Lars Lööw, statlig utredare – ”Riksdagens vilja kan komma att tas upp även utan tilläggsdirektiv”

Lars Lööw
Lars Lööw

Riksdagens vilja att grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet kan delvis komma att tas upp i huvudmannaskapsutredningen, säger Lars Lööw.
– Ett av våra förslag till gräns eller kvalifikation löser såvitt jag kan bedöma en del av det Riksdagen vill ha löst.

Inget förslag om kommunalt huvudmannaskap

Den 1 mars 2023 ska huvudmannaskapsutredningen vara klar. Lars Lööw säger att huvuduppgiften i utredningen är att ge förslag på HUR personlig assistans ska organiseras i ett statligt huvudmannaskap.
Är det helt klart att ni inte lägger förslag om kommunalt huvudmannaskap?
– Ja vi avser inte att lägga ett skarpt förslag på ett alternativ till statligt huvudmannaskap. Av bl.a. resursskäl kommer vi att fokusera på huvuduppgiften om hur ett statligt huvudmannaskap skulle kunna se ut. I det arbetet kommer dock fördelar och nackdelar med båda alternativen att behöva belysas.

Antingen dagligt behov av något grundläggande behov…

Lars Lööw vill se en stabil och långsiktig lösning på organiseringen av den personliga assistansen och särskilt i frågan om hur man i en nedre gräns kvalificerar sig för personlig assistans i ett statligt huvudmannaskap. Han ser idag två grundalternativ där det ena alternativet är att det finns ett regelbundet behov av grundläggande behov.
– Det alternativet bygger på en helhetsbedömning där ett kriterium är att det finns ett återkommande eller dagligt behov av stöd med något av de grundläggande behoven. Det är inte en 20-timmars eller 8-timmars gräns för kvalifikation. Jag kan se stora fördelar med denna väg.

Eller fast gräns med bestämt antal grundläggande behov

Det andra alternativet är en fast gräns med bestämt antal timmar grundläggande behov som måste finnas för att assistansersättning ska beviljas.
– Det bygger på att vi hittar ett genomsnitt i hur kommuner bedömt den nedre gränsen i timmar. Dvs samma typ av bedömning som idag med 20-timmarsgränsen men med ett lägre antal timmar.

Riksdagens tilläggsdirektiv

Riksdagens gav nyligen regeringen ett tillkännagivande om att grundläggande behov ska räknas i sin helhet och att huvudmannaskapsutredningen skulle få ett tilläggsdirektiv att föreslå lagförslag om detta.
– Får vi ett tilläggsdirektiv av regeringen så är det klart vi får förhålla oss till det. Om vi inte får ett tilläggsdirektiv, kommer vi lägga kraft på att bedöma våra förslag i förhållande till det, säger Lars Lööw.

Riksdagens vilja kan tas upp även utan tilläggsdirektiv

IfA och STIL har sagt att huvudmannaskapsutredningen kan och bör ta upp Riksdagens vilja om hur grundläggande behov ska beräknas även utan ett tilläggsdirektiv. Och nu bekräftar Lars Lööw att det kan komma att bli så.
– Ett av de förslag till kvalifikation jag nämnt att vi jobbar med, det med en helhetsbedömning, löser såvitt jag kan bedöma åtminstone en del av det Riksdagen vill ha löst. Men det var en möjlig lösning som vi börjat titta på redan innan riksdagen tog detta initiativ. Så tillkännagivandet påverkar som sagt inte vårt uppdrag men vi kanske ändå löser det.

Kommer alltid finnas en gräns för att beviljas assistans

Hur svårt det ska vara att kunna beviljas personlig assistans eller hur skarp gränsen för kvalifikation ska vara är en central fråga för utredningen att ta ställning till, säger Lars Lööw.
– Det är kanske enklast att relatera det till dagens situation med den kvalifikation som finns för assistansersättning som av många anses vara för skarp. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att även med det förslag med en gräns eller kvalifikation vi ska lämna kommer det att finnas de som inte omfattas av rättigheten, vilket alltid kan upplevas som skarpt.

Gränsen påverkar kostnaderna

Hur gränsen utformas kan också komma att påverka hur stora kostnader ett förstatligande kommer att ge, säger Lars Lööw.
– Kostnadernas storlek avgörs t.ex. av hur den nedre gränsen sätts. Utredningen ska här också ta ställning till om det ska finnas en kommunal medfinansiering av personlig assistans i ett statligt huvudmannaskap.

Insyn och kvalitetsmål kan krocka med integritet

Utredningen ska också lägga förslag om förbättrad insyn och uppföljning med kvalitativa mål i ett statligt huvudmannaskap. Det kan komma att krocka med självbestämmande och integritet, säger Lars Lööw.
– Personlig assistans består till största delen av mycket integritetsnära insatser i mycket privata miljöer som i den assistansberättigades hem. Det är också en insats där den enskilde ska ha stort inflytande över innehållet i och utförandet. Att skapa kvalitetsuppföljningar och kontroll kan leda till uppenbara konflikter. Samtidigt finns det berättigade förväntningar om att veta att de resurser staten lägger på denna insats används på bästa sätt.

Saker kan fortfarande ändras

Lars Lööw vill slutligen påpeka att utredningen fortfarande befinner sig i ett tidigt skede och att det fortfarande kan ske stora förändringar av inriktningen.
– Det betyder att vi kan komma fram till andra slutsatser än de vi just nu lutar åt. Vi kommer bl.a. att träffa ett antal forskare, göra en enkätundersökning till kommuner och just nu granskar vi kommunala beslut om personlig assistans. Så vi kommer få ännu bättre underlag framöver.
När bedömer du att den huvudsakliga inriktningen ska vara klar?
– Om ca fem-sex månader kommer nog de flesta frågorna ha en tydligare inriktning, säger Lars Lööw men helt klart är inget förrän jag lämnar betänkandet till regeringen den 1 mars 2023.

Lars Lööw intervjuades av Kenneth Westberg 2022-05-10

Skicka sidan till: