Susanne Berg, STIL - ”Grundläggande behov är en irrelevant konstruktion”
Ett avskaffade personkretsar och grundläggande behov. Behov ska istället vara kvalitativt, kvantitativt eller kontinuerligt omfattande. I LSS 2.0 beskriver STIL en ny modell för behovsbedömning av personlig assistans.
Huvudproblemet är bedömningen av grundläggande behov
Susanne Berg är inte övertygad om att sondmatning och andning snabbt kommer att återställas, som många nu hoppas och tror. Hon menar att de som nu bereder förslaget måste förstå att huvudproblemet är Försäkringskassans bedömning av grundläggande behov.
– Problemet är inte att folk inte har haft rätt till assistans för egenvård, sondmatning, andning, utan hur Försäkringskassan beräknar grundläggande behov.
I ett kort perspektiv - återställning
Susanne Berg anser att grundläggande behov är ”det verktyg som används för att snäva åt assistansen” så att man inte kommer igenom nålsögat.
– I ett kort perspektiv behöver det ske en snabb återställning av vad som är grundläggande behov plus ett tillägg på att det även gäller sondmatning och andning. Hela den tid det tar att tillgodose behovet måste räknas som grundläggande, inte bara vissa assistansmoment. Dessutom ska det inte spela någon roll hur de grundläggande behoven tillgodoses, om du tex äter med en slang eller en sked.
– Om bara minuterna det tar att koppla på och av sonden räknas som grundläggande behov kommer personen aldrig få rätt till personlig assistans. Då spelar det ingen roll om sondmatning räknas som ett grundläggande eller annat personligt behov.
Om tjänstemännen på Socialdepartementet förstår detta tror Susanne Berg att lagändringarna kan vara klara till 1 juni som Bengt Eliasson (L) sagt.
– Ja, det ska gå om man gör det som en departementsskrivelse. Bara det är utredare som faktiskt jobbar istället för att åka runt och titta på duschrobotar, säger Susanne Berg med en passning till tidigare LSS-utredarna.
I ett längre perspektiv - Nya behovsbedömningskriterier
Susanne Berg vill i ett längre perspektiv se en ny modell för behovsbedömning. I LSS 2.0 sägs det att personkretsarna bör bytas ut mot en enda målgrupp och behovsbedömningen kopplas till lagstiftarens intentioner. För att få personlig assistans ska det krävas att personen har ett Kvalitativt omfattande behov – assistenten har god personlig kännedom om den som har assistans, i kombination med ett Kvantitativt omfattande behov - att behoven är många eller tar lång tid och/eller Kontinuerligt omfattande - att behoven svåra att planera var och när de uppstår. STIL anser här att materiell rättssäkerhet ska gå före formell rättssäkerhet, vilket innebär att uppfyllelsen av lagstiftarens intentioner ska vara överordnat hur besluten tas.
– Istället för de medicinska definitioner som finns idag innebär STILs modell för behovsbedömning att målgruppstillhörighet, behov av insats och omfattning bedöms samtidigt med stöd av den personliga berättelsen, säger Susanne Berg.
Grundläggande behov en irrelevant konstruktion
En ny LSS-lagstiftning bör stämma med intentionerna i Funktionsrättskonventionen. Detta kräver ett helt nytt sätt att bedöma behoven, där alla med omfattande behov av stöd ska kunna få det. Susanne Berg menar att man idag separerar behovsbedömningen och inte utgår från de verkliga behoven.
– Istället för att bedöma behov frågar man om personen tillhör en personkrets eller ej. Men du kan ha behov även om du inte tillhör personkretsen.
Begreppen grundläggande behov och integritetskänsliga behov (som definieras genom tiden då assistenten tar på assistansanvändarens hud) är enligt Susanne Berg helt irrelevanta ”konstruktioner”.
– Försäkringskassan bedömer inte behoven i sin helhet. Istället delar de upp behovet i olika delar som de i sin tur bedömer som grundläggande eller andra personliga behov. Mitt behov av att gå på toaletten består ju inte av flera olika sorters delar – vissa delar som kan kallas grundläggande (integritetsnära) behov och andra delar som kan kallas andra personliga behov. Att Försäkringskassan låtsas att mitt toalettbehov består av en mängd olika sorters behov är bara en teoretisk konstruktion.
