läs skrivbordsversionen istället

Kompetenscenter ska hjälpa nordiska IL-organisationer med politisk påverkan

Martine Eliasson, politisk rådgivare, Uloba

Den 6 - 7 maj i Drammen möttes Independent Living-organisationer från Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island för att skapa ett Kompetenscenter för personlig assistans, från Sverige deltog JAG och STIL. Konferensen leddes av Martine Eliasson, politisk rådgivare på Uloba, Norges största assistanskooperativ.

Ett nordiskt kompetenscentrum för personlig assistans ska underlätta kunskapsutbyte mellan nordiska IL-organisationer, säger Martine Eliasson.
– Det innebär att dela erfarenheter om hur personlig assistans fungerar i de olika nordiska länderna, identifiera bästa praxis och ge input till politiskt arbete för att förbättra systemet för personlig assistans i alla nordiska länder.
Vad kan de nordiska länderna lära av varandra?
– De kan dela med sig av vad som fungerar och vad som inte fungerar. Det kan handla om allt från lagstiftning, administrativ praxis och finansieringsstrukturer till bästa praxis för att säkerställa jämlikhet och självbestämmande.
Handlar det om att lära av varandras framgångar och motgångar?
– Ja, det handlar definitivt om att lära av varandra vad som fungerar och vad som inte fungerar för att förbättra den personliga assistansen över hela Norden.

Kompetenscentret ska hjälpa med politisk påverkan

Martine Eliasson säger att kompetenscentret ska hjälpa IL-organisationerna med sin lobbying och aktivism utifrån kunskap om vad som sker i alla nordiska länder.
– Nordiska IL-organisationer ska kunna basera sina politiska prioriteringar, aktivism och lobbying på dokumentation och forskning. Kompetenscentret kunna ge råd när det tex görs en utredning om personlig assistans som en IL-organisation ska skriva en remiss till.

Befinner sig i en uppstartsfas

Kompetenscentret befinner sig i en uppstartsfas och är fortfarande ett löst nätverk. Under konferensen 6–7 maj beslutade man att fram till 1 september 2024 beskriva de olika modellerna för personlig assistans i Norden, och komma fram till var det fungerar bäst, säger Martine Eliasson.
– Vi har också bildat en arbetsgrupp bestående av representanter från alla de nordiska länderna som ska förbereda nästa årsmöte, som planeras ske i Finland.
Är målet att Kompetenscentret längre fram ska ha ett kansli med personal?
– Det är inte bestämt om kompetenscentret på sikt kommer att bli en egen organisation med ett eget kontor och fast anställd personal. För närvarande har vi inga sådana planer. Varje organisation som deltar ska avsätta några timmar per månad för att arbeta med kompetenscentret. Hur framtiden kommer att utveckla sig för kompetenscentret återstår att se. Målet är att utnyttja de befintliga resurserna på ett effektivt sätt, och vi kommer kontinuerligt att utvärdera behoven och möjligheterna i takt med att kompetenscentret utvecklas.

Från vänster: Erik Munsterhjelm, jurist, Foreningen Jag Finland.
Aage Gjesdal (nere), avdelingsleder Uloba Norge.
Alette Reinholdt, BPA-fagsjef, Jag Assistanse, Norge.
Roar Høidal, politisk konsulent, Jag Assistanse, Norge.
Åsa Emtelin, secretary & PR-manager, Riksforening Jag, Sverige.
Anna Söderberg (nere), medlem, Riksforeningen Jag, Sverige.
Martine Eliasson, politisk rådgiver, Uloba, Norge.
Hallgrimur Eymundsson (nere), kasserer, NPA MIÐSTÖÐIN, Island.
Þorbera Fjölnisdóttir, Icelandic disability advisor, Island
Erna Eiriksdottir (nere), pedagogisk leder, NPA MIÐSTÖÐIN, Island.
Ina Ahlberg, daglig leder, Foreningen Jag, Finland.
Egil Skogseth, seniorrådgiver analyse og statestikk, Uloba, Norge.
Rúnar Björn Herrera Þorkelsson (nere), styreleder, NPA MIÐSTÖÐIN, Island.

