Lyssna

Stefan Käll - "De nya reglerna stämmer inte med lagens intentioner"

Försäkringskassans nya syn på bedömning av grundläggande behov är förödande hävdar Stefan Käll, generalsekreterare och förbundsjurist på NHR, Neurologiskt handikappades riksförbund. Han är också mycket kritisk till de nya reglerna för utbetalning av extra assistansersättning exempelvis vid sjukhusvistelse.

TEMA - Försäkringskassan stramar upp regler kring assistansersättning

I november 2007 skärpte Försäkringskassan sin tolkning om vem som har rätt till assistansersättning. Dels har synen på vad som är ett grundläggande behov stramats upp och dels betalar Försäkringskassan inte ut extra assistansersättning för sjukhusvistelse, uppsägningslöner eller sjuklöner till de assistansberättigade som köper assistans från en assistansanordnare.De nya reglerna kritiseras jurister och handikapporganisationer.

  1. Försäkringskassan - "Grundläggande behov ska vara av en speciell karaktär" 2008-07-10
  2. Försäkringskassan - "Endast egna arbetsgivare kan få assistansersättning utbetald vid sjukhusvistelse" 2008-07-10
  3. Stefan Käll - "De nya reglerna stämmer inte med lagens intentioner" 2008-08-02
  4. Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft - "Personer med kognitiva funktionsnedsättningar diskrimineras av Försäkringskassan" 2008-09-03
  5. Sofia Tedsjö, jur kand, CJ Advokatbyrå - "LSS-Kommitténs förslag till besparingar har till viss del redan påbörjats av Försäkringskassan" 2008-09-02
  6. "assistansen minskades från 24 timmar per dygn till noll" 2008-09-10

Stefan Käll om Försäkringskassans nya bedömning av vad som är ett grundläggande behov

Stefan Käll är starkt kritisk till Försäkringskassans policy att den som kan äta själv inte längre anses ha ett grundläggande behov som berättigar till personlig assistans. Den som kan inta sin mat själv, genom att föra den till munnen, tugga och svälja, men som inte kan tillreda maten anses inte längre ha ett grundläggande behov. Stefan Käll anser att detta saknar stöd i såväl förarbeten som lagtext.
- Det är helt befängt att dela upp måltidsbestyr och hygiengöromål på det sätt som Försäkringskassan nu gör, det är inte i enlighet med intentionen i LSS. Att tillreda mat är ett behov, att inta mat är ett annat behov, att gå på toaletten och utföra sina behov är ett annat och att ta en dusch är ytterligare ett behov.
Vilka följder anser du att det får?
- Det blir katastrofala följder, det är väldigt många, om man hårddrar det hela, som faktiskt kan tugga och svälja själva. Om då måltiden förbereds så att den finfördelas till rätt konsistens kan många nu komma att nekas rätten att få måltidsbestyren bedömda som grundläggande behov. Troligtvis kommer nu alltfler att ange att de inte kan äta själva, och de kommer istället att försöka styra över behovsbedömningen till andra grundläggande behov där Försäkringskassan inte ändrat sin praxis på samma sätt. Det innebär att människor tvingas anpassa sin vardag och hur de uträttar sina behov för att kunna passa in i regelverket.
Vilka blir följderna av att assistans dras in och ersätts med hemtjänst?
- Att man skapar en onödigt krånglig och svår väg för att ge individerna, ofta med omfattande funktionsnedsättningar, möjligheter att erhålla goda levnadsvillkor.

Stefan Käll om Försäkringskassans syn på personer med förvärvade hjärnskador

Enligt Tomas Sundberg på Försäkringskassan behöver personer med förvärvade hjärnskador ofta inte en person med ingående kunskap om dennes behov, vilket leder till att de då inte bedöms ha ett grundläggande behov enligt. Stefan Käll är starkt kritisk till den hållningen.
- Det visar på en bristande kapacitet att sätta sig in i problematiken kring en annan persons liv och dennes behov, vare sig det beror på en hjärnskada eller inte. Personer med förvärvade eller medfödda hjärnskador som har behov av att påminnas eller få saker i sin vardag förklarade av någon i sin omgivning skall få detta bedömt som ett grundläggande behov. För mig är det likvärdigt med att ha svårigheter med sin kommunikation med omvärlden. Du måste ibland få din omgivning och din vardag tolkad och förklarad för att kunna fungera.
Hur ser du på att en före detta assistansberättigad som istället får SoL-insatser enligt Försäkringskassan ska få några veckor på sig att ställa om sitt liv?
- Att Försäkringskassan tar sin roll som teknokrat och byråkrat på fullaste allvar, jag tycker alla andra kommentarer är överflödiga.

