Cecilia Blanck, Föreningen JAG – ”Återkrav ska bara kunna ske vid bedrägerier”

Idag kan ett förbiseende, en missuppfattning eller en anonym anklagelse leda till återkrav på miljonbelopp, säger Cecilia Blanck.
– Försäkringskassan kan till och med dra in assistansersättning retroaktivt för att de ångrar sitt beslut.

Försäkringskassan måste förändra sitt sätt att driva in återkrav av assistans-ersättning vid ändrade förhållanden eller nya bedömningar, säger Cecilia Blanck.
– Det är orimligt att ersättningen ska kunna dras in retroaktivt för att Försäkringskassan ångrar sitt beslut. Alla pengar används ju till löner och omkostnader, ingenting finns kvar att kräva tillbaka. Återkrav borde bara kunna ske vid bedrägerier.

En missuppfattning kan ge miljoner i återkrav

Idag kan återkrav ske om den assistansberättigade missat att anmäla en förändring eller för att hen inte förstått att förändringen skulle anmälas, hävdar Cecilia Blanck.
– Det är inte tydligt vad som ska anmälas, Försäkringskassans listning i Försäkringskassans vägledning (sid 33-39) är bara exempel, det är varken förutsebart eller rättssäkert.
Vilka följder får återkrav mot assistansberättigade?
– Enorma konsekvenser, det riktas återkrav på miljonbelopp mot enskilda assistansberättigade, som kanske bara har sjukersättning som försörjning. Personer blir skuldsatta för livet. Ofta förlorar personen samtidigt sin personliga assistans, rättigheten dras in och livet rasar. Till det kommer starka känslor av skam och oförrätt, att vara utpekad som kriminell.

Anonyma anmälningar kan rasera tillvaron

Det kan även komma anonyma anmälningar till Försäkringskassan där det påstås att förhållandena för en assistansberättigad har ändrats, säger Cecilia Blanck.
– Bevisvärdet för anonyma anmälningar är egentligen noll, men i flera fall har de lett till en prövning av om den enskildes behov har ändrats. Det har hänt att Försäkringskassan begär in journalanteckningar från vården som bevis för att personen aldrig skulle haft rätt till assistans, eller överdrivit sitt behov. Det är orimligt att ett förbiseende, en missuppfattning, en anonym anklagelse eller en slarvigt formulerad anteckning i vården kan leda till återkrav på miljonbelopp.

Svårt få en riktig prövning i förvaltningsdomstol

Sedan en lagändring 1 sep kan återkrav av assistansersättning inte överklagas i allmän domstol och de kan drivas in snabbare av Kronofogden. Cecilia Blanck är kritisk till förändringen.
– Det handlar ofta om så stora belopp och komplicerade ärenden att bevisen behöver få en riktig prövning. Och det har visat sig svårt i förvaltningsdomstolarna.

Håller inte med Försäkringskassan

Fredrik Falk på Försäkringskassan säger i en intervju att det räcker med att förvaltningsdomstolarna kan pröva återkravet, och att ”Processen i förvaltningsdomstol är utformad så att parterna ska kunna agera utan rättsliga ombud”. Cecilia Blanck håller inte med.
– Vi delar inte Fredrik Falks bild. Många hävdar tvärtom att enskilda har en betydligt sämre ställning i processer mot det allmänna.
Funktionsrätt skrev i somras en debattartikel om de ojämna oddsen i Förvaltningsdomstolarna. Gustav Lindkvist, juris doktor, som Försäkringskassan själva hänvisar till i sitt rättsliga ställningstagande "Beviskrav vid bedömning av återbetalningsskyldighet") är inne på samma linje.
– Gustav Lindkvist konstaterar att det finns en presumtion för att det allmännas beslut är korrekt och att den enskilde måste motbevisa det.

Rättsligt ställningstagande

I Försäkringskassans rättsliga ställningstagandet "Beviskrav vid bedömning av återbetalningsskyldighet" från 30 maj i år sägs det att bevisbördan från Försäkringskassans sida vid återkrav ska ha en "hög grad av sannolikhet". Cecilia Blanck tycker det är för tidigt att säga om detta är ett steg i rätt riktning.
– Det finns positiva skrivningar där som tyder på att Försäkringskassan till viss del tagit till sig kritiken om att återkraven ställs lättvindigt och med dåligt underlag. Vi får väl se om det också kommer att innebära någon förändring i deras agerande.

Den enskilde blir chanslös

Riksföreningen JAGs samlade erfarenhet är att det är mycket svårt att vinna framgång i en process i förvaltningsdomstol utan juridiskt stöd, säger Cecilia Blanck.
– Försäkringskassan lägger stora resurser på sina ärenden. Inte sällan är upplevelsen att Försäkringskassan chansar på att fatta ett visst beslut för att sedan se om det håller rättsligt. Det i kombinationen med en presumtion för att det allmänna fattat ett korrekt beslut gör den enskilde chanslös.
Vill du ha rätt till ombud i Förvaltningsdomstolarna?
– Det vore såklart en förbättring. Det är svårt att själv överklaga t ex ett avslag på assistansansökan och nå framgång utan juridiskt stöd. Privatpersoner har sällan möjlighet att själva betala kostnaden för juridiskt stöd.
Vilka andra förändringar vill du se?
– Återkraven borde vara förbehållna situationer där någon haft ett uppsåt och begått en brottslig handling, här vill vi se en lagändring, säger Cecilia Blanck.

Cecilia Blanck intervjuades av Kenneth Westberg 2022–09–23