Henrik Petrén, Fremia – ”Ytterligare en uppräkning med 1,5 % vore ett dråpslag”
Det behövs en uppräkning med 40 kr (12,5 %) av schablonbeloppet om de senaste 10 årens urholkning ska åtgärdas, säger Henrik Petrén. Han vill se en indexbaserad modell som följer löne- och kostnadsutvecklingen.
– Det enda rimliga är att assistansersättningen följer kostnadsutvecklingen.
Den 20 september förväntas regeringen presentera statsbudgeten, inklusive schablonbeloppet för 2024. Jämfört med den allmänna löneutvecklingen i samhället har assistansersättningens utveckling urholkats med omkring 40 kronor per assistanstimme under det senaste decenniet, säger Henrik Petrén.
– Det är vad uppräkningen behöver vara i höstens statsbudget för att återställa vad som har tagits ifrån de assistansberättigade under en lång rad år.
Otänkbart med en höjning på 1,5 %
Fremias avtalsförhandlingar med Kommunal är ännu inte avslutade, men enligt det så kallade märket som är utgångspunkt för förhandlingarna ligger löneökningarna på 4,1 procent i år och 3,3 procent nästa år, säger Henrik Petrén.
– Anordnarna har små möjligheter att påverka lönekostnaderna, som för många överstiger 90 procent av assistansersättningen.
Hur skulle du se på om schablonbeloppet räknas upp med 1,5 % i år igen?
– För mig är det otänkbart att regeringen skulle kunna göra en så låg höjning, det skulle vara ett dråpslag för hela assistansreformen i det läge vi nu befinner oss i. Man har sagt att man värnar den personliga assistansen och det måste innebära att man också är beredd att finansiera den fullt ut.
Sämre kvalitet och lägre ingångslöner
Redan innan årets och nästa års löneökningar är läget kritiskt för anordnarna, säger Henrik Petrén.
– Konsekvensen av en höjning på 1,5 % skulle bli att man får dra ner på det som skapar kvalitet i assistansen. Jag är tyvärr rädd att många kvalitativa och långsiktiga anordnare skulle tvingas avveckla verksamheten, så illa är läget.
Vilka konsekvenser skulle det få för de assistansberättigade?
– Ytterligare försämrade möjligheter att rekrytera och behålla personliga assistenter, vilket skulle innebära svårigheter att få sitt behov av personlig assistans tillgodosett.
Vilka konsekvenser skulle det få för assistenterna?
– Att anordnarna skulle få ännu svårare att erbjuda konkurrenskraftiga ingångslöner.
Vill se indexbaserad modell
Henrik Petrén förväntar sig att regeringen står upp för den personliga assistansen och ger den tillräckliga resurser.
– Det skulle behövas en bättre modell för uppräkning av assistansersättningen så att den inte riskerar att urholkas från år till år. En indexbaserad modell som säkerställer att assistansersättningen hänger med kostnadsutvecklingen vore det enda rimliga, säger Henrik Petrén.