läs skrivbordsversionen istället

Försäkringskassan, Fredrik Falk – ”Återkrav behandlas nu som allmänna mål hos Kronofogden”

Fredrik Falk

Sedan 1 sep 2022 kan återkrav av assistansersättning inte överklagas till allmän domstol, utan enbart till förvaltningsdomstol. Försäkringskassan avvisar kritik från bland annat Fremia om att detta skapar rättsosäkerhet.
– Processen i förvaltningsdomstol är utformad så att parterna ska kunna agera utan rättsliga ombud, säger Fredrik Falk.

Sedan 1 sep utgör alla återkravsbeslut från Försäkringskassan exekutionstitel enligt 3 kap. 1 § 6 samt 3 kap. 20 § i utsökningsbalken (UB). Fredrik Falk är verksamhetsområdeschef för betalning och återbetalning.
– Det innebär att Försäkringskassans återkravsbeslut från 1 sep hanteras som allmänna mål hos Kronofogden.

Kan inte längre överklaga till allmän domstol

En central följd av lagändringen är att återkraven inte kan överklagas i allmän domstol, utan enbart i förvaltningsdomstol, säger Fredrik Falk.
– Regeringen säger i Propositionen 2021/22:20g (sid 11) att prövning i två olika domstolsprocesser ska undvikas, eftersom det då tar längre tid innan beslutet verkställs.
När verkställs återkravet vid överklagan till förvaltningsdomstol?
– Först när det har vunnit laga kraft efter prövningen. Det tas dock ut dröjsmålsränta på kravet om det inte betalas under tiden målet ligger för prövning i domstol, såvida inget annat avtalats.
Vad gäller för beslut om återkrav tagna före 1 september?
– De behandlas enligt den tidigare lagstiftningen, med möjlighet att överklaga både i allmän domstol och förvaltningsdomstol.

Kronofogden driver in pengarna

För beslut tagna efter 1 sep behöver Försäkringskassan nu inte ansöka om betalningsföreläggande eller väcka talan vid allmän domstol, säger Fredrik Falk.
– Om kravet inte betalas och det inte föreligger särskilda skäl ska Försäkringskassan lämna över kravet till Kronofogden senast två månader efter att fordran skulle ha betalats, därefter ska Kronofogden verkställa beslutet.
Finns det något som kan stoppa verkställandet?
– Ja om det finns särskilda skäl, som att gäldenären har fått betalningsanstånd (t.ex. en avbetalningsplan), att beslutet överklagats till förvaltningsdomstol och ännu inte vunnit laga kraft eller att Försäkringskassan fattat beslut om kvittning.

Fremia hävdar rättsosäkerhet

Det har riktats mycket stark kritik mot att återkrav av assistansersättning nu utgör exekutionstitel, Arbetsgivarorganisationen Fremia anser att rättsosäkerheten ökar.
Fredrik Falk håller inte med.
– Regeringen har bedömt att enskildas rättigheter tillgodoses och rättssäkerheten i övrigt kan upprätthållas genom lagändringen.
Ibland har allmänna domstolar underkänt återkrav, den 23 februari 2022 underkände Eskilstuna
tingsrätt underkände (mål nummer T 4159-20) ett återkrav på över nio miljoner.
Detta hade inte kunnat ske med den nya lagstiftningen, hur ser du på det?
– Förvaltningsdomstolarna prövar också återkravsbeslutet, dvs. om den enskilde haft rätt till ersättningen eller inte, om hen ska bli återbetalningsskyldig och om hen ska få eftergift.

Kritik mot brist på rättsskydd i förvaltningsdomstol

Fremia är särskilt kritisk till att en klagande i förvaltningsdomstol inte kan få rättsskydd eller sina rättegångskostnader ersatta vid ett bifall till överklagandet. Enligt Fredrik Falk ser regeringen inget behov av rättsskydd i en förvaltningsdomstol.
– Regeringen säger i Prop. 2021/22:206 (sid 14) att processen i förvaltningsdomstolen är utformad för att parterna ska kunna agera utan ombud och att förvaltningsdomstolen har ett mer uttalat utredningsansvar och själv kan inhämta bevisning. Regeringen pekar även på att den enskilde inte riskerar behöva betala motpartens kostnader och inte, som i dispositiva tvistemål, är begränsad i sin möjlighet att ändra talan eller åberopa ny bevisning i ett senare skede av processen.

1,2 miljarder i återkrav sedan 2020

Återkrav kan ställas både till assistansberättigade och anordnare. Från 2020 till augusti 2022 ställdes det återkrav på drygt 511 miljoner till assistansberättigade och drygt 700 miljoner till assistansanordnare.
Vad är de vanligaste orsakerna till återkrav till anordnare respektive assistansberättigade?
– Det kan handla om att den återbetalningsskyldige lämnat oriktiga uppgifter eller inte anmält ändrade förhållanden. Men det kan också handla om felaktigt försäkringstillhörighet eller återkrav efter slutavräkning.
Hur stor del återbetalas av dessa summor?
– Den frågan är inte alltid enkel att besvara, men av alla återkrav som ställdes inom assistansersättningen 2018 har tom idag 50 procent av det återkrävda beloppet och 90 procent av antalet återkrav återbetalats. Som jämförelse med samtliga återkrav där motsvarande siffror är 75 respektive 80 procent. Ser vi till alla återkrav som vi ställer under ett år betalar ca 40 procent innan förfallodag och ytterligare ca 35 procent via avbetalningsplaner. Orsakerna till utebliven återbetalning kan variera och kan handla om både oförmåga och ovilja.
Det är ofta stora summor, vad blir följden i praktiken för assistansberättigade som inte har de pengarna kvar och som inte kan betala?
– Om man inte betalar senast på förfallodag eller kommer överens med Försäkringskassan om en avbetalningsplan kommer återkravet lämnas över till Kronofogdemyndigheten för verkställande, säger Fredrik Falk.

Fredrik Falk intervjuades av Kenneth Westberg 2022-09-19

Vidare läsning

Statistik på återkrav och belopp inom assistansersättning

År

Antal
brukare

Belopp (kronor)
(brukare)

Antal
anordnare

Belopp (kronor)
(anordnare)

2020

113

218 677 316

280*

280 022 003

2021

140

227 972 428

170

194 768 054

2022 tom aug

97

65 022 841

182

225 370 635

Återbetalningsstatistik för assistansersättningen
I tabellen visas hur stor andel av dels antalet återkrav, dels av de totala
återkravsbeloppen som är återbetalda för respektive år. Av de återkrav
som ställdes inom assistansersättningen under 2018 har tom idag 50 procent
av det återkrävda beloppet och 90 procent av antalet återkrav återbetalats.


 År Antalet återbetalda återkrav Återbetald andel av beloppen
Efter 5 år
 2017 85 % 50 %
Efter 4 år
 2018 90 % 50 %
Efter 3 år
 2019 92% 46%
Efter 2 år
 2020 73% 37%
Efter 1 år
 2021 63% 14%
Innevarande år
 2022 60% 13%

Källa: Försäkringskassan

Skicka sidan till: