Riksdagsval 2022 - Välj med Assistanskoll

Ja. Lagen behöver ändras så att alla grundläggande behov räknas som grund för assistansersättning. Det är nödvändigt för att intentionerna i lagstiftningen ska uppfyllas så att alla kan leva ett liv som andra och vara en del av samhället.

Ja. Tack vare ett förslag från oss kristdemokrater finns det stöd av en majoritet i riksdagen för att huvudmannaskapsutredningen ska få ett tilläggsdirektiv med uppdraget att utarbeta förslag som gör att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ska ge rätt till personlig assistans. Jag beklagar att Socialdemokraterna röstade emot förslaget och att socialministern (S) har uttalat att regeringen inte kommer verkställa riksdagens vilja.

Ja, det kommer vi absolut att göra eftersom det är en otroligt viktig fråga för oss. Sverigedemokraterna har i 10 år drivit frågan om en översyn av de grundläggande behoven i syfte att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet.

Ja, den pågående huvudmannaskapsutredningen kom till stånd efter ett gemensamt utskottsinitiativ ifrån KD, M och V med syfte att staten skulle vara ensam huvudman för assistansen. Jag är glad att utredaren Lars Lööw har uttalat att kommunalt huvudmannaskap inte är ett alternativ trots att den dåvarande S/M-regeringen efterfrågade den möjligheten i direktiven till huvudmannaskapsutredningen. Det gav mig hopp om att utredningen kommer ge förslag som säkerställer att var i landet du bor inte ska avgöra rätten till assistans.

Det finns i dag inga sådana förslag. Först måste den utredning som sitter angående statligt huvudmannaskap lämna sina förslag. Utgångspunkten är att det inte ska behöva innebära några stora förändringar.

LSS bör återupprättas som en rättighetslagstiftning som styrs av behov och garanterar grundläggande rättigheter. Med staten som ensam huvudman skulle förutsättningarna för likvärdiga bedömningar i hela landet öka.

Inledningsvis samma kriterier som lagens intentioner innebär idag, givet att man får ordning på behovsbedömningarna. Vi har hela tiden påpekat att en huvudmannaskapsförändring utan en ordentlig genomgång av behovsbedömningarna inte ska genomföras.

Det finns i samband med bedömningar av rätten till personlig assistans ett olyckligt synsätt där människan delas upp i olika behov. Grundläggande behov är mat, hygien, kläder, toalettbesök och kommunikation med utomstående. Allt annat räknas
som övriga behov. Givetvis går det inte att se på en människa på det här sättet. En människa är inte en maskin och förmågor kan variera från dag till dag. Insatsen personlig assistans finns för att livet ska fungera för människor med omfattande behov. Centerpartiet vill därför att uppdelningen i grundläggande behov och övriga behov slopas. Det finns bara behov och det är dessa som ska bedömas.

De bedömningar som görs, måste bygga på individuell bedömning utifrån varje unik persons behov. Kommunernas gräns på 4-7 timmar är en nedre gräns som de egentligen hittat på själva. Under 4-7 timmar erbjuds man ofta insatser som exempelvis hemtjänst istället assistans. Och 20-timmarsgränsen finns ju för att skilja statens ansvar från kommunernas. När assistansen samlas under ett statligt huvudmannaskap så blir dessa gränser för timmar irrelevanta.

Den pågående huvudmannaskapsutredningen måste ta fram detaljerna kring kvalificeringen men när riksdagen gav tillkännagivandet (uppdraget) till regeringen att tillsätta utredningen var vi tydliga med att betona att de personer som i dag har ett kommunalt assistansbeslut ska behålla sin rätt till assistans oförändrad om staten blir ensam huvudman.

Någon form av modell behövs för att göra behovsbedömningen. Besluten måste bygga på bedömningar av behoven i varje enskilt fall. Vi tror att det kan göras mer utifrån schablonberäkningar i stället för minuträkningar.

Ja. Behovsbedömningarna och lagändringar mot de HFD-domar som sedan 2009 gjort det så svårt att beviljas assistansersättning måste förändras, för att bl.a. stoppa minuträkningen. Det behövs en lagstiftning som går tillbaka till grundintentionen i LSS.

