”Ett svek mot de assistansberättigade”
Höjningen av timbeloppet med 1,5 % täcker troligen knappt hälften av assistenternas kommande löneökningar. Henrik Petrén på Fremia och Cecilia Blanck på JAG talar om ett svek, särskilt från de regeringspartier som tidigare velat se högre timbelopp.
Regeringen meddelade idag i sin budget att assistansersättningens timbelopp räknas upp med 1,5 % för år 2023. Cecilia Blanck, verksamhetschef på Riksföreningen JAG reagerar mycket kraftigt på detta besked.
– Jag är otroligt besviken. Vi träffat många politiker, när vi har sagt att resurserna inte räcker har politikerna nickat och sagt att det förstår vår situation. Och nu när det verkligen gäller, bryr de sig inte.
KD, L och SD i regeringsunderlaget har tidigare krävt högre ökningar av timbeloppet...
– Ja det är ett svek, jag är jättebesviken.
Fortsatt nedmontering
Henrik Petrén på arbetsgivarorganisationen Fremia ser det som en fortsatt nedmontering av personlig assistans när timbeloppet höjs med bara 1,5%.
– Jag är mycket besviken med tanke på att stora delar av regeringsunderlaget, KD, L och SD, varit tydliga i opposition att man vill se högre uppräkning, av det ser vi inget. Det är ett svek mot de assistansberättigade.
90 % är lönekostnader
Det är inte klart vad assistenternas löneökningar landar på nästa år, men industrin har lämnat ett bud på 4,4 %. En kvalificerad gissning är att det kan landa runt 3 % säger Cecilia Blanck.
– Det måste vi dra in 1,5 % på annat. Vår verksamhet består av 90 % lönekostnader, det finns inget annat att ta av. Utredning efter utredning talar om hur viktigt det är med kvalitet, att granska och följa upp, det blir tomma ord om det inte finns pengar.
Sänkta ingångslöner
Även Henrik Petrén håller med om att allt tyder på att löneökningarna för personliga assistenter blir mycket högre än uppräkningen av assistansersättningen.
– Det blir minus för anordnarna som redan nu är mycket hårt pressade. Det finns inte så mycket att dra in på, en timme med assistentlön kan inte rationaliseras ner till 55 min. De måste dra ner på allt annat som kompetensutveckling, utbildningar, omkostnader. Detta kommer leda till lägre ingångslöner för assistenterna vilket gör det svårare att rekrytera.
Långsam kvävningsdöd
För de assistansberättigade väntar ytterligare svårigheter, det är redan nu svårt att rekrytera och behålla assistenter, säger Cecilia Blanck.
– Det saknas resurser till utbildning, handledning. Det som återstår är att sänka assistenternas ingångslöner, då blir det ännu svårare att rekrytera, detta innebär en långsam kvävningsdöd för assistansen.
Tvångskommunalisering
Resultatet kan bli en tvångskommunalisering för de assistansberättigade som har högst kostnader och inte kan rekrytera, säger Cecilia Blanck.
– Detta slår mot valfriheten. Vissa får gå till kommunen och låta de utföra assistansen, de kan ju ta av andra medel än assistansersättningen.
Alltför få insatta i frågan
Vi måste arbeta för att få fler att bry sig om de här frågorna, avslutar Henrik Petrén.
– Mycket av förklaringen att regeringar kan komma undan med den här nedmonteringen är att alltför få är insatta och bryr sig, säger Henrik Petrén.