LSS-handläggarens roll vid valet av assistansanordnare
När du fått personlig assistans beviljat återstår att välja assistansanordnare som passar just dina behov och önskningar. LSS-handläggaren har här en viktig uppgift i att vägleda den assistansberättigade.
Socialstyrelsen om LSS-handläggarens roll
Tora Nissen, utredare på Socialstyrelsens enhet för funktionshinderfrågor berättar att LSS-handläggarens roll regleras av Förvaltningslagens fjärde paragraf som säger att varje myndighet ska lämna "upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde". LSS-handläggarens roll berörs enligt Tora Nissen även av den informationsskyldighet som nämns i femtonde paragrafen i LSS, Lagen om stöd till vissa funktionshindrade, där det sägs att "det är kommunens uppgift att informera om mål och medel för verksamheter inom LSS".
- LASS-handläggare på Försäkringskassan omfattas visserligen inte av informationsskyldigheten i LSS men även de omfattas av Förvaltningslagen.
När det gäller val av assistansanordnare menar Tora Nissen att ansvaret sträcker sig till att upplysa om de möjligheter den assistansberättigade har.
- De alternativ den assistansberättigade har är att antingen vara egen arbetsgivare, att låta kommunen ordna assistansen eller att välja ett privat företag eller kooperativ, de möjligheterna är LSS-handläggaren skyldig att informera om. Däremot har de inte rätt att peka ut enskilda assistansanordnare och därigenom utesluta andra.
Tora Nissen tycker däremot, även om det inte finns en skyldighet till det, att LSS-handläggaren ska kunna hänvisa den enskilde att få råd exempelvis hos sitt handikappförbund eller av IfA - Intressegruppen för assistansberättigade.
Försäkringskassan om LASS-handläggarens roll
Christina Janzon, chef för enheten för vård- och handikappfrågor på Försäkringskassan säger att deras LASS-handläggare som beviljar personlig assistans enligt LASS, Lagen om assistansersättning, är skyldiga att ge information om de alternativ den assistansberättigade har, dvs att vara egen arbetsgivare, anlita kommunen, ett privat företag eller kooperativ.
- Utöver detta kan Försäkringskassan också informera om sådant som är viktigt att tänka på, exempelvis att det finns ett avtal mellan den enskilde och anordnaren och att det är viktigt att studera innehållet i avtalet.
Kan handläggaren nämna eller värdera enskilda assistansanordnare?
- Nej, Försäkringskassan ska bara informera om vilka möjligheter det finns att administrera assistansersättningen, däremot kan vi hänvisa för vidare rådgivning hos handikapporganisationer.
Kan jämförelsen mellan assistansanordnare i Assistanskoll vara till hjälp?
- Det kan det säkert vara, men Försäkringskassan kan inte hänvisa till webbsidor där enbart vissa anordnare eller kooperativ finns med, säger Christina Janzon.
LSS-handläggare talar om sin egen roll
Karin Rehn och Lars Wahlin är LSS-handläggare i Spånga-Tensta stadsdelsnämnd i Stockholms stad. De menar att deras yrkesroll innebär att de inte får favorisera någon assistansanordnare utan att de sakligt ska presentera de alternativ som finns. Idag kan en assistansberättigad välja mellan kommunen, privata företag, kooperativ och att själv vara arbetsgivare för sina assistenter.
- Det är en svår avvägning, vi måste presentera alternativen samtidigt som vi inte kan ta ställning för någon enskild assistansanordnare, säger Lars Wahlin.
Nämner ni anordnare vid namn?
- Nej, men ofta har de själva någon på gång, då säger vi att de bör jämföra med andra, kolla upp förmåner och avgifter, om assistenterna får friskvård och så vidare.
När någon känner att de inte alls vet hur de ska göra brukar Karin Rehn råda de att börja med och anlita kommunen.
- Sedan kan de undersöka alternativen därifrån, det går ju alltid att byta.
Handläggaren bör inte själv ringa runt och kolla assistansanordnare menar Lars Wahlin, han uppmanar istället den assistansberättigade att kontakta anordnarna för att därefter göra ett eget val.
- Sedan respekterar jag det brukaren bestämmer sig för, och stöttar honom/henne utan att lägga några värderingar på valet.
Kan ni varna för vissa anordnare?
- Nej, det är ju isåfall mina värderingar, det får man passa sig för.
Om brukaren vill ha direkta råd om olika assistansanordnare hänvisar Lars Wahlin och Karin Rehn till att söka information från sitt handikappförbund eller från BOSSE råd och stöd som finns i Stockholms län.
Vad tycker du om Assistanskoll?
- En jämförelsesajt är jättebra, men det är viktigt är att den är objektiv och utan värderingar, skulle jag se att olika företag lovordas eller nedvärderas där skulle jag dra öronen åt mig, säger Lars Wahlin.
Stefan Pelc om LSS-handläggares roll
Stefan Pelc är assistansberättigad och har valt att vara egen arbetsgivare för sina assistenter. För två år sedan föreläste han för blivande LSS-handläggare på Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm. Han berättar att många var osäkra på vilken roll de har när de ska vägleda assistansberättigade i att välja anordnare.
- Jag upplevde en vilsenhet, de får inte nämna någon vid namn samtidigt som de ska presentera de alternativ som finns.
En frågeställning han ofta mötte var om man kan varna för assistansanordnare som upplevs vara oseriösa. Stefan Pelc anser att LSS-handläggaren ska kunna varna och tala om att det finns assistansföretag som är oseriösa och att man därför behöver vara försiktig.
- Den servicen skulle jag vilja ha om jag nyligen fått assistans och stod i begrepp att välja. Det är typiskt svenskt att hålla på och tassa och vara överdrivet neutral, det går att vara konsumentupplysande utan att fördenskull namnge företag. Du kan ge exempel på metoder företag kan använda eller hänvisa till berättelser från andra assistansberättigade som anser sig råkat illa ut. LSS-handläggaren kan också hänvisa vidare till handikappförbund eller Assistanskoll på nätet, säger Stefan Pelc.
BOSSE råd och stöd om LSS-handläggarens roll
Att hjälpa till med att välja assistansanordnare är en av de vanligaste uppgifterna för konsulenterna på BOSSE råd och stöd, en ekonomisk förening som ger rådgivning till personer med funktionsnedsättningar i Stockholms län. Deras verksamhet finansieras av bidrag från Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län. Arne Prembäck som är verksamhetschef på BOSSE tycker att det varierar hur LSS-handläggare sköter sin roll.
- Ibland upplever vi att de inte är helt neutrala, LSS-handläggaren ska ju vara helt opartisk och inrikta sig på att bedöma assistansbehovet.
BOSSE råd och stöd om hur de vägleder assistansberättigade som ska välja
BOSSE strävar efter att stå neutralt säger Arne Prembäck, därför förmedlar de exempelvis aldrig reklam från assistansföretag.
- Assistansföretag vill ibland att vi ska vidarebefordra information om exempelvis en rekryteringsdag som de anordnar men det gör vi aldrig. När en person kontaktar BOSSE och ber om hjälp att välja en assistansanordnare träffar man alltid personen öga mot öga säger Arne Prembäck.
- De får beskriva hur delaktiga de vill vara i sin assistans och vad de vill få ut av den, därefter kan vi ge en lista på 30-40 assistansanordnare. Vi kan också se på jämförelsen i Assistanskoll som jag tycker blivit riktigt bra.
Sedan sker träffar med kanske tre, fyra assistansanordnare innan personen gör sitt val. Konsulenterna på BOSSE är med i hela processen, och även fortsättningsvis, berättar Arne Prembäck
- Därefter kan det gå ett par månader innan de vänder de sig till oss igen och kanske är missnöjda med något hos assistansanordnaren, vi finns alltid där, säger Arne Prembäck.
Särnmark Assistans om LSS-handläggarens roll
Ida Larsson är assistansrådgivare på det privata företaget Särnmark Assistans. Hon anser att det är viktigt att LSS-handläggare är insatta i vad olika assistansanordnare på marknaden erbjuder sina kunder om de ska kunna informera om detta.
- Alla assistansberättigade har rätt att hitta den lösning som passar de bäst. Om den assistansberättigade ställer frågor om olika alternativ bör handläggaren kunna svara och därför bör han/hon vara insatt i vad olika alternativ på marknaden innebär.
Brister det idag?
- Många har kanske inte den tid som behövs för att kunna samla in all den informationen, och isåfall kan de inte presentera de alternativ som finns.
Ska de kunna nämna vissa anordnare eller varna för andra anordnare?
- Det ligger i en objektiv och saklig beskrivning att delge båda sidor av en verksamhet. Om det finns något att varna för bör detta naturligtvis tas upp, förutsatt att information är riktig och sann, säger Ida Larsson.
Tora Nissen, Karin Rehn, Lars Wahlin, Stefan Pelc, Arne Prembäck, Ida Larsson och Christina Janzon intervjuades av Kenneth Westberg 2008-02-18
LÄNKAR
Förvaltningslagen: http://lagen.nu/1986:223LSS, Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade: http://lagen.nu/1993:387
BOSSE råd och stöd: http://www.bosse-kunskapscenter.se/