Åsa Furén Thulin, SKL - "Statligt huvudmannaskap är vårt viktigaste krav på regeringen"
Staten bör ta över huvudmannaskapet för personlig assistans. Assistans och hemsjukvård behöver samordnas mer. Assistansersättningens timbelopp måste höjas i takt med löne- och kostnadsutvecklingen.
– Sedan timbeloppet började höjas med en godtycklig faktor 2014 har det urholkats med 23 kr, säger Åsa Furén Thulin.
Skulle ge en mer jämlik bedömning
SKL krävde nyligen tillsammans med RBU ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans. En statlig huvudman garanterar en jämlik bedömning, anser Åsa Furén Thulin, sektionschef på Socialtjänst, Vård och Omsorg, på Sveriges kommuner och Landsting, SKL.
– Ett statligt huvudmannaskap är vårt viktigaste krav på regeringen angående personlig assistans just nu. Det skulle ge en mer jämlik bedömning av assistansen och förhindra kostnadsövervältringen till kommunerna. Det är lättare för en statlig aktör att göra likvärdiga bedömningar än för 290 kommuner.
Varför ska inte kommunerna ställa upp och ta ansvar?
– I en liten kommun, där det kanske finns 1–2 personer med assistans, kan det bli integritetskränkande då det blir tydligt i ekonomiska redovisningar var kostnaderna ligger. Ekonomi ska inte påverka hur man tar beslut, men om kommunens ekonomi är ansträngd, finns det en risk, även om den är omedveten, att man tar hänsyn till detta i beslutsprocessen.
2,8 miljarder i ökade kostnader
Enligt de senaste siffrorna får över 8 av 10 som nyansöker assistansersättning avslag. Antalet assistansberättigade har minskat från över 16 000 år 2015 till 14 300.
Åsa Furén Thulin menar att orsaken är den skiljelinje som finns mellan statligt eller kommunalt ansvar.
– Att Försäkringskassan via tex regleringsbrev fick i uppdrag att minska kostnadsutvecklingen för personlig assistans har bidragit till hårdare bedömningar, speciellt de senare åren. Färre personer får statlig assistansersättning och kommunerna har fått ta över ansvar. Uppskattningar från enskilda kommuner eller nätverk har visat att mellan 60–70 % av de som puttas ut från statlig assistans får assistans av kommunerna.
Vilka ekonomiska konsekvenser får detta?
– Mellan 2017 och 2018 ökade kommunernas kostnader för assistans exkl ersättningen för 20 första timmarna med 770 miljoner. Från 2014 till 2018 är ökningen ca, 2,8 miljarder.
Vad blir de mänskliga konsekvenserna?
– En stor oro från personer, och närstående, som förväntat sig assistansersättning. Man vet inte vilket stöd man kan få och om det kommer att vara tillräckligt. Det påverkar givetvis också kommunens handläggare och utförarverksamhet.
Vad sker med de som förlorat assistansersättning?
Socialstyrelsen har analyserat stödet till de som förlorat sin assistansersättning mellan januari 2016 – juni 2017. Deras siffor stämmer överens med vad SKL hör från kommunerna, säger Åsa Furén Thulin.
– I Socialstyrelsens lägeskoll som kom våren 2019 framgick det att av 316 personer fick 38 procent kommunalt beslutad personlig assistans, 6 procent hemtjänst/boendestöd, 20 procent bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, 4 procent boende för barn enligt LSS och 4 procent särskilt boende enligt SoL. Ca 15 procent hade ingen insats men där kan det ingå personer som fått tillbaka statlig assistansersättning.
Timbeloppet har urholkats med 23 kr sedan 2014
Regeringen meddelade nyligen i sin budget att man vill räkna upp schablonbeloppet med 1,5 % för 2020, vilket innebär det tredje året det räknas upp med 1,5 %. Personliga assistenters avtalade löneökningar ligger samtidigt på 2,2 %. Åsa Furén Thulin är mycket kritisk till detta. Uppräkningen borde följa löne- och kostnadsutvecklingen.
– Sedan timbeloppet började höjas med en godtycklig faktor 2014 har det urholkats med 23 kr i förhållande till den allmänna utvecklingen av löner och priser inom kommunal verksamhet.
Hur mycket mer än assistansersättningens timbelopp lägger kommunerna ut på att utföra assistans?
– Våra tidigare uppskattningar har landat på merkostnader på ca 10 % utöver timbeloppet. Det är svårt att beräkna merkostnaden, idag har den förmodligen ökat genom den otillräckliga uppräkningen. Men kommunerna har också förlorat marknadsandelar för assistans, vilket verkar åt andra hållet på totalkostnaderna.
Positiv till flera förslag i LSS-utredningen
Åsa Furén Thulin nämner flera förslag i LSS-utredningen i januari i år som hon vill se genomförda. Hon nämner förslaget att införa en ny mer flexibel insats som bl.a. ersätter ledsagarservice och ett tydliggörande av insatsen Rådgivning och annat personligt stöd.
– Vi vill även flytta kostnadsansvaret för assistenternas sjuklöner från kommunerna till staten och differentiera timbeloppet för personlig assistans så att hänsyn tas till tex Ob-ersättning.
I januariavtalet mellan regeringen och L + C finns förslag på två utredningar, en kring rätten till assistans och normalt föräldraansvar och en om huvudmannaskapet. Åsa Furen Thulin tycker att huvudmannaskapet är tillräckligt utrett.
– Huvudmannaskapet inom personlig assistans har utretts många gånger, kanske går det istället att använda några delar av LSS–utredningens utredning.
Mer samordning mellan assistans och sjukvård i hemmet
SKL vill att mer avancerad sjukvård ska kunna utföras i hemmet och samordnas med personlig assistans. Tiden och det ekonomiska skulle då kunna regleras mellan kommunal Hälso och sjukvård och personlig assistans, säger Åsa Furén Thulin.
– Med en lagändring skulle kommunen få rätt att utföra avancerad hälso och sjukvård, vilket kan ske genom avtalssamverkan mellan kommun och region.
Kan du ge exempel på vad kommunen inte kan utföra i hemmet idag?
– Kommunerna kan enbart utföra hälso– och sjukvård på primärvårdsnivå. Är det en specialistenhet som har det medicinska ansvaret får inte kommunen utföra det, andning och sondmatning är hälso–sjukvårdsinsatser där ansvaret ofta ligger på specialist. SKL´s förslag till tillägg är ”Landstinget får sluta avtal med en kommun om att utföra även annan hälso– och sjukvård i hemmet. Avtalet får inte avse läkarvård.
Utbildade assistenter kan utföra sjukvårdsinsatser
Även om man, i dagsläget, inte kan få assistans för hälso– och sjukvårdsinsatser så skulle dessa insatser, beroende på kompetens, kunna utföras av samma personal, menar Åsa Furén Thulin.
– Det finns en hel del personliga assistenter som har omvårdnadsutbildning, kortare eller längre. Rent formellt kan alla utföra egenvård och det är ansvarig sjuksköterska som avgör om den anställde har kompetens att utföra insatser inom hälso–sjukvård som inte kan räknas som egenvård och behöver delegeras. När det gäller personlig assistans utförs mycket som egenvård, därför är det också viktigt att tydliggöra vad som kan bedömas som egenvård, vilket Socialstyrelsen för närvarande ser över i sina föreskrifter, säger Åsa Furén Thulin.