Stefan Käll om vad som borde göras åt situationen

Stefan Käll anser att Försäkringskassan borde se till vad lagstiftaren en gång avsåg om de grundläggande behov som berättigar till personlig assistans, oavsett om det är enligt LSS eller LASS.
- Lagstiftaren anser att på- och avklädning, hygien, måltidsbestyr och att kommunicera med sin omvärld är grundläggande mänskliga behov och att den som på grund av en funktionsnedsättning har svårigheter att tillgodose dessa utan hjälp av annan skall garanteras detta genom LSS eller LASS. Jag menar att lagstiftaren inte skiljer på olika delmoment som intagandet och tillagandet av maten.
Vad tror du ligger bakom förändringen i Försäkringskassans policy?
- Besparingsskäl.
Borde LSS-kommitten agera i detta?
- Ja, de borde föreslå en lagreglering som exakt anger vad som ingår i grundläggande behov, nu har LSS-kommitten snart avslutat sitt arbete, men om de inte gör ett förtydligande bör frågan tas upp igen, säger Stefan Käll.

Stefan Käll, om extra assistansersättning vid sjukhusvistelse, avgångslöner och sjuklöner

Försäkringskassan betalar sedan den 11 juni 2008 inte längre ut extra assistansersättning för "viss tid som kan jämställas med assistans" till den assistansberättigade som köper assistans av en assistansanordnare, tidigare kunde detta betalas ut vid sjukhusvistelse och till uppsägningslöner när den assistansberättigade avlidit. Däremot kommer egna arbetsgivare att få extra assistansersättning utbetalt vid dessa tillfällen, inklusive till sjuklöner för sina assistenter. Stefan Käll anser att detta får svåra följder bland annat för de som köper assistans av mindre assistansföretag.
- Jag anser att det är mycket olyckligt med olika regler för de här båda grupperna, och att utförandemodellen i detta fall blir avgörande för om ersättning kan betalas ut.
Vilka följder får det?
- Att små företag får allt svårare att agera och fullgöra sina förpliktelser. Stora företag och kommunala assistansanordnare som har en helt annan möjlighet att hantera och kalkylera med den här typen av kostnader får en stor fördel konkurrensmässigt.
Påverkar det rekryteringen av assistenter?
- Ja, det tror jag, en assistent som har koll på detta kommer troligtvis att välja att bli anlitad av en egen arbetsgivare, ett större företag eller en kommun än av ett litet assistansföretag. Det leder till att den assistansberättigade som anlitat ett mindre assistansföretag får ett sämre utgångsläge.
Hur ser du på att enbart egna arbetsgivare nu får extra utbetalningar av assistansersättning?
- Mycket orättvist och tveksamt om det, som Försäkringskassan påstår, kan anses vara en korrekt tolkning av regeringsrättens avgörande. Assistansberättigade borde försöka få till stånd fler överprövningar av liknande fall för att se om högre rättsinstanser verkligen anser att Försäkringskassan gör en korrekt tolkning av rättsläget. Att ett avgörande pekar i en viss riktning behöver inte betyda att prejudikatvärdet därmed slår så högt att alla andra likartade fall skall avgöras på exakt samma sätt.
Vad tror du ligger bakom förändringen?
- Besparingsskäl.
Vilka följder skulle det få om även sjuklönerna i framtiden ska betalas av assistansanordnaren?
- Att statusen för assistansyrket, inbegripande löneutvecklingen kommer att försämras, och att sista spiken i kistan slås in för små assistansföretag.
Borde politikerna agera i detta?
- Ja, de borde med kraft föreslå en reglering som förbjuder särbehandling av olika alternativ att organisera sin assistans, säger Stefan Käll.

Stefan Käll intervjuades av Kenneth Westberg 2008-08-02

Vidare läsning:
Assistansersättning - ändrad tolkning av § 6 i förordningen om assistansersättning (2008-06-11) Information från Försäkringskassan om ny bedömning av rätten till assistansersättning vid uppsägningstid och sjukhusvistelse

Assistansersättning - steg i bedömningen (2007-11-09)
Informationsmeddelande från Försäkringskassan som beskriver de olika stegen i bedömningen av rätten till assistansersättning.

Förordning (1993:1091) om assistansersättning
Innehåller föreskrifter om ersättning av allmänna medel till vissa funktionshindrade för kostnader för personlig assistans (assistansersättning).


Få Assistanskolls artiklar i din brevlåda! Prenumerera på nyhetsbrevet..

Skicka sidan till: