LSS-handläggarens roll vid överklagandet av ett LSS-beslut
Idag ingår det i LSS-handläggarens roll att bistå den enskilde vid överklagandet av sitt eget beslut. Det är ingen bra situation enligt Stefan Käll, NHR och Arne Prembäck, BOSSE råd och stöd. LSS-handläggare Assistanskoll talat med håller också med om att det är en problematisk sits.
Socialstyrelsen om LSS-handläggarens roll vid ett överklagande
När jag talar med Tora Nissen, utredare på Socialstyrelsens enhet för funktionshinderfrågor hänvisar hon till förvaltningslagen.
- Enligt 21 § förvaltningslagen har LSS-handläggaren en skyldighet att informera den enskilde om hur denne ska gå tillväga vid ett överklagande.
Tora Nissen hänvisar även till handboken, "Handläggning och dokumentation i socialtjänsten" som gavs ut av Socialstyrelsen 2006.
- Den riktar sig till alla biståndshandläggare och berör bland annat hur man agerar vid ett överklagande, i den står det (sid 143 ff se länk under artikeln) att "om den enskilde behöver hjälp med att utforma överklagandet är den beslutsfattande myndigheten skyldig att hjälpa till med detta". Detta följer av myndigheternas serviceskyldighet som stadgas i förvaltningslagens fjärde paragraf. Formuleringarna måste komma från den enskilde, men handläggaren har alltså en skyldighet att hjälpa den enskilde att formulera sig.
Har LSS-handläggaren en skyldighet att informera om annan rådgivning som kan finnas, exempelvis i deras handikappförbund?
- Nej, skyldigheten ligger endast i att informera om hur man överklagar, vart och inom vilken tid man ska skicka överklagandet samt att bistå den enskilde att formulera sig, säger Tora Nissen.
Försäkringskassan om LASS-handläggarens roll vid ett överklagande
Christina Janzon, chef för enheten för vård och handikappfrågor på Försäkringskassan säger att deras LASS-handläggare i ett beslut alltid ska ange vilket lagrum som har använts som grund och att det ska finnas en motivering för beslutet.
- Försäkringskassan ska sedan ge information om hur ett överklagande görs, när och vart det ska vara inskickat, att det är möjligt att överklaga utan att ha ett juridiskt ombud och att det inte kostar mer än portot.
Kan handläggaren råda den enskilde att i samband med överklagandet ta råd av någon utomstående?
- Det finns ingen skyldighet för Försäkringskassan att råda den enskilde att ta kontakt med någon annan, men myndigheten kan ge rådet att ta kontakt med en handikapporganisation, säger Christina Janzon.
Stefan Käll, NHR om att LSS-handläggaren bistår vid överklagandet
Stefan Käll, generalsekreterare på NHR, Neurologiskt Handikappades Riksförbund avråder alltid sina medlemmar från att låta LSS-handläggaren bistå dem vid ett överklagande.
- Som det är ordnat idag ska LSS-handläggaren hjälpa till med att överklaga sitt eget beslut, det anser jag ger en stor rättsosäkerhet.
Stefan Käll är även jurist och bistår ofta NHR:s medlemmar vid överklaganden av LSS-beslut, han berättar att NHR nu även utbildar ett tjugotal av sina medlemmar till rättsombud som främst via telefon ska ge råd och stöd i juridiska frågor.
- Oberoende rådgivning ges även av BOSSE råd och stöd som finns i Stockholms län. Jag tycker också att den skulle kunna rymmas inom LSS-insatsen Råd och Stöd som Landstingen ger.
Att LSS-handläggaren kan vara med och bistå vid ett överklagande behöver dock inte helt tas bort menar Stefan Käll.
- Det är i grunden välment och om någon anser att det är bra att möjligheten finns, så låt den finnas. Däremot måste det finnas andra alternativ och det borde också vara angivet till nästa instans när ett överklagande är gjort med hjälp av LSS-handläggaren.
Stefan Käll anser även att rättsskydd bör utgå när ett LSS-beslut omprövas, så att den enskilde vid ett sådant tillfälle kan anlita advokat.
- Här handlar det om personer som byggt upp sitt liv runt en stödinsats, där en omprövning kan leda till förödande förändringar, säger Stefan Käll.
BOSSE råd och stöd om att LSS-handläggaren bistår vid överklagandet
På BOSSE råd och stöd i Stockholms län ges rådgivning bland annat till personer som överklagar beslut tagna av LSS-handläggare. Arne Prembäck, verksamhetschef på BOSSE anser att det är problematiskt att LSS-handläggaren bistår vid överklagandet av sitt beslut.
- Det kan i och för sig vara så att ny information tillkommit, men annars har ju handläggaren sin uppfattning klar, säger Arne Prembäck som berättar att BOSSE nyligen lämnat en rapport till Stockholms stads funktionshinderombudsman Riitta Leena Karlsson.
- Där redovisar vi våra iakttagelser om brister hos kommunen, bland annat tar vi upp problem i samband med att LSS-handläggare bistår vid överklaganden.
Arne Prembäck tar som exempel att vissa handläggare uppmanat den enskilde att först skriva under ett överklagande in blanco för att därefter på egen hand skriva ner hur han/hon uppfattat behoven.
- De kan säga att det är en service, men vi anser att alla argument i ett överklagande bör vara noggrant genomgångna och avvägda av den enskilde.
Hur bör en LSS-handläggare agera?
- Vara så opartisk som det går och neutralt beskriva de insatser den enskilde ansöker, säger Arne Prembäck som dock anser att det viktigaste är att LSS-handläggaren hjälper den enskilde att få oberoende rådgivning.
- Det görs redan av många handläggare, och många tycker även att det är bra när ett ärende prövas i högre instans, säger Arne Prembäck.
LSS-handläggare om att de själva bistår vid överklagandet.
När jag frågar Lars Wahlin och Karin Rehn, LSS-handläggare i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd medger de att det är en problematisk sits att vara med och bistå vid ett överklagande av sitt eget beslut.
- I praktiken innebär det att jag hjälper till rent praktiskt med formuleringar, det kan vara personer från andra länder som inte kan skriva eller formulera sig så bra. Samtidigt blir det en kluven uppgift, eftersom jag har min uppfattning klar och förhoppningsvis står jag ju för den, säger Lars Wahlin.
Brukar ni råda att man söker hjälp någon annanstans?
- Absolut, vi kan hänvisa till BOSSE råd och stöd eller till deras respektive handikappförbund som ofta har juridisk rådgivning.
Informerar ni alltid om den möjligheten?
- Ja det gör jag, men vissa vill att jag ska hjälpa dem att formulera sig. Jag nekar aldrig den hjälpen men ser gärna att de söker den på annat håll eftersom min roll känns så kluven.
Karin Rehn håller med om att det är klokt att hänvisa någon annanstans om brukaren anser sig felaktigt behandlad.
- Ibland kan de säga att, "skriv något du som vet hur man ska skriva". Men det kan jag inte göra, det måste komma från brukaren.
Hur ser ni på NHR:s åsikt att rättsskydd bör utgå vid omprövningar?
- Det skulle kunna övervägas. En omprövning kan skapa en svår situation för den enskilde dels när en dom i regeringsrätten ändrar rådande praxis eller om en tidigare biståndsutredning varit dåligt gjord. Vid sådana tillfällen hoppas vi samtidigt att brukaren kan ha en bra dialog med sin handläggare, säger Lars Wahlin.
Tora Nissen, Christina Janzon, Karin Rehn, Lars Wahlin, Stefan Käll och Arne Prembäck intervjuades av Kenneth Westberg 2008-02-19
LÄNKAR
Förvaltningslagen: http://lagen.nu/1986:223
Handläggning och dokumentation inom Socialtjänsten: http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2008/9926/2008-101-1.htm