läs skrivbordsversionen istället
Det tas positiva steg i regeringens budget men samtidigt finns en dold besparing på 730 miljoner på assistansen, vilket är ett svek mot de assistansberättigade, säger STILs ordförande Jonas Franksson.
Timbeloppet höjs med 3,0 %, och ska sedan indexeras, föräldraavdraget halveras. Det framgick i budgeten från M-KD-L regeringen som stöds av SD. Uppräkningen med 3 % är positiv i den meningen att det är ett trendbrott, säger Jonas Franksson.
– Men det är alldeles för lite sett till vad som behövs, jag hade varit nöjd om det höjts med 5-6 %. Redan 2020 sade vi på STIL att schablonen behöver höjas med sex procent och efter det har det urholkats ännu mer av assistenternas löneökningar.
Regeringen vill även indexera assistansersättningen, hur ser du på det?
– Det är mycket positivt, men indexeringen behöver gå i takt med löneökningarna, 90 % av assistansersättningen går till löner.
I budgeten framgår det att statens kostnad för assistansersättning för 2024 beräknas bli 730 miljoner lägre än budgeterat. Staten har alltså sparat in 730 miljoner vilket till stor del beror på att antalet assistansberättigade minskar. Det är en dold besparing och ett svek av regeringen, säger Jonas Franksson.
– De hårda bedömningarna av grundläggande behov har gjort det mycket svårt att nybeviljas assistans och detta gör regeringen inget för att ändra på. Jag talar med många som inte får det de behöver i kommunerna, och lever som fångar i sina hem, de är tillbaka i det tidiga 80-talet innan assistansen fanns.
I budgeten sägs det att regeringen under mandatperioden kommer att introducera åtgärder med målet att införa ett statligt huvudmannaskap. Malin Danielsson, Liberalerna, har i en intervju på Assistanskoll sagt att en proposition måste leda till att fler beviljas assistans men att det finns olösta frågor tex gränsen för att beviljas assistans i ett statligt huvudmannaskap. Jonas Franksson ser tecken på olika åsikter inom regeringen.
– När jag hör vad Malin Danielsson säger verkar partierna i regeringen inte överens om det statliga huvudmannaskapet. I utredningen beskrevs tre gränser, 7 tim grundläggande behov/vecka, 3 tim grundläggande behov/vecka och att fortsätta med samma bedömning som kommunerna har idag. En sjutimmarsgräns avfärdades av utredningen, eftersom det skulle leda till att många förlorar sin assistans.
Men är inte en sjutimmarsgräns en stor skillnad mot en 20-timmarsgräns?
– Det kan man tycka, för tjugo år sedan hade det varit en stor skillnad, nu skulle sju timmar vara en hård gräns. Praxis har blivit hårdare och nu gäller i princip att man bara får tid för grundläggande behov vid ”hand på hud”.
Utredningens huvudförslag innebär väl 5-7 timmar som gräns?
– Huvudförslaget har en fördel att det inte finns en bestämd gräns. Det talas om 5-7 timmar, men det skiljer sig mycket mellan kommunerna.
Vilket förslag i utredningen vill du se?
– Jag vill helst inte se någon gräns för grundläggande behov överhuvudtaget, utan vill helst se en annan behovsbedömning där man ser till individens totala behov. Men av utredningens förslag så tror jag att förslaget med 3 tim grundläggande behov och ett totalbehov på 20 tim är det som kommer att funka, annars riskerar en massa människor bli av med sin rätt till personlig assistans.”
Om det blir en restriktiv gräns i det statliga huvudmannaskapet försvinner hela tanken med reformen, säger Jonas Franksson.
– Tanken var att det skulle bli bättre för de i kommunerna, inte sämre. En restriktiv gräns innebär en inskränkning av våra rättigheter. Om sjutimmarsförslaget går igenom och det genomförs omprövningar eller uppföljningar på något sätt, kan många bli av med sin assistans. Dessutom kan man inte få assistans i kommunen längre och resultatet är att vi klippt sönder medborgarnas skyddsnät.
Är det bättre att huvudmannaskapsfrågan skjuts fram till nästa regering?
– Om det blir dåligt är det bättre att det inte blir något alls.
Regeringens förslag på halvering av föräldraavdraget är positiv i den meningen att regeringen gör någonting och inte bara fortsätter att utreda frågan, säger Jonas Franksson.
– Idag gör kassan dubbla avdrag, nu halverar man det ena. Man borde tagit bort hela föräldraavdraget och sedan genomfört vad utredningen Stärkt assistans föreslog.
Försäkringskassan gav nyligen ut en rapport där det sägs att för 10 % av avslagen avgjorde föräldraavdraget, vilket motsvarar 61 barn i åldern 1-11 år. Jonas Franksson konstaterar att utredningen Stärkt assistans tvärtom ville att föräldraavdraget skulle leda till att fler barn får assistans.
– Nu har effekten blivit det motsatta. Kassan hävdar att som propositionen är skriven kan de inte tolka på något annat sätt än att göra dubbla avdrag.
Både Fredrik Malmberg som ledde utredningen och Lena Hallengren som skrev propositionen säger att tanken var att föräldraavdraget skulle dras från barnets totala hjälpbehov, men idag gör Försäkringskassan även ett avdrag för behov som anses ha med barnets ålder att göra.
– Jag blir inte chockad över att kassan tolkar så här men jag blir frustrerad och tappar tron på det politiska systemet. Vi var otroligt involverade i detta i utredningen och i valrörelsen 2018. Vi arbetade fram förslag i utredningen, vi blev inbjudna när propositionen skrevs, och ändå blev det tvärtom mot vad vi ville, säger Jonas Franksson.
I budgeten sägs det också att regeringen kommer att vidta åtgärder för att förhindra en oskälig kostnadsutveckling, välfärdsbrottslighet och felaktiga utbetalningar. Jonas Franksson oroas av ordvalet.
– Ingen har något emot att man går emot välfärdsbrottslighet och felaktiga utbetalningar. Men jag studsar på ordet oskälig kostnadsutveckling.
Vad är oskälig kostnadsutveckling?
– Jag tolkar det som att man säger att detta inte får kosta för mycket, risken är då att man ser huvudmannaskapsiden som ett sätt att spara pengar. Bengt Westerberg har på Assistanskoll sagt att han inte för statligt huvudmannaskap och han om någon vet ju hur politiker med ansvar för statsbudgeten resonerar. Han tänker kanske att om assistansens kostnad är för stor i statsbudgeten kommer det att ske besparingar så att folk inte får sina behov uppfyllda, säger Jonas Franksson.
Vidare läsning
Se regingens presskonferens: Budgetsatsningar inom välfärden
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.