det.
De vill hålla en dörr öppen för ett kommunalt huvudmannaskap?
– Jag tror inte de bara vill det, det har varit tydligt att de egentligen vill ha ett kommunalt huvudmannaskap.
Maj Karlsson undrar även vilka värden i utredningen som styr vad som anses vara fördelar och nackdelar med kommunalt eller statligt huvudmannaskap.
– Är det rättigheter eller kostnader som avgör vad som är fördelar och nackdelar? Det vore förödande om ekonomi går före människors rätt. Om man enbart tänker på kronor och ören är ju ett kommunalt huvudmannaskap bättre för staten, men det är ju tvärtom människors fri och rättigheter som ska styra.
För Försäkringskassans assistansbeslut råder ett omprövningsstopp sedan 1 april 2018. Utredningens direktiv säger att kommunala assistansbeslut ska flyttas över oförändrade vid ett eventuellt förstatligande. Detta var ett av kraven från riksdagen säger Maj Karlsson men hon oroas av att assistansbesluten idag regelmässigt tidsbegränsas, oftast 1 år i taget, ute i kommunerna.
Behövs det någon typ av stopp för tidsbegränsade beslut i kommunerna tills utredningen är klar?
– Ja, det skulle jag tycka vore rimligt. Regeringens tidigare signaler om hårdare bedömningar har påverkat kommunerna som dessutom fått enorma överskjutningskostnader.
Regeringen vill skriva en proposition utifrån utredningen Stärkt personlig assistans och lägga fram lagförslag innan valet 2022. Detta är mycket bra säger Maj Karlsson men hon är samtidigt bekymrad att detta kommer göra det ännu svårare att komma åt grundproblemet med de grundläggande behoven.
– Genom att dela upp behoven i integritetsnära delar kan Försäkringskassan fortsätta att reglera volymen personer som beviljas assistans. Nu kan regeringen gjuta olja på vågorna och slippa frågan i valrörelsen. Frågan om grundläggande behov är svår för allmänheten att förstå och därför svåra att lyfta i en valrörelse.
Lena Hallengren sade i en intervju att det inte blir någon utredning av bedömningarna av grundläggande behov med integritetsnära delar. Det är ett väntat svar säger Maj Karlsson.
– Vi har bråkat om detta i tolv år, det är den stora knuten i den assistansfrågan och här ligger den stora konflikten om kostnader kontra människors behov. Den största kritiken från funktionsrättsrörelsen mot ett statligt huvudmannaskap är ju att det kan gå helt fel om det införs samtidigt som bedömningen av de grundläggande behoven inte ändras och om tvåårsomprövningarna återupptas.
Lena Hallengren säger att regeringen inte har några planer just nu på att återinföra tvåårsomprövningar…
– Förhoppningsvis har de ingen ambition att återinföra dem, men hon borde säga tydligt att de inte ska införas. De fyller ingen bra funktion alls, mer än att få bort människor.
Regeringen sade i budgeten att de vill räkna upp assistansersättningens timbelopp med 1,5 % inför 2022. Det var väntat säger Maj Karlsson som menar att det är för lite för de mindre anordnarna.
– Vi skulle vilja se en differentierad lösning. Det stora koncernerna klarar detta, men för de mindre anordnarna är uppräkningen för låg.
Kommunal gick ut och sade att uppräkningen borde följa löneutvecklingen…
– Ja det vore helt rimligt för små assistansanordnare, men om den höjs med 2,2 % kan de stora koncernerna ta ut mer vinst istället. Vi anser att grundproblemet är att det går att ta ut vinster på människors rättigheter, säger Maj Karlsson.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.
