läs skrivbordsversionen istället
Socialminister Lena Hallengren tillsatte nyligen en utredning som till 1 mars 2023 ska ge förslag om hur personlig assistans ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap. Utredningen ska även se på fördelar och nackdelar med ett statligt huvudmannaskap och utreda alternativ. Utredare är Lars Lööw. (direktiv till utredningen)
Pia Steensland anser att titeln på utredningen ”Statligt huvudmannaskap för personlig assistans” är missvisande eftersom direktiven tydligt öppnar för ett kommunalt huvudmannaskap.
– Jag tycker att det är anmärkningsvärt eftersom en majoritet i riksdagen för snart ett år sedan gav stöd för ett statligt huvudmannaskap efter ett gemensamt initiativ från KD, M och V. Direktiven i utredningen borde därför fokusera på HUR detaljerna kring ett statligt huvudmannaskap ska vara utformat för att det ska bli rättssäkert och så bra som möjligt för den enskilde.
Vad anser du om att Lena Hallengren säger att utredaren Lars Lööw ska ta ställning till vilka alternativ till statligt huvudmannaskap som ska utredas?
– Det är slöseri med tid att utreda om det ska vara någon annan än staten som ska vara huvudman för assistansen.
Pia Steensland säger sig dock inte vara förvånad eftersom de dåvarande januaripartierna (S, MP, C och L) röstade nej när frågan var uppe i riksdagen i nov 2020.
– Deras gemensamma januariöverenskommelse syftade till att utreda om det skulle vara stat eller kommun som skulle vara ensam huvudman. Regeringens direktiv går i linje med uppgörelsen i januariöverenskommelsen.
Maj Karlsson i Vänsterpartiet säger i en intervju att det är tydligt att S och MP vill ha ett kommunalt huvudmannaskap, håller du med?
– Jag vill inte lägga ord i deras mun, men representanter för regeringspartierna har i alla fall tydligt uttryckt i debatter i riksdagen och olika panelsamtal, så väl som i media, att de inte är övertygade om att ett statligt huvudmannaskap är att föredra.
Pia Steensland betonar att Kristdemokraterna inte ser några fördelar för den enskilda assistansanvändaren med kommunalt huvudmannaskap. Då riskerar kommunens budget och inte personens behov att avgöra omfattningen av stödet.
– Idag får den som har assistans via en kommun rätten till insatsen bedömd på nytt om personen vill flytta till en annan kommun. Beslutet från den nya kommunen kan ha en helt annan omfattning eller tom vara ett avslag trots att personen haft assistans under stor del av sitt liv. En ungdom kan kanske inte flytta hemifrån. En annan tvingas tacka nej till arbete eller studier på annan ort. Detta skapar en inlåsningseffekt – en kommunarrest och strider mot intentionen i LSS.
Lena Hallengren sade även att det inte blir någon utredning av bedömningarna av grundläggande behov med integritetsnära delar. Pia Steensland beklagar detta. Hon tycker inte det är rimligt att det bara är den insats som sker hud mot hud som räknas som grundläggande behov vid tex ett toalettbesök.
– Självklart måste hela tiden det tar att utföra behovet räknas. Vi kristdemokrater har lagt förslag i riksdagen om att utredningen om huvudmannaskapet ska ta upp och lösa även denna fråga.
Vad skulle det isåfall kunna leda till?
– Om vi för stöd av en majoritet i riksdagen så kommer regeringen uppmanas till att bredda utredningen så att samtliga grundläggande behov blir assistansgrundande i sin helhet. Vi uppskattar att en sådan lagändring skulle kunna träda i kraft den 1 januari 2024. Det är dock viktigt att betona att frågan till syvende och sist ligger i regeringens händer. De har ingen skyldighet att verkställa riksdagens vilja.
Lena Hallengren säger att regeringen inte har några planer just nu på att återinföra tvåårsomprövningar. Det är bra säger Pia Steensland, men understryker åter vikten av en lag som motverkar uppdelningen av grundläggande behov i integritetsnära delar.
