Anna Viberg, Försäkringskassan – ”Omprövningar av assistansersättning bör återinföras”
Anna Viberg avfärdar rädsla från STIL att Försäkringskassan kan komma att införa en hård gräns för att beviljas assistansersättning om huvudförslaget i Lars Lööws utredning genomförs.
– Stil har rätt till sin uppfattning men det är ingen bild vi delar, säger Anna Viberg.
Statligt huvudmannaskap ger bättre kontroll
Försäkringskassan säger i sitt remissvar till utredningen om statligt huvudmannaskap att ett helt statligt huvudmannaskap är att föredra. Ur ett kontrollperspektiv är det bättre att ha administrationen samlad inom en myndighet istället för på 290 kommuner, säger Anna Viberg, områdeschef för avdelningen för funktionsnedsättning.
– Försäkringskassan har bättre förutsättningar att förebygga felaktiga utbetalningar, och förbättra kontroller.
Förstatligandet fungerar inte redan 1 jan 2026
Det går inte att genomföra förstatligandet med överförande av beslut från 1 jan 2026 som utredningen föreslår, det är för tidigt, säger Anna Viberg.
– När nödvändiga lagändringar och förordningar beslutats och när finansiering är på plats behöver Försäkringskassan minst 24 månader för förberedelsearbetet.
Vad behöver vara på plats innan överförandet av kommunala beslut?
– Framförallt behöver IT-utveckling, rekrytering och utbildning av personal vara klart. Vi behöver även ha genomfört information till, och samverkat med, samtliga kommuner om hur överföringen ska genomföras.
Vad anser Försäkringskassan är en rimlig tid för överförandet av kommunala beslut?
– Försäkringskassan har inte tagit ställning till detta men en förutsättning är, som vi anger ovan, att förberedelsearbetet är helt klart innan överföringen påbörjas.
Vad blir gränsen i huvudförslaget?
Utredningens huvudförslag är att Försäkringskassan ska ta över dagens kommunala praxis för bedömning vilket innebär att det inte sätts en bestämd gräns. Assistanskoll frågar hur Försäkringskassan då kommer att fastställa gränsen för att beviljas assistansersättning, som idag skiljer sig mellan kommunerna.
– Enligt huvudförslaget så ska det inte finnas någon timgräns. Huruvida en person kvalificerar sig för personlig assistans eller inte får bedömas utifrån kvantitativa och kvalitativa faktorer i varje enskilt fall, säger Anna Viberg.
Avvisar rädsla från STIL om att det blir en hård gräns
Det är dock otydligt i regelverk och praxis vad som menas med kvalitativa och kvantitativa faktorer eller hur de ska vägas samman, säger Anna Viberg.
– Eftersom inga förändringar föreslås i dessa delar kommer osäkerheterna finnas kvar. Den individuella prövningen utifrån kvantitativa och kvalitativa aspekter kan också medföra att det blir svårt att avgöra om beslut är likvärdiga eller inte samt vad en eventuell bristande likvärdighet beror på.
Hur ser ni på rädslan från bland annat STIL att om huvudförslaget blir verklighet kan Försäkringskassan komma att verka för att få en mycket strikt bedömning och rättspraxis så att inte så många får rätt till assistans?
– Stil har rätt till sin uppfattning men det är ingen bild vi delar. Om någon har behov och uppfyller de krav som slagits fast i lag, förordning och praxis ska de få den ersättning de har rätt till.
Alla förslag i utredningen möjliga att genomföra
Utredningen gav tre förslag till kvalifikation för att beviljas personlig assistans. Förutom huvudförslaget föreslogs en gräns på tre timmars grundläggande behov och 20 tim assistansbehov och ytterligare ett förslag har en fast gräns på sju timmar grundläggande behov.
– Alla är möjliga att genomföra och Försäkringskassan har därför inga synpunkter vad gäller vilken gräns som bör gälla, säger Anna Viberg.
Ser risker med 3-timmarsförslaget
Men det kan finnas högre risk att assistans beviljas felaktigt om kravet endast är tre timmars grundläggande behov jämfört med om gränsen är högre, säger Anna Viberg.
– Vid en omprövning kan den relativt låga gränsen för grundläggande behov riskera att en enskild som inte har så omfattande grundläggande behov men har mer än 20 timmars totalt behov av stöd inte längre får rätt till assistansersättning.
Vill återinföra omprövningar
Sedan nov 2017 gäller ett stopp för omprövningar av gamla beslut om assistansersättning eftersom rättspraxisen hade blivit alltför hård. Försäkringskassan säger i remissvaret att de vill återinföra omprövningar av assistansersättning.
Varför vill ni återinföra omprövningar?
– Eftersom assistansersättning kan beviljas resten av livet för alla under 66 år och inte kan tidsbegränsas är det inte rimligt att utgå ifrån att hjälpbehovet inte förändras, säger Anna Viberg.
Hur bör omprövningarna se ut?
– Försäkringskassan har tidigare påtalat att uppföljningar eller omprövningar bör ske på ett differentierat sätt beroende på ålder eller andra omständigheter av betydelse.
När anser ni att omprövningarna bör återinföras?
– Försäkringskassan föreslår ingen tidpunkt, det är lagstiftarens sak att avgöra.
Vad sker om omprövningarna återinförs?
Funktionsrättsrörelsen anser att om inte behovsbedömningarna förändras med hur grundläggande behov bedöms kommer många förlora sin assistans om omprövningar återinförs med dagens rättspraxis. Anna Viberg anser dock att gällande lagar ska tillämpas.
– Gällande lagstiftning och rättspraxis styr vad Försäkringskassan behöver utreda och bedöma för att ta ställning behovet av grundläggande behov.
Bör behovsbedömningarna med grundläggande behov förändras innan omprövningar återinförs?
– Det bör vara lagstiftarens sak att avgöra.
Hur många som idag har assistansersättning skulle förlora den om omprövningar började göras idag?
– Försäkringskassan har inga uppgifter om detta. Däremot har de senaste årens lagändringar gällande andning och sondmatning samt de lagändringar som genomfördes den 1 januari 2023 stärkt rätten till personlig assistans, vilket även skulle påverka bedömningen vid en omprövning.
Bör det göras en analys av hur många som skulle förlora sin rätt till assistansersättning innan eventuella omprövningar återinförs?
– Det bör vara lagstiftaren som avgör vilka konsekvenser som ska utredas i samband med ett förslag om lagändring, säger Anna Viberg.