Inledningsvis samma kriterier som lagens intentioner innebär idag, givet att man får ordning på behovsbedömningarna. Vi har hela tiden påpekat att en huvudmannaskapsförändring utan en ordentlig genomgång av behovsbedömningarna inte ska genomföras.

Ja, vi vill få till ett mer mänskligt regelverk för bedömning av rätten till assistans. Kristdemokraternas förslag om att alla hjälpmoment av samtliga grundläggande behov är en del i detta.

Ett första och viktigt steg i den personliga assistansen är att alla grundläggande behov blir assistansgrundande i sin helhet och inte delas upp i integritetsnära eller inte. Behovsprövningen måste utgå från en helhetsbedömning där det framgår tydligt från början vad som ska räknas in och inte tolkas från gång till gång. Ett behov är ett behov och ska räknas i sin helhet.

Ett antal viktiga förändrar genomförs från 2023. Utöver det har vi för närvarande inga ytterligare förslag.

En av grundtankarna med personlig assistans är att personer med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter som personer utan funktionsnedsättning att få leva det liv som de vill leva. Det är en rättighet som sträcker sig långt utöver rätten att få hjälp med dusch, påklädning och liknande. Vi vill se till att den personliga assistansen verkligen fungerar som den fri- och rättighetsreform som den är tänkt att vara.

Det är väldigt bra med de förändringarna som fattas beslut om inom kort - schablonavdraget för föräldraansvaret, det nya grundläggande behovet förebyggande stöd och kvalificerade aktiverings och motiveringsinsatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Liksom förslaget om stärkt rätt för personlig assistans vid egenvård.

Om det finns viktiga aspekter som bör höra till de grundläggande behoven och inte fångas in av det som vi redan sagt är vi beredda att titta på detta.

Vi har inga förslag i dagsläget. Men vi ser ett behov av att se över regelverket för omprövning av personlig assistans och därmed också Försäkringskassans regler för återkrav.

Ja, å ena sidan behövs krafttag mot kriminalitet och fusk å andra sidan behövs det krafttag mot försäkringskassan. Det är inte rimligt att en och samma myndighet står för prövning av ansökan, beslut, utbetalning, indragning, dom över enskilda, återkrav och strafföreläggande i form av näringsförbud. Vi vill se en uppdelning av uppdragen.

Det Liberala kravet är att det behövs en LSS-inspektion, precis som vi har en Skolinspektion. Det handlar om människors möjligheter till att leva sina liv. Det handlar om människors rättigheter och rättssäkerhet det handlar om att stoppa stöld av våra värdefulla skattepengar.

LSS-inspektionens verksamhet skall bestå av flera olika delar. Det övergripande målet skall vara att bidra till att personer med funktionsnedsättning ska ha goda levnadsvillkor och kunna leva som andra.

LSS-inspektionen skall ha två huvuduppdrag - två fokus: Inspektionen skall för det första ta tillvara den enskilde insatsberättigades rättigheter gentemot myndigheterna. Detta sker bl a genom kvalitetstillsyn och kvalitetsuppföljning av verksamheterna oavsett driftsform, genom en allmän rättshjälp för råd och stöd samt juridiskt bistånd vid överklagningar och liknande. Inspektionen skall för det andra stoppa kriminalitet och fusk genom att oseriösa och kriminella utförare stängs av och lagförs. Inspektionen skall ta över samtliga dessa funktioner från Försäkringskassan och beivra alla former av fusk och oegentligheter med fokus på utförare och inte rättighetsbärare.

