Henrik Petrén, Fremia – ”Ingen anordnare går idag säker för orimliga återkrav”
Henrik Petrén, Foto: Niklas Palmklint
Assistansersättning kan idag krävas tillbaka från anordnare för fel som anordnaren inte vetat om. Återkrav kan också ske om Försäkringskassan i efterhand anser sig ha gjort en felaktig behovsbedömning. Det hävdar Henrik Petrén på branschorganisationen Fremia.
Enligt Fremias rapport Återbetalningskrav och utbetalningsstopp kan anordnare idag få återkrav på assistansersättning trots att de i god tro bedrivit personlig assistans och att pengarna sedan länge är utbetalda i lön till personliga assistenter. Henrik Petrén, branschansvarig på Fremia, med 550 assistansföretag/kooperativ och egna arbetsgivare som medlemmar, anser att det råder rättsosäkerhet både vid beslut om återkrav och vid utbetalningsstopp från Försäkringskassan.
– Ingen anordnare går idag säker för återkrav som kan slå sönder förutsättningarna för hela verksamheten.
Görs ansvarig för fel gjorda av andra
Försäkringskassan kan tex peka på fel i tidrapporter som gjorts av den assistansberättigade eller en personlig assistent och hålla anordnaren ansvarig. Assistansersättningen återkrävs då retroaktivt, säger Henrik Petrén.
– Försäkringskassan kan också kräva tillbaka assistansersättning i efterhand om de kommer fram till att de fattat ett felaktigt beslut om rätt till personlig assistans
Kan återkrav ske om Försäkringskassan anser sig ha gjort en felaktig behovsbedömning?
– Ja, att Försäkringskassan anser att assistansbehovet är mindre än vad som tidigare har beslutats är en grund för återkrav som förekommer. Då med motiveringen att anordnaren borde ha insett att beslutet var felaktigt. Det är ett stort problem att såväl assistansberättigade som assistansanordnare kan drabbas av återkrav avseende assistansersättning som redan har använts till personlig assistans. Och inte sällan utan att någon har gjort något medvetet fel.
Vilka råd ger ni till anordnare idag för att undvika återkrav?
– Vi förutsätter att alla våra medlemmar gör sitt yttersta för att agera rätt och riktigt. Dessvärre är det inte tillräckligt för att skydda sig mot risken för återkrav. Några goda råd är därför svårt att ge vilket är oerhört frustrerande.
Anordnaren är inte skyldig att göra efterforskningar
I 108 kap. 2 § andra stycket socialförsäkringsbalken sägs det att återkrav kan ske om ”anordnaren skäligen borde ha insett att ersättning lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp”. Henrik Petrén anser dock att Försäkringskassan idag ställer orimliga krav på assistansanordnare.
– Idag förutsätts anordnare kunna göra en bättre bedömning av assistansbehovet än Försäkringskassans egna rigorösa utredningar. Det är fullständigt orimligt.
Vad anser du att lagen och förarbetena säger om anordnarens ansvar?
– Anordnaren har ingen skyldighet att göra egna efterforskningar. Lag och förarbeten ålägger inte anordnaren att göra en överprövning av Försäkringskassans beslut.
”stämmer inte med hur Försäkringskassan agerar idag”
Vad säger då Försäkringskassan? I en intervju på Assistanskoll i nov 2019 sade Monica Svanholm, områdeschef för avdelningen för funktionsnedsättning att om den assistansberättigade har lämnat oriktiga uppgifter och anordnaren varit i god tro, ska Försäkringskassan ställa återkravet till den försäkrade/assistansberättigade. Henrik Petrén säger att detta inte stämmer med hur Försäkringskassan agerar idag.
– Det borde naturligtvis vara så som Monica Svanholm säger i intervjun, men så är det tyvärr inte. Det är därför vi från branschens sida nu slår larm om att något måste göras omgående.
Anordnarna får allt oftare återkrav
Henrik Petrén anser att återkraven alltmer ställs till anordnaren, även om felet gjorts av den assistansberättigade.
– Min uppfattning är att Försäkringskassan under de senaste åren har rört sig mot att i allt högre utsträckning rikta återkrav mot assistansanordnare, och vi upplever att det är godtyckligt när de gör det.
Så i praktiken kan assistansberättigade lura en assistansanordnare som i efterhand får återbetala pengarna?
– Oavsett om det är ett brottsligt agerande eller inte från den assistansberättigades sida så är det uppenbart att anordnare idag ställs inför återkrav som de inte har haft någon möjlighet att undvika.
