Andreas Pettersson, juris doktor – ”Har politikerna lämnat över sitt ansvar till HFD?”
Socialministern tar stöd på en tvivelaktig tolkning av Regeringsrätten (HFD) när hon säger att behov i personlig assistans måste vara integritetskänsliga, säger Andreas Pettersson.
Socialministerns uttalande
Lena Hallengren sade nyligen i en interpellationsdebatt att LSS förarbeten ska tolkas som att de behov som ska tillgodoses i personlig assistans måste vara så kallat integritetskänsliga för den enskilde. Hon hänvisade till följande text i den ursprungliga LSS-propositionen 1992/93:159 (sid 64).
personlig assistans ska vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer i regel av mycket personlig karaktär
Lena Hallengren stödjer sig på HFD
Andreas Pettersson påpekar att begreppet integritetskänslig eller integritetsnära inte finns i LSS förarbeten. Han anser att Lena Hallengren tar stöd på en felaktig tolkning i Regeringsrätten (idag Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD).
– Den här tolkningen kommer från Regeringsrätten (HFD) som i domen ref 2009:57 gjorde grundligt fel när de hittade på detta begrepp.
I ref 2009:57 sade Regeringsrätten: Propositionsuttalandena tyder enligt Regeringsrättens mening närmast på att vad lagstiftaren främst åsyftat är sådana hjälpbehov som uppfattas som mycket privata och känsliga för den personliga integriteten.
Lett till hård rättspraxis
Domen från 2009 har, tillsammans med andra domar, lett till en mycket hård rättspraxis i personlig assistans. Under 2021 fick 77 % av alla förstagångsansökningar avslag och antalet assistansanvändare har minskat både i kommuner och på Försäkringskassan.
– Att bara integritetsnära delar av grundläggande behov är assistansgrundande har gjort det mycket svårt komma över 20-timmarsgränsen, säger Andreas Pettersson.
Hur är Försäkringskassans roll i detta, när de tolkat domar?
– Det framstår som att myndigheten systematiskt tillmäter domar från högre instans i enskilda fall ett mycket starkt prejudikatsvärde om skrivningarna i domen går att tolka på ett sätt som snävar in möjligheterna för enskilda att få personlig assistans. Domar som inte går att tolka på det sättet tillmäts inte prejudikatsvärde på samma systematiska sätt. Det ger intryck av att Försäkringskassan ägnar sig åt att plocka ut vad myndigheten tycker är ”russinen ur kakan” och ger dessa domar oproportionerligt stark betydelse. Om det är så följer inte Försäkringskassan regeringsformens krav på att den offentliga makten ska utövas under lagarna på ett sakligt och opartiskt sätt.
”Personlig” är nyckelordet i förarbetena
Vad är då en riktig tolkning av LSS förarbeten? Andreas Pettersson menar att betydelsen av texten är klar och tydlig när man läser innantill, särskilt orden: komplicerade situationer i regel av mycket personlig karaktär.
– Detta är ett sätt att beskriva en insats som ännu inte finns, och personlig är nyckelordet här, vilket inte är så förvånande eftersom den beskriver den nya insatsen personlig assistans.
Lagens författare avvisar integritetsnära behov
Bengt Westerberg som skrev förarbetena har i en intervju på Assistanskoll sagt att det inte fanns någon avsikt att begränsa personlig assistans till vissa situationer. Bengt Westerberg sade följande om Regeringsrättens tolkning av LSS förarbeten:
Regeringsrätten försökte tolka begreppet grundläggande behov som infördes 1996 genom att gå tillbaka till en proposition där begreppet inte finns. Det finns skäl att vara starkt kritisk mot det tillvägagångssättet…
LSS Mål och syfte ignoreras
Begreppet grundläggande behov kom till senare som ett försök att i efterhand fylla på vad man anser att lagstiftaren avsåg, säger Andreas Pettersson.
– Man kan i och för sig ändra lagen och säga att texten i den ursprungliga propositionen inte gäller. Men LSS mål och syften har hela tiden varit oförändrade och är bland annat följande.
Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. LSS 5-6§
– När HFD införde begreppet integritetsnära delar menar jag att de ignorerade LSS mål och syften som beskriver hur beslut ska vara utformade, vad de ska tillgodose, vad som ska uppnås. Jag vill gå så långt som att kalla detta en illojal rättstillämpning eftersom domstolen läser in saker i förarbetena som inte står där. HFD är vilsna och låter sig inte vägledas av lagtexten som uttrycker LSS mål och syfte i 5, 6 och 7 §§.
Varje beslut ska stämma målen och syfte
Målen i LSS, liksom t ex i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagstiftningen kallas för ramlagar och är allmänt formulerade för att styra många olika slags situationer där människor har olika slags behov. Reglerna ska vara styrande för alla beslut med stöd av respektive lag, säger Andreas Pettersson.
– För att den offentliga makten ska utövas under lagarna krävs att varje beslut, stort eller litet, är i överensstämmelse med målen i ramlagen. Annars saknas legalitet och myndigheter och domstolar kan hitta på sina egna mål och styra på ett helt eget sätt. Det är exakt den utveckling vi ser när det gäller personlig assistans enligt LSS. I förlängningen innebär det att demokratin på sätt och vis är satt ur spel eftersom de lagstiftade målen inte följs och respekteras i besluten i enskilda fall.
Har politikerna lämnat över sitt ansvar till HFD?
Att HFD medvetet eller omedvetet läst och tolkat förarbetena felaktigt, har enligt Andreas Pettersson nu lett till att ansvarig minister säger att förarbetena ska tolkas på detta sätt. Han tycker att HFD i detta fall fått alltför stort utrymme och att politikerna inte tar sitt ansvar för att understryka vikten av att målen i LSS följs..
– När det gäller LSS så har riksdagen och regeringen lämnat över ansvaret för rättsutvecklingen på området. Om HFD tolkar förarbetena på det sätt som domstolen har gjort är det lagstiftarens ansvar att korrigera detta genom att tydligt i förarbeten och politiska beslut markera att lagstiftningens mål ska gälla.
Regeringen ignorerar riksdagen
I ett tillkännagivande sade nyligen en majoritet i riksdagen att huvudmannaskapsutredningen bör få tilläggsdirektiv i att utarbeta lagförslag som gör att alla grundläggande behov blir assistansgrundande i sin helhet. Lena Hallengren har sagt att regeringen inte kommer att göra det. Andreas Pettersson är inte förvånad.
– Det är väl logiskt att om man struntar i vad lagen säger om målen för personlig assistans kan man strunta i vad riksdagen anser också, det är bara så oerhört tröttsamt att följa detta.
Socialministern ser det som en kostnadsfråga
Lena Hallengren avslutade debatten med Pia Steensland med följande ord:
Om Kristdemokraternas budskap är att alla som kommer upp i 20 timmar under en vecka, med hela momenten grundläggande behov, ska ha assistans, då tycker jag KD ska återkomma med en bedömning av hur många det skulle handla om så tar vi en ny diskussion
Andreas Pettersson anser att Lena Hallengren gör detta till en fråga om kostnader och undrar varför man då behåller de mål och syften som finns i LSS.
– Varför tar man inte bort dem? Om de lagstiftade målen ändå inte ska följas och respekteras vore det snyggare att lagstiftaren avskaffar reglerna och tydligt står för att man inte anser att människor med omfattande funktionsnedsättningar ska leva som andra och med goda levnadsvillkor.
Underhandskontakter borde granskas
Andreas Pettersson undrar vad som ligger bakom hur de grundläggande behoven hanterats i LSS. Vad försiggår egentligen i regeringskansliet, HFD och Försäkringskassan. Underhandskontakterna mellan regeringen och Försäkringskassan borde granskas, säger han.
– Det finns uppenbart en aktiv styrning, man får väl tro Försäkringskassan när de säger att de följer politiska riktlinjer, de kommer ju någonstans ifrån. Vi såg väl en glimt av detta när Annika Strandhäll försade sig i regleringsbrevet från 2016 om att bryta utvecklingen av assistanstimmarna. På samma sätt vore det intressant om någon kunde se på varför HFD är så intresserade av att skydda statsbudgeten från kostnader för personlig assistans, det är inte deras roll, säger Andreas Pettersson.