Ja, det måste vara en rättssäker bedömning av vad återkraven baseras på. En seriös assistansanordnare måste kunna lita på att ett myndighetsbeslut är korrekt och att de således kan utföra assistans i enlighet med beslutet utan risk för att flera år senare drabbas av återkrav. När det gäller omprövning och återkrav utifrån väsentligt ändrade förhållanden har vi föreslagit att termen ska ändras till väsentligt ändrade behov. Detta för att betona och säkerställa att det är assistansbehovet och inte förhållandet i sig som ska vara skäl till omprövning. Idag känner människor sig tvingade att avstå från att flytta hemifrån, studera, ta arbete på annan ort, bli sambo, gifta sig och skaffa barn då dessa förändringar i livet anses vara väsentligt ändrade förhållanden och kan föranleda en omprövning av rätten till assistans. Detta trots att det faktiska behovet av assistans inte behöver vara förändrat. Det är ovärdigt att människor hindras från att göra livsval som personer utan funktionsnedsättning kan ta för givna.

Ja, Livet skall kunna levas hela livet.

Kristdemokraterna har lagt förslag på att utreda förutsättningarna för möjligheten att beviljas assistans efter 65 år om det är funktionsnedsättningar som inte är kopplade till normalt åldrande.

Personer med funktionsnedsättning har rätt att vara delaktiga i samhället och att kunna leva ett självständigt liv. Frågan man måste ställa sig är om det är rimligt att ha en övre åldersgräns för mänskliga rättigheter?
Vi menar att assistans skall ges utifrån behov och inte ålder om nedsättningen inte är typiskt åldersrelaterad så bör insatsen personligassistans kunna ges.

Tvåårsomprövningar ska inte införas. De fyller ingen bra funktion alls, mer än att ge ännu fler människor avslag. Vid ett förstatligande ska kommunala assistansbeslut flyttas över oförändrade.

Ja, de skall bort permanent. De skall ersättas av avstämningssamtal som skall vara till för den enskildes trygghet så att hen har det som behövs.

Vi Kristdemokrater anser att omprövningarna inte ska återinföras förrän nödvändiga lagändringar har gjorts som säkerställer att samtliga grundläggande behov anses vara assistansgrundande i sin helhet. Vi ser därtill inte någon anledning till att det ska finnas rutinmässiga och obligatoriska nya bedömningar för alla personer vartannat år. Det finns personer som det dessvärre inte kommer att vara någon skillnad eller förbättring avseende deras behov av assistans. Dessa personer och deras anhöriga ska inte behöva känna oro inför en omprövning av rädsla att de ska förlora eller få neddragning av sin assistans. Vi anser därför att omprövningar ska fokusera på att säkerställa att assistansen håller en god kvalitet och tillgodoser behoven i enlighet med intentionen i LSS. Omprövningarna bör vidare ske med individuella intervall bedömda utifrån behov kopplat till var och ens unika situation. Vi anser därtill att behoven inte behöver omprövas från grunden, utan bara om de har förändrats. Detta eftersom att tvåårsomprövningarna i den form som de tillämpades före det tillfälliga stoppet 2018 kunde innebära att en persons beslut om personkretstillhörighet förändrades.

Nej, det finns ingen fastlagd gräns. Anslagen som finns i statens budget är en bedömning av vad utgifterna beräknas bli. Eftersom LSS är en rättighetslagstiftning är det rätten till assistans som är avgörande.

Nej. Vi måste frångå det nuvarande kostnadsfokuset och i stället utgå ifrån människors faktiska behov.

Nej, egentligen inte. Det är behoven som skall tillgodoses. Det är en billig insats oavsett vilka andra insatser man jämför med.

Det är viktigt att det fusk som finns inom lagen täpps till. Vi utesluter inte kontrollåtgärder men de måste vara proportionerliga. Inspektionen för socialförsäkring (ISF) har ett uppdrag att granska vilka rättsliga möjligheter, befogenheter och hinder som Försäkringskassan har för att upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar av assistansersättning. De ska redovisa sitt uppdrag i höst.

Fusk ska inte tolereras, samtidigt som kontrollåtgärder inte får gå ut över de som har rätt till assistans. Det stora problemet gällande förlorade skattemedel är snarare att stora koncerner kan ta ut vinster på människors rättigheter, det ska inte vara möjligt.

Ja, men inte av Försäkringskassan. Dom skall tillse att deras egna interna processer är rättssäkra och skänker medborgaren trygghet och stabilitet.