Norge – ”vi vill att staten tar över ansvaret”

Under konferensen berättade varje land om situationen i just deras land. Egil Skogseth från Norges största assistanskooperativ Uloba berättade att BPA (Borjerstyrd personlig assistans) blev en rättighet 2015 i Norge och att det är kommunerna som beviljar assistans. ULOBA arbetar nu för att ansvaret ska läggas över från kommunerna till staten.
– Det finns ingen separat budget i kommuner för BPA, konflikter uppstår därför om pengarna ska användas till assistans eller till tex äldre eller gruppboenden, sade Egil Skogseth.

Island – ”Kan beviljas utan åldersgräns”

Från Island kom en lite positiv bild. Runar Björn Herrera Þorkelsson från assistanskooperativet NPA miðstöðin beskrev hur personlig assistans införts successivt sedan 2012.
– Föräldrar kan få extra timmar om de är assistenter till sina barn och den kan beviljas utan åldersgräns om funktionsnedsättningen inte är åldersrelaterad.
Han berättade att assistenterna får arbeta 48 timmar i sträck om 12 tim per dygn är jour, med 48 tim vila efter varje 48 timmarspass.
– Vi arbetade fram detta tillsammans med facket, sade Runar Björn Herrera Þorkelsson.

Danmark – ”tyvärr går det åt fel håll”

Från Danmark kom en mörkare bild. Henrik Povl Eriksen från Assistanskooperativet LOBPA berättade att antalet assistansanvändare minskat från 1800 till 1400 personer mellan 2017 och 2021. Det har skett förändringar i synen på om personer behöver assistans och det är brist på assistenter.
– Det finns mycket ångest om vad som ska ske, tyvärr går det åt fel håll, allt färre får personlig assistans, sade Henrik Povl Eriksen.

Finland – ”Personer med IF har inte rätt till personlig assistans”

I Finland finns det en rättighetslag sedan 2009, det finns 30 000 personer med personlig assistans och hälften är egna arbetsgivare. För att få assistans ska man kunna uttrycka en egen vilja om sina assistenter och kunna arbetsleda dem, berättade Susanna Hoppola från Kynnys Ry
– Personer med Intellektuell funktionsnedsättning(IF) har inte rätt till personlig assistans, förutom att de får 8 timmar i månaden för fritidsaktiviteter.
Susanna Hoppola beskrev även en utveckling bort från individuella bedömningar.
– Socialarbetare tvingas in i olika sätt att ge service och kan inte vara flexibla längre, de kan inte ge individuella lösningar på samma sätt, sade Susanna Hoppola.

Sverige – ”Regeringen skiter CRPD”

Jonas Franksson, ordförande, STIL i Sverige

Jonas Franksson från STIL, Stiftarna av Independentliving i Sverige, var med via Teams och beskrev en negativ utveckling i Sverige med minskat antal assistansanvändare på grund av domar i förvaltningsdomstolarna. Han sade att de vill ha ett statligt huvudmannaskap, men att han inte litar på systemet.
– I Sverige ratificerades konventionen 2008 strax innan alla begränsande domar kom. Problemet är att politiken skiter i CRPD, de är bara vackra ord på ett papper, sade Jonas Franksson.

Vill påverka olika aktörer i samhället

Martine Eliasson säger slutligen att hon vill att kompetenscentret även ska förändra synen på funktionshindrade bland forskare, politiker och på sikt skapa en förnyelse av den nordiska välfärdsstatens syn på funktionshindrade, säger Martine Eliasson.
– Kompetenscentret bör sträva efter att påverka olika aktörer i samhället, inklusive politiker, för att främja ett bättre personligt assistanssystem i hela Norden i linje med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, säger Martine Eliasson.

Martine Eliasson intervjuades av Kenneth Westberg 2024-05-10

Skicka sidan till: