läs skrivbordsversionen istället
Myten om miljardfusk i assistansen leder till att assistansersättningen urholkas och att assistansanvändare lever i rädsla, hävdar Nils Seye Larsen, Miljöpartiets talesperson i funktionsrättsfrågor. Han förundras samtidigt över det inte alls finns samma kontroll av fusk med ROT-avdrag.
– Det verkar vara viktigare att folk får sina kök renoverade än att de får personlig assistans.
STIL är i sin rapport ”Assistansen och miljardmyten” mycket kritiskt till att de uppskattade mörkertalen på omfattningen av fusk och felaktiga utbetalningar på mellan en och fyra miljarder i assistansersättningen kommit att ses som en sanning av politiker, myndigheter och medier. Nils Seye Larsen, som även är assistansanvändare, välkomnar rapporten.
– Jag blev glad när rapporten kom. Det är en gedigen rapport som ger oss det faktaunderlag vi behöver. Jag tycker att den bekräftar det som jag tror och många assistansanvändare har känt. Att bilden av assistansen som kapad av gängkriminella inte stämmer med hur den personliga assistansen vi har faktiskt ser ut.
STIL skriver att de i domar konstaterade fallen av kriminalitet och fusk har varit runt 100 miljoner per år…
– Detta visar att assistansen har problem med fusk och välfärdskriminalitet som alla andra områden, men det är inte så att assistansen angripits mycket mer jämfört med andra system.
Nils Seye Larsen välkomnar att STIL lyfter att myndigheterna använt sig av metoden ”expert elicitation” där experter på myndigheter som själva arbetar med fusket suttit och gjort antaganden om hur stort mörkertalet är. Därefter har dessa antaganden framställts som sanningar.
– Det är skandalöst, särskilt när det gjorts så återkommande. Alla de tidigare rapporterna som målat upp de gigantiska siffrorna har använt sig av den metoden. Om man hade velat veta hur omfattande fusket faktiskt är, borde man ha grävt ordentligt och gjort slumpmässiga kontroller.
Nils Seye Larsen säger att det antagligen finns något mer kriminalitet än de cirka 100 miljoner per år som bekräftas, men att nivån ligger extremt långt ifrån miljarderna av mörkertal i myndigheternas rapporter.
– I ESV rapporten från 2011 fanns ett gigantiskt osäkerhetsintervall från 0,3 och 4,9 miljarder kronor i fusk och felaktiga utbetalningar. Utifrån det togs en mittpunkt på 2,1 miljarder som sedan blev en etablerad sanning. Så får man inte ens göra i en vanlig gymnasieuppsats!
”STILs rapport Assistansen och miljardmyten” går tillbaka historiskt för att förstå hur miljardmyten har uppstått. En orsak var att bedömningen om vad assistansreformen skulle kosta när den infördes 1994 inte visade sig stämma. Kostnaderna steg kraftigt det första årtiondet.
– Det ledde det till att man kände att "det här kan inte fortsätta". Man ville inte se att det kunde finnas naturliga demografiska förklaringar till att assistanskostnaderna ökar inledningsvis och sedan planar ut, säger Nils Seye Larsen.
Sedan fick LSS-kommittén i uppdrag att utreda åtgärder som kunde dämpa kostnadsutvecklingen mellan 2004 och 2008 - då började även fuskdebatten.
– Om man hade stramat åt assistansen utan att kunna peka på fusk, hade det blivit en mycket större allmän reaktion. Men när man istället hade fuskrapporter i ryggen, var det lättare att begränsa kostnaderna, säger Nils Seye Larsen.
Assistansen var en unik välfärdsreform, jämfört med de boenden och den hemtjänst som funnits tidigare, assistansen var mycket frihetligt utformad, säger Nils Seye Larsen.
– Det tror jag har bidragit till en bild av att de ökande kostnaderna berodde på fusk.
Utmanade frihetstanken i assistansen människors tänkande?
– Den utmanade ju verkligen de befintliga strukturerna för hur stödinsatser gavs.
Det som har hänt är att myndigheternas uppskattningar tolkas som en sanning, det går igen i alla rapporter, säger Nils Seye Larsen.
STIL skriver att det vuxit fram en kontrollindustri som behöver motivera sin egen existens. Vad tänker du om det?
– Jag vet inte om jag vill gå så långt, men jag kan konstatera att när man väl har köpt ett uppenbart felaktigt narrativ, då händer något som är mycket känt inom psykologin och som heter "confirmation bias".
”Confirmation bias” innebär att man bara ser de signaler som bekräftar ens egen tes och ignorerar alla andra, säger Nils Seye Larsen.
– Man har anammat tanken att det finns extremt mycket fusk inom assistansen, och då letar man efter alla signaler som bekräftar det utan att se helheten.
OLLE-rapporten som kom september 2020 från Nationellt underrättelsecentrum, NUC, beskrev kopplingar mellan personlig assistans och organiserad brottslighet. I den stod det uttryckligen att den inte är avsedd att vara en sammanfattande analys för hela assistansen, utan att de har bara tittat på ett antal misstänkta fall, säger Nils Seye Larsen.
– Trots detta tolkades hela rapporten som en sammanfattande analys av hela assistansen. Jag vet inte om jag skulle kalla det en kontrollindustri som måste motivera sin existens, men man är definitivt fast i en "confirmation bias".
