”Kritiken i STILs rapport är befogad”

STILs rapport ”Assistansen och miljardmyten” borde bli obligatorisk läsning för myndighetsledningar och myndighetsgemensam underrättelsetjänst som RUC och NUC, säger Stig Svensson, tidigare statlig utredare av kriminalitet inom personlig assistans.

Kritiken i ”Assistansen och miljardmyten” är befogad

STIL gav nyligen ut rapporten ”Assistansen och miljardmyten” där de kritiserar de uppskattade mörkertalen i olika utredningar (se tabell under artikeln) på upp till 3,3 miljarder per år för fusk och kriminalitet inom assistansersättning. STIL anser att dessa mörkertal ofta ses som en sanning av politiker, myndigheter och medier. Stig Svensson som i tidigare intervjuer på Assistanskoll kritiserat alltför stora uppskattningar av kriminalitet i personlig assistans, välkomnar kritiken i STILs rapport.
– Kritiken är befogad.

”Fakta talar för sig själva”

STIL skriver i rapporten att det i domar konstaterade fusket i assistansersättning i genomsnitt legat på ”bara” 100 miljoner kr per år.
Hur ser du på det?
– Fakta talar för sig självt, domarna är offentliga, säger Stig Svensson.
Kan det vara så att nivån på kriminalitet överskattats i assistansersättning?
– Ja, det kan inte uteslutas.
Varför tror du att de höga mörkertalen för kriminalitet i personlig assistans isåfall har kunnat uppstå?
– Vad gäller LSS tror jag många luras av att det i enstaka fall blir fråga om mycket stora summor. Man förleds då lätt till att tro att det måste till bredare satsningar på att hitta alla. Men trots fler underrättelser har det ju de facto inte blivit fler svåra fall, säger Stig Svensson.

”Borde bli obligatorisk läsning"

Stig Svensson har en bakgrund på Skatteverket och lämnade 2018 utredningen Personlig assistans – Analys av en kvasimarknad och dess brottslighet till dåvarande socialdemokratiska regeringen. Han anser att rapporten ”Assistansen och miljardmyten” borde läsas av alla som arbetar med kriminalitet i personlig assistans.
– ”Assistansen och miljardmyten” borde bli obligatorisk läsning i flertalet myndighetsledningar samt i alla RUC och i NUC, de regionala och nationella centrumen för myndighetsgemensam underrättelsetjänst. Rapporten är bra grund för en diskussion kring dels vad som är rimlig kontroll, dels vad som är rimlig omfattning av underrättelsetjänst i ett demokratiskt samhälle.
Har du något råd till funktionsrättsrörelsen i hur de ska förhålla sig till de höga mörkertalen om kriminalitet i personlig assistans
– Sprid STIL:s rapport och ta diskussionen med politikerna. Håll grytan kokande.

”Måste ses för vad det är – gissningar”

STIL har kritiserat att metoden "Expert Elicitation" använts för att låta grupper av myndighetsexperter i seminarier uppskatta mörkertalen. I rapporten kritiseras till exempel att mittpunkten i osäkerhetsintervall framställs som "fakta”. I Ekonomistyrningsverkets rapport (ESV (2011) var de uppskattade felaktiga utbetalningarna för assistansersättning på 2,1 miljarder kronor mittpunkten i ett osäkerhetsintervall från 309 miljoner till 4,9 miljarder kr. Även Stig Svensson har kritik mot dessa metoder och säger att det handlar om gissningar.
– I den utredning jag själv ledde ställde vi oss avvaktande till metoden Expert Elicitation. ESV:s påstående att de felaktiga utbetalningarna uppgick till 2,1 miljarder får med tanke på det hisnande intervallet (300 miljoner kontra 4,9 miljarder) ses för vad det är. En gissning.
Vilka åtgärder krävs för att förhindra att Expert Elicitation eller obevisade mörkertal används istället för de faktiska, konstaterade domar?
– Förhoppningsvis räcker det att sådana rapporter som STIL kommit med startar en diskussion på myndigheterna och inom politiken.