Ny målsättningsparagraf kopplad till artikel 19
LSS behöver, som Susanne Berg, säger en ordentlig målsättningsparagraf som är kopplad till Artikel 19 i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
– Idag har LSS en målsättningsparagraf som handlar om verksamheten plus en inriktningsparagraf som handlar om insatserna. En individuell rättighetslagstiftning kan inte ha en målsättningsparagraf som talar om vilken verksamhet som passar oss. Vi måste ha rätt att vara individer.
Kan inte konkurrera med cykelbanor
En viktig fråga för STIL och hela assistansrörelsen är att staten blir huvudman för hela den personliga assistansen. Argumenten är många, tex konkurrensen om pengarna i en liten kommun. Det kommunala självstyret och individuella rättigheter går inte ihop enligt Susanne Berg.
– Vi kan inte konkurrera i en kommunal budget. Vi är en liten grupp personer med omfattande behov som behöver en förhållandevis stor andel av budgeten. Våra behov kan inte konkurrera med nya cykelbanor, fotbollsplanen, eller i kulturhuset. Vi har dessutom så dålig politisk representation att vi aldrig kommer att kunna hävda våra rättigheter mot de röststarka grupperna.
Ett annat problem är att det inte finns personer med kompetens att göra behovsbedömningar i varje liten kommun. Det leder till att varje kommun har sin egen tolkning av vad LSS innebär.
– Den assistansberättigade måste se till att bo i en kommun där man har en ”generös” bedömning.
Kommunerna behöver vara med och betala
Som ett försök att lösa de politiska knutar som kan uppstå när staten tar över huvudmannaskapet också för de som idag har kommunal assistans menar STIL att kommunerna och landstingen måste vara med och finansiera assistansen även efter ett förstatligande. Detta eftersom många intäkter i systemet stannar i kommunen.
– Upp emot 90 % av assistansersättningen går till löner. Assistenterna betalar sedan kommunalskatt, handlar och använder sina pengar på den kommunala nivån. Så en stor del av de statliga utgifterna blir kommunala intäkter.
Susanne Berg skulle välkomna en utredning om huvudmannaskapet för assistansen.
– Man behöver räkna på det, utjämningssystemen som finns mellan kommuner är mycket komplexa. Vårt förslag är en diskussionsmodell.
Staten kommer att behöva tar mer ansvar
Susanne Berg menar att statligt huvudmannaskap mer eller mindre blir ett måste i framtiden och hon tar upp diskussionen till en högre nivå.
– Urbaniseringen går så snabbt i Sverige att kommunerna inte kommer ha råd med det här. Vi har alldeles för många små kommuner. Det handlar inte bara om assistans utan all service i välfärdssystemet. Jag menar att man kommer att behöva lyfta alla socialtjänstens serviceinsatser till en statlig nivå. Men det är ju en jättegrej för då måste man se över hela skattesystemet.
Talanglös utredning
När Assistanskoll frågar om vad hon tycker om LSS-utredningen dröjer Susanne Berg med svaret några sekunder.
– Talanglös är väl ordet, svarar hon.
– Man förstår inte alls vad assistans är. Man har gjort slarvigt jobb - 1080 sidor som liknar ett utkast till en deckare som inte är redigerad. Den skulle behövas gå igenom flera gånger till.
Det värsta anser hon är förslaget på de 15 timmarna i veckan för ”personliga behov som avser dagligt liv i hemmet, inköp, träning och fritidsaktiviteter”.
– Utredaren har inte fattat hur behovsbedömningen ser ut idag. Du kan bara söka de extra timmarna för aktiva insatser utanför hemmet. Om jag till exempel behöver hjälp med att vända mig på natten så är det inte ett grundläggande behov, så det skulle ingå i de femton timmarna, på samma sätt som alla delar av mitt toalettbesök som Försäkringskassan inte tycker är ett grundläggande behov.
Du tror inte de varit bakbundna av direktiven och egentligen velat väl?
– Vägen till helvetet är ju belagt med välvilliga intentioner, men det är ju inte så att du sätter dig i en sådan här utredning och sedan gör ett dåligt jobb för att du vill väl. Den som tar ett utredningsjobb med de direktiven är medveten om vad uppdraget kräver, säger Susanne Berg.
Susanne Berg intervjuades av Erik Tillander 2019-02-15
Vidare läsning