Genom beslut i kommuner och förvaltningsdomstolar har gravt synskadade, blinda och personer med dövblindhet bitvis berövats sin rörelsefrihet då de regelmässigt nekas ledsagning enligt LSS. Insatsen ledsagning behöver förtydligas för att bättre täcka behoven och säkra rätten till stöd för gravt synskadade, blinda och personer med dövblindhet.

Ja, vi vill på sikt se en helt ny, modern LSS med fler typer av insatser som riktar sig till fler personer och med större flexibilitet mellan insatserna.

Redan idag får merparten av dem som ansöker om personlig assistans vid sjukhusvistelse detta. Vi har i dagsläget inga förslag om att utöka detta.

Personer med funktionsnedsättning kan vara i behov av personlig assistans vid sjukhusvistelse, vilket exempelvis kan vara individuellt stöd som enbart den personliga assistenten har kunskap om. Vi är öppna för att utveckla ett sådant förslag.

Ja, vi är mycket kritiska till att regeringen strukit det förslaget i ”Stärkt assistans”

Man behöver se över regelverket för hur schablonersättningen sätts och räknas upp i takt med pris- och löneökningar. Det behövs en hållbar modell för uppräkning av schablonen. Sedan är det är viktigt att säkerställa att de pengar som avsätts till assistansen kommer den assistansberättigade till godo.

Uppräckning bör åtminstone vara i nivå med löneökningarna. Branschen personlig assistans är speciell eftersom nivån på intäkterna sätts av staten men lönen för personliga assistenter regleras i avtal på arbetsmarknaden. Att schablonersättningen motsvarar den allmänna löneutvecklingen är helt rimligt, främst för de små assistansanordnare. Samtidigt kan de stora koncernerna vid en höjning ta ut mer vinst i stället. Vi anser att grundproblemet är att det går att ta ut vinster på människors rättigheter. Vi skulle därför vilja se en differentierad lösning, just för att uppräkningen för de mindre anordnarna inte ska vara för låg.

För innevarande budget har vi föreslagit att timbeloppet ska räknas upp med 2,2%, dvs i nivå med avtalsenlig löneökning. Det är angeläget att komma bort ifrån den ryckighet som blir när timbeloppet regleras via regeringens budget ett år i taget. Vi har därför förslagit att en indexbaserad ökning ska utredas som en del i att hitta formerna för en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen. Det är nödvändigt för att säkerställa att seriösa arbetsgivare med kollektivavtal ska kunna bedriva personlig assistans med kvalitet och erbjuda attraktiva arbetsvillkor.

Vi är det parti som satsat mest på att höja schablonersättningen över tid. Det är problematiskt att ersättningen genom åren inte räknas upp i takt med övriga kostnads- och löneökningar. Långsiktiga förutsättningar måste skapas och därför menar vi att en fastställd årlig höjning av schablonen motsvarande kostnads- och löneutvecklingen som ett minimum är befogad.

Vi har inga sådana förslag i dag. Det finns både fördelar och nackdelar med att ha anhöriga som assistenter. Det är viktigt att möjligheten finns att arbeta som personlig assistent till en nära anhörig, samtidigt måste individens rätt att leva ett självständigt liv värnas.

Det går emot rättighetsprincipen att anhöriga ska tvingas arbeta för att möta behovet en person med funktionsnedsättning har. Personlig assistans ska innebära en lättare och mer värdig tillvaro att leva som andra utifrån sina livsvillkor, snarare än att det ska behövas utvecklas till ett jobb för anhöriga.

Vi har inte några sådana förslag i nuläget, men det är viktigt att den assistansberättigade tillsammans med anhöriga hittar en lösning som passar bäst för just deras livssituation. För många blir den anhörige en flexibel lösning som skapar en privat sfär med trygghet vid intima och känsliga situationer. Anhöriga utför också ofta betydligt mer assistans än de får betalt för då det måste ha jour och hoppa in om andra assistenter exempelvis blir sjuka. Det är därför viktigt att balansera så att den anhörige inte behöver ta mer ansvar än de vill samt har kraft och ork för. Lika viktigt är det att unga ges möjlighet till personliga utveckling och frigörelse ifrån sina föräldrar i takt med stigande ålder och mognad genom att utomstående assistenter är involverade. Avslutningsvis är det angeläget att det finns en transparens och insyn för att förhindra att organisade brottslingar utnyttjar systemet med anhöriga som assistenter i syfte att på felaktiga grunder kunna ta del av assistansersättning.

Som i dag. Du ska vara försäkrad i Sverige, och ingå i det svenska sjukförsäkringssystemet.

Det bör inte finnas någon sådan gräns för att kunna beviljas personlig assistans i Sverige. Människors behov ska alltid styra.

Vi vill se en ordning där den som är bosatt i Sverige har rätt till PA, men fram till att permanent uppehållstillstånd är beviljat så ska man vara hänvisad till kommunen eller särskilt auktoriserad anordnare som leverantör.

Möjligheten att komma in på arbetsmarknaden måste kraftigt förbättras för personer med funktionsnedsättning. Statistiken visar fortfarande på stor ojämlikhet, vilket vi anser är oacceptabelt. Här finns en outnyttjad potential i många människors kompetens. Regioner och kommuner måste gå före och visa vägen för näringslivet.

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan behöver få i uppdrag att ge ett förbättrat och fördjupat stöd till personer med olika grad av funktionsnedsättning för att komma ut på arbetsmarknaden. Här ingår även en snabbare och bättre tillgång till arbetshjälpmedel. Ingen ska behöva vara arbetslös för att rätt hjälpmedel inte kommer användaren till del.

Jag vill betona att vi Kristdemokrater välkomnar de initiativ som har tagits för att stärka rätten till assistans när det gäller till exempel avsmalnat föräldraansvar. Det är något vi har kämpat för under lång tid. Men dessvärre finns det brister i regeringens förslag. Enligt förslaget ska föräldraansvaret för tonåringar vara en timme per dygn. Det kan bli problematiskt för exempelvis de ungdomar som går på ett riksgymnasium och inte bor hemma. Har man behov av assistans dygnet runt är det en timme som saknas, och vad gör man då när föräldrarna inte är i närheten och kan hoppa in och täcka upp? I familjer med barn som har omfattande funktionsnedsättningar är vardagen oerhört tuff. Då kan det som anser vara ett normalt föräldraansvar vara så övermäktigt att man inte orkar med allt runt omkring. Vid dessa typer av situationer skulle vi vilja se någon form av ventil där det i undantagsfall kan finnas skäl att inte tillämpa bestämmelsen om föräldraavdrag.

När det gäller regeringens förslag som ska stärka rätten till assistans för personer som har en psykisk funktionsnedsättning ser vi en risk för att människor riskerar att förlora sin rätt till assistans om de - tack vara stöd av personlig assistans - har minskat frekvensen av utåtagerande beteende. Vi har därför föreslagit att hänsyn måste tas vid omprövningar utifrån att ett minskat antal faktiska episoder eller incidenter som riskerar att den enskilde fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom, kan ha minskat tack vare insatsen personlig assistans. Vi har också föreslagit att förebyggande insatser i syfte att minska risken för att farliga situationer uppstår ska vara assistansgrundande.

Att S-regeringen återigen presenterar förslag som inte är helt genomtänkta utifrån den assistansberättigades behov och perspektiv tillsammans med socialministerns uttalande om att regeringen inte kommer verkställa riksdagens vilja angående att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet belyser behovet av en ny regering. Det krävs en borgerlig regering med ett starkt inslag av kristdemokraterna för att återupprätta rätten till assistans.

• 26,03 miljarder
  
• Sverigedemokraternas budget för 2022

• 25,52 miljarder
• Liberalernas budget för 2022

• 25,21 miljarder
• Kristdemokraternas budget för 2022

• 25,04 miljarder
• Regeringens budget för 2022

• 25,04 miljarder
• Regeringens budget för 2022

• 25,04 miljarder
  
• Vänsterpartiets budget för 2022

• 25.04 miljarder
• Centerpartiets budget för 2022

• 25,04 miljarder
• Moderaternas budget för 2022