Kan Försäkringskassans agerande bero på att det är lättare att få tillbaka pengar från en anordnare än från den assistansberättigade?
– Så kan det förstås vara men det är ingenting jag har insyn i. Frågan bör ställas till Försäkringskassan.
Försäkringskassan har ett tryck på sig att visa resultat
Henrik Petrén anser att seriösa anordnare drabbas av att Försäkringskassan agerar alltför hårt för att komma åt oseriösa anordnare. Han tänker att det delvis kan bero på ett tryck på Försäkringskassan att visa resultat.
– Försäkringskassan har ett tydligt uppdrag att minska de felaktiga utbetalningarna inom bland annat assistansersättningen. Det skapas då en förväntan på myndigheten att kunna visa resultat och där lyfts ofta summan av återkraven fram som ett mått på hur framgångsrikt arbetet är. Det är olyckligt när vi vet hur tunna utredningarna bakom återkraven kan vara. Från branschens sida är vi såklart angelägna om att fusk och brottslighet ska jagas bort från assistansen, men att rikta dåligt underbyggda återkrav mot seriösa verksamheter är inte ett sätt att göra det.
Vill se lagändring om ansvaret
Fremia kräver en lagändring som skyddar anordnaren från ansvar för fel som begåtts av någon annan. Henrik Petrén säger att Fremia flera gånger framfört kritik till Försäkringskassan mot hanteringen av återkrav men att de inte fått gensvar.
– Det bekymrar mig eftersom branschen och Försäkringskassan borde ha ett gemensamt intresse av en ren bransch. Men jag konstaterar att Försäkringskassan anser sig agera inom ramen för den lagstiftning som finns. Vi ser därför inte någon annan lösning på situationen än att kräva en lagändring.
Hur snabbt bör det ske?
– Situationen är akut. Det är hög tid att lagstiftaren får upp ögonen för detta och att vi snabbt får tillbaka en rättssäker situation för anordnare av personlig assistans.
Orimligt med utbetalningsstopp som inte kan överklagas
Försäkringskassan har sedan juni 2016 stoppat utbetalningar till assistansbolag de inte ansett som lämpliga, och enligt HFD-domen 2019 ref. 21 är detta beslut inte överklagningsbart. Henrik Petrén är mycket kritisk till att Försäkringskassan kan göra ett utbetalningsstopp mot en anordnare och att beslutet inte går att överklaga.
– Ett så pass ingripande beslut för en enskild verksamhet måste kunna överklagas.
Vad får det för konsekvenser?
– Den tydligaste konsekvensen är att man riskerar att förlora sina kunder eftersom Försäkringskassans utbetalningsstopp tolkas som att det förekommer oegentligheter i anordnarens verksamhet.
Behövs det inte för att snabbt stoppa oseriösa, kriminella aktörer?
– Frågan är var ansvaret och resurserna bör ligga. Lagstiftaren har placerat ansvaret för tillstånd och tillsyns hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Vi kan inte ha en ordning där IVO kontrollerar och ger tillstånd för verksamheter samtidigt som Försäkringskassan genom utbetalningsstopp överprövar IVO:s beslut.
Vilka råd ger ni idag till anordnare som får ett utbetalningsstopp?
– Det är ett administrativt beslut som inte går att överklaga. Med dagens rättsläge finns inga goda råd att ge.
Ge istället IVO mer resurser
Henrik Petrén vill se en lagändring som gör Försäkringskassan skyldig att betala ut assistansersättning till den anordnare som den assistansberättigade anvisar, under förutsättning att anordnaren har tillstånd från IVO. Samtidigt behöver IVO få förstärkta resurser för tillstånd, tillsyn och kontroll.
– IVO måste ha resurser och kompetens för att snabbt kunna stoppa en kriminell aktör från att verka i assistansbranschen.
Ett sätt att stärka IVO:s roll är enligt Henrik Petrén den kommande lagändringen 1 nov som innebär att anordnare som fått indraget tillstånd från IVO inte längre kan kringgå beslutet och fortsätta sin verksamhet genom att uppmana sina kunder att få utbetalningen av assistansersättning till sig själva.
– Vi har tillstyrkt lagändringen som förhindrar detta upplägg, säger Henrik Petrén.
Henrik Petrén intervjuades av Kenneth Westberg 2021-04-20
Vidare läsning
Fremia: Återbetalningskrav och utbetalningsstopp - Bakgrund, följdeffekter och förslag till förändring
Dagens Juridik - "Absurda återkrav hotar assistansbranschen"