Ola Linder, Funktionsrätt Sverige – ”Positivt om utredningen lägger förslag som möter riksdagens krav”
Lars Lööw har sagt att han kan komma att lägga förslag som innebär att alla moment i grundläggande behov räknas som grund för assistans. Detta välkomnas av Ola Linder, expert i huvudmannaskapsutredningen.
Riksdagens gjorde i mars ett tillkännagivande att alla grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet och att Lars Lööws huvudmannaskapsutredning borde få tilläggsdirektiv att skapa lagändringar om detta.
– Det är en tydlig signal från riksdagen att bedömningarna av rätten till personlig assistans blivit för snäva, säger Ola Linder som beklagar att regeringen inte tänker ge ett sådant tilläggsdirektiv.
– Det är synd eftersom riksdagen var mycket tydlig och det finns en möjlighet för utredningen att arbeta med frågorna. Samtidigt tyder Lars Lööws uttalanden på en möjlighet att utredningen ändå kommer med förslag som möter riksdagens krav.
Två modeller diskuteras
Lars Lööw har sagt att han enbart ska lägga förslag om ett samlat statligt huvudmannaskap. Lars Lööw ska då även ge förslag för kvalificeringen, dvs vad som krävs för att kunna beviljas personlig assistans. Här har han beskrivit olika modeller som skulle kunna möta riksdagens krav, säger Ola Linder.
– Dels diskuteras en lösning där det ska föreligga hjälpbehov kopplat till minst ett grundläggande behov i princip dagligen tillsammans med minst 20 timmar assistansbehov (både grundläggande och andra personliga behov) per vecka. Det andra alternativet är en gräns med ett visst antal timmar grundläggande behov per vecka, som dagens 20 timmarsgräns för statlig assistansersättning fast på en lägre nivå.
Den första modellen
Här skulle en person kvalificera sig för personlig assistans om det finns behov av grundläggande behov minst en gång per dag som utgångspunkt, men utan att det grundläggande behovet behöver uppgå i ett visst antal timmar och minuter, säger Ola Linder.
– Då skulle man också kunna komma ifrån att dela upp de grundläggande behoven i olika kvalifikationer som integritetsnära moment och andra. Gränsen blir istället att man har minst 20 timmar assistansbehov totalt per vecka varav dessa består i något i princip dagligt hjälpbehov för att de grundläggande behoven ska tillgodoses.
Den andra modellen
Modellen med en lägre timgräns per vecka för grundläggande behov skulle kunna bygga på att alla assistansmoment räknas i de grundläggande behoven istället för som idag bara de integritetskänsliga momenten, säger Ola Linder.
Vilken modell vore bäst?
– Jag ser en fördel med modellen med hjälpmoment kopplat till de grundläggande behoven regelbundet eller dagligen eftersom det ger ett minskat fokus på att uppnå en större mängd grundläggande assistansbehov per vecka. Den andra modellen är mer lik hur det ser ut idag i många kommuner, det finns en risk att de som inte har tillräckligt mycket grundläggande behov inte får tillgång till personlig assistans trots att de har behov. Dessa saker har varken jag eller utredaren tagit slutlig ställning till, så vi får se hur utredningen utvecklas fram tills att den är klar.
Partier kan ändra ståndpunkt
Om Lars Lööw lägger förslag som innebär att grundläggande behov ska räknas i sin helhet behöver den regering som tar emot förslagen i mars 2023 gå vidare med dessa. Ola Linder vill inte spekulera kring hur olika regeringsalternativ nästa år skulle ställa sig till detta.
– Partier kan ändra ståndpunkt även om riksdagens tillkännagivande visar en tydlig vilja från olika politiska hemvister att stärka rätten assistans. Vi i funktionsrättsrörelsen kommer följa detta noggrant och se till att partierna även efter valet håller de utfästelser de gjort tidigare. Förhoppningsvis fortsätter det att finnas en majoritet för en stärkt rätt till personlig assistans.
Ta bort uppdelning och åldersgräns
Om huvudmannaskapsutredningen lägger förslag som innebär att grundläggande behov inte delas upp i integritetsnära delar vid kvalificeringen till personlig assistans bör utredningen ta upp och diskutera hur Försäkringskassan kan komma att tillämpa reglerna, säger Ola Linder som egentligen vill ta bort uppdelningen mellan grundläggande och andra personliga behov.
– Uppdelningen mellan grundläggande och andra behov är inte rättighetsinriktad utan är en juridisk–teknisk lösning som ska säkerställa kostnadskontroll. Att exempelvis mat som förs till munnen räknas som ett grundläggande behov, men inte hjälp med att laga mat, duka fram och av mat är svårt att rättfärdiga både språkligt och utifrån de mänskliga rättigheterna. Skillnaden mellan dessa moment och att handla eller förbereda för en middag, kanske även med gäster, är svåra att rättfärdiga.
Behövs det fler viktiga förändringar?
– Den övre åldersgränsen på 65 år behöver tas bort, den innebär en diskriminering sett till ålder enligt Funktionsrättskonventionen. Sedan behöver ersättningsnivåerna för assistansersättningen höjas, avslutar Ola Linder.