Kritisk till ökad repression

STIL hävdar i ”Assistansen och miljardmyten” även att det finns en politisk poängplockning i att ”visa sig hård mot brott” genom att ihop koppla assistansen med kriminella gäng och välfärdsbrottslighet. Stig Svensson är mycket kritisk till den ökade repressionen som instrument för att komma åt brottslighet som skett de senaste fyra åren.
– Det har genomförts trots att all forskning och erfarenhet visar att det har motsatt verkan. Hade någon för tio år sedan hävdat att det är rätt och rimligt att sätta barn i fängelse hade personen ifråga – med all rätt - blivit idiotförklarad. Idag är det sanning och verklighet.
Vilka krafter anser du ligger bakom utvecklingen med allt hårdare repression?
– Det är på hela jordklotet mycket starka reaktionära krafter i rörelse. Kraftigt understödda av klickalgoritmerna på sociala medier som premierar det aparta och konfliktskapande.

Försäkringskassan ska inte syssla med underrättelseverksamhet

Bidragsbrottsutredningen föreslog i mars att Försäkringskassan ska få en egen brottsbekämpande verksamhet som ska bestå av en brottsutredande del och en underrättelseverksamhet för att förebygga, förhindra och upptäcka brott. Stig Svensson är kritisk till detta.
– Min principiella hållning är att underrättelseverksamhet endast ska finnas inom brottsbekämpande myndigheter som polis, tull, kustbevakning, militär och kriminalvård. Försäkringskassan, Skatteverket och liknande myndigheter ska inte involveras i underrättelser eller brottsbekämpning.
Vilka faror ser du annars?
– När underrättelseverksamhet byggs in i myndigheter som Försäkringskassan, så saknar myndigheten insikt och erfarenheter av att göra rimliga bedömningar. Scenarier i underrättelserapporterna tas felaktigt som sanningar och sprids delvis i massmedia, vilket inte borde få förekomma över huvud taget.
Ser du faror i ett längre perspektiv?
– Ja, jag besökte en gång i Berlin ett museum som berättade om den östtyska polisens underrättelseverksamhet med övervakning av alla medborgare. STASI skulle ha blivit gröna i ansiktet av avund om de sett det system som nu håller på att byggas upp i Sverige.

Försäkringskassan ska kontrollera företagen

Stig Svensson anser däremot att myndigheter som Försäkringskassan som betalar ut skattemedel ska ha en kontrollapparat, effektiva register och med hjälp av AI spåra misstänkt fusk och upptäcka olika typer av anomalier och avvikelser.
– Myndigheten ska ha ett register där personer som ertappats med eller varit involverade i att fuska registreras så att myndigheten minns. Myndigheterna ska ha kontrollbefogenheter och på eget ansvar eller efter beslut i förvaltningsdomstol kunna agera mot företag som fått medel av myndigheten. De ska då kunna kontrollera affärshandlingar, bokföring och banktransaktioner hos bolag, anställda och styrelseledamöter.
Vilka åtgärder bör myndigheten kunna göra då?
– Med omedelbar verkan stoppa utbetalningar om företaget inte medverkar i kontrollen. Revidera företagen och driva personligt betalningsansvar gentemot VD och styrelseledamöter. Anmäla misstanke om brott före, under eller efter kontrollen till brottsbekämpande myndighet (polis eller åklagare) och bistå polisen i en eventuell brottsutredning.

Begränsa anhörigassistans till 50 % av beviljad tid

Stig Svensson nämner också en åtgärd han ansåg borde genomföras även när gjorde sin utredning 2018.
– När vi tittade noggrant på domarna visade det sig att hälften av det upptäckta fusket skulle försvinna med begränsningar i anhörigas möjligheter att ge assistansen. I min utredning föreslog vi en begränsning till max 50 timmar i veckan eller 50% av beviljad tid, säger Stig Svensson.

Stig Svensson intervjuades av Kenneth Westberg 2026-10-05

Vidare läsning

STIL rapport: ”Assistansen och miljardmyten”

Fakta från STILs rapport om konstaterad kriminalitet/fusk och mörkertal