– Det vore förödande om tvåårsomprövningar återupptas innan en lagändring om att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet är på plats.
Pia Steensland vill även förändra systemet för omprövningar.
– Det borde vara individuella tidsintervall baserat på funktionsnedsättningens omfattning och behoven borde aldrig omprövas från grunden, utan bara om det har skett en förändring.
I direktiven till utredningen står det att de personer som i dag har ett kommunalt assistansbeslut ska behålla sin rätt till assistans oförändrad om staten blir ensam huvudman. Pia Steensland säger att riksdagen även sade att besluten ska omfattas av det rådande omprövningsstoppet.
– Jag hoppas att utredningen respekterar detta.
Pia Steensland anser även att den systematiska tidsbegränsning av kommunala beslut som sker idag bör upphöra fram till ett förstatligande.
– Kommunala beslut om personlig assistans har samma rättspraxis att förhålla sig till som besluten ifrån Försäkringskassan. Många personer med omfattande funktionsnedsättning drabbas i praktiken av omprövningar mot den striktare rättspraxisen då deras beslut löper över kort tid, oftast bara ett år.
JO, Justitieombudsmannen, har tex i ett ärende med Töreboda kommun 2019 kritiserat tidsbegränsning av kommunala LSS-beslut och sagt att det strider mot intentionen att personer som omfattas av LSS ska känna en trygghet och långsiktighet i sina beslut. Pia Steensland har tagit upp frågan med Lena Hallengren.
– När jag frågat socialministern om hon är villigt att göra denna förändring hänvisar hon bara till kommunernas ansvar för att förhålla sig till JO-beslut. Socialministerns passivitet duger inte. Regeringen borde följa JO:s rekommendation och agera när människor far illa av tidsbestämda beslut inom assistansen.
Pia Steensland anser även att utredningen om huvudmannaskapet riskerar att skapa IQ–diskriminering eftersom den öppnar för en lagändring som skulle ge representant från det allmänna möjlighet att gå in och avgöra vad som ska anses vara god kvalitet för den enskilda baserat på dess nedsatta beslutsförmåga.
– Det vore olyckligt att främja IQ–diskriminering på detta sätt. Idag finns ställföreträdarskapet som är ett etablerat och välfungerande system som ger en person med nedsatt beslutsförmåga möjlighet till självbestämmande i sitt eget liv. Ställföreträdarskapet måste värnas och lagen ska vara lika för alla, oavsett beslutsförmåga.
Att regeringen vill skriva en proposition utifrån utredningen Stärkt personlig assistans och lägga fram den innan valet 2022 är efterlängtat säger Pia Steensland.
– Alla tre områden med föräldraansvar, tillsyn och egenvård som utredning berör är viktiga områden där det måste till förbättringar. Kristdemokraterna är positiva till helheten, men kommer självklart beakta remissvaren ifrån funktionsrättsrörelsen när vi tar ställning till lagändringarna som regeringen kommer föreslå i propositionen.
Regeringen föreslår i budgeten för 2022 att assistansersättningens timbelopp höjs med 1,5 %, vilket ligger under det sk märket för de avtalade löneökningarna på 2,2%. Detta urholkar kvaliteten i assistansen säger Pia Steensland.
– Vi höjer nivån med 2,2% per år för 2022 – 2024 i vår budget.
Hur bedömer du S/Mp regeringens avsikter i assistansfrågan just nu?
– Samtidigt som det är välkommet att det görs en del ansatser för att stärka assistansen så är jag inte trygg. Schablonen för timersättningen fortsätter att halka efter, inga initiativ tas för att åtgärda problem med bedömningen av grundläggande behov med integritetsnära delar. Utredning kring statlig assistans riskerar att bli ett luftslott då den öppnar för ett kommunalt huvudmannaskap, säger Pia Steensland.
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.