Uppdrag granskning hade i somras ett reportage om fusk med ROT-avdrag. ROT-avdragen kostar staten 22 miljarder, jämfört med assistansens 27 miljarder, säger Nils Seye Larsen.
– Uppdrag granskning visade att det fanns mycket fusk och, vilket förbluffade mig, i princip noll kontroll - ingenting behövde verifieras. 92 procent av besluten fattades inte ens av människor. Du kan skicka in en ansökan och få ut pengar samma dag.
Vad tänker du om det?
– Det får mig att undra om det finns en ideologisk anledning till att man måste lägga så enormt fokus på fusk inom stödinsatser för personer med funktionsnedsättning, medan det finns en helt annan tolerans för fusk i skattesystemet.
Assistansanvändare påverkas ju mer än en person som inte får ROT-avdrag…
– Exakt, personlig assistans påverkar hela ens möjlighet att leva sitt liv medan ett nekat ROT-avdrag kanske gör att du inte kan köpa ett nytt kök.
ROT-avdragen motiveras med att det är viktigt att besluten fattas snabbt och att pengarna kommer ut smidigt för att skapa jobb, och att folk får sina hus renoverade, säger Nils Seye Larsen.
– Det är intressant att det är viktigare att en person med ganska god inkomst som äger en bostad snabbt och enkelt ska kunna få sin renovering gjord än att ha full kontroll på att pengarna inte går till kriminella. Men när det gäller assistans, ska man kontrollera på gränsen till galenskap.
Myten om miljardfusk i assistansen får förödande konsekvenser, inte bara för assistansberättigade, utan även för den politiska viljan att satsa på assistansen, säger Nils Seye Larsen.
– Jag tror att fuskdebatten är en förklaring till varför assistansersättningen inte har räknats upp tillräckligt, jag menar, vem vill ge mer pengar till kriminalitet? Det har också gjort att man har exkluderat personliga assistenter från möjligheten till arbetstillstånd. Vi måste verkligen få den här bubblan spräckt.
Finns det andra riksdagspartier som ifrågasätter detta?
– Inte på Tidösidan, men jag har haft diskussioner om detta med V och C.
Det är svårt att gå ut och säga emot bilden av kriminalitet i assistansen utan att bli kallad naiv, och få möta hårda ord, säger Nils Seye Larsen.
– Jag minns själv när jag blev intervjuad efter rapporten "Tecken på missbruk av Försäkringskassans förmåner hos den organiserade brottsligheten och hur den verkar inom assistansersättning" av Nationellt underrättelsecentrum, som kom i april 2025. Då stod statsminister Ulf Kristersson och hävdade att assistansen är kapad av kriminella gäng. Efter de intervjuerna stämplades jag som naiv.
Vad kan politikerna göra, om man vill bryta det här?
– Vi politiker måste bli bättre på att granska de underlag vi får och ifrågasätta sådana här spekulativa rapporter så att vi inte spinner vidare på det narrativet.
Jonas Franksson, ordförande i STIL, beskriver i en intervju på Assistanskoll en rädsla hos assistansanvändare för att kontakta Försäkringskassan och för att förlora sin assistans. Nils Seye Larsen håller med.
– Så är det även för mig, man hamnar i en situation: "damned if you do, damned if you don't". Kommer detta att ses som ett väsentligt ändrat förhållande eller inte? Om jag rapporterar in det, kommer det att drabba min assistans? Om jag inte rapporterar in det, kommer jag att få återkrav? Anordnarna sitter i exakt samma situation när de ska rapportera in till Försäkringskassan.
Jonas Franksson sade också till Assistanskoll att det behövs skärpningar i tillsynen av assistansbolag, till exempel hårdare kontroll vid ägarbyten. Nils Seye Larsen håller med om att kontrollen bör fokusera på bolagen.
– Idag misstänkliggörs istället varenda assistansanvändare. Vi tjänar inte i första hand på fusket, det är i bolagsstrukturerna som välfärdskriminaliteten kan ske.
En polischef i Region Väst sade i en intervju på Assistanskoll att fokus bör skifta från assistansberättigade till assistansbolagen. Nils Seye Larsen tycker detta slår huvudet på spiken.
– Visst, under 2010-talet infördes tillståndsprövningen. Man har gjort en del, men man har gjort oerhört mycket mer gentemot assistansanvändarna.
Varför är det så tror du?
– Det är en berättigad fråga: Varför har man inte jobbat mer än man gjort med tillsyn, granskning och polisiära resurser gentemot assistansbolagen, frågar sig Nils Seye Larsen.
Vidare läsning
STILS rapport "Assistansen och miljardmyten"
Fakta från STILs rapport om konstaterad kriminalitet/fusk och mörkertal
|
Utredning / År |
Myndigheternas |
Faktiskt |
|---|---|---|
|
1,24 miljarder kr |
150 miljoner kr |
|
|
2,15 miljarder kr |
10 miljoner kr |
|
|
2,80 miljarder kr |
89,2 miljoner kr |
|
|
3,31 miljarder kr |
94,6 miljoner kr |
|
|
1,98 miljarder kr |
Ej specificerat |
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.