Kommunal - "kollektivavtal borde vara obligatoriskt"

När kollektivavtal saknas kan assistenterna ha vilken lön som helst och gå miste om OB och semesterersättning. De kan också stå utan försäkringar och avtalspension. Kommunal anser att alla assistansanordnare borde vara tvungna att ha kollektivavtal, men vill samtidigt undvika svarta listor.

Lena Retzius, ombudsman, Kommunal om hur situationen ser ut

Totalt finns cirka 50 000 personliga assistenter, varav cirka 30 000 är medlemmar i Kommunal. Bland de assistenter som är privat anställda är ca 50 procent medlemmar och av de kommunalt anställda ca 70 procent. Lena Retzius är ombudsman i Kommunal och sakkunnig i LSS-kommittén, hon säger att det totalt sett inte är så många assistansanordnare som saknar kollektivavtal. Men i takt med antalet assistansföretag ökat dramatiskt de senaste åren är det trots detta en ökande skara av mindre företag som saknar kollektivavtal.
- De flesta är små och det är ofta både brukare och assistansanordnare som inte ser värdet i ett kollektivavtal.
Det finns dock fortfarande ett antal större företag som saknar kollektivavtal berättar Lena Retzius.
- Just nu saknar femton rikstäckande företag kollektivavtal, störst av dem är Nordströms Assistans. Assistansia har saknat kollektivavtal fram tills nu, men de har nyligen fått inträde i Vårdföretagarna och deras kollektivavtal börjar gälla formellt den 1 april i år.
Det kan också finnas assistansberättigade som inte syns i statistiken berättar Lena Retzius.
- De kan vara gömda i andra företag som byggföretag eller städfirmor, då vet vi inte om dem förrän något händer och en assistent kanske kontaktar oss.

Om vad avsaknad av kollektivavtal kan innebära

När ett assistansföretag saknar kollektivavtal kan det ge en rad konsekvenser för de anställda säger Lena Retzius.
- Eftersom det inte finns några lagstadgade minimilöner utanför kollektivavtalen kan arbetsgivaren betala vilken lön som helst, 50 kr i timmen är inte olagligt. Arbetsgivaren behöver inte heller betala ut OB-ersättning, övertidsersättning eller semesterersättning.
Ett kollektivavtal ger även enligt Lena Retzius möjlighet till att ta ut tjänstledighet, att få 32 semesterdagar istället för 25 vilket lagstiftningen kräver, dessutom ger kollektivavtal ett extra föräldraledighetstillägg vilket motsvarar 10-20 procent av lönen. Utan kollektivavtal finns det inte heller någon skyldighet att ha försäkringar för de anställda säger Lena Retzius.
- Kollektivavtal kräver ett paket med sjukförsäkring, skadeförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och pensionsförsäkring, allt detta kan saknas. I praktiken varierar det förstås bland de företag som saknar kollektivavtal, en del kan ha köpt in egna försäkringar och pensionsavtal för de anställda.

Lena Retzius, om att kollektivavtal kan ge företaget större flexibilitet

Däremot måste företagen alltid följa den lagstiftning som finns säger Lena Retzius, och nämner Arbetsmiljölagen, Arbetstidslagen och Lagen om anställningsskydd, det ger i vissa fall strängare regler än vad kollektivavtalet kräver. Lagen om anställningsskydd kräver exempelvis alltid tillsvidareanställningar om det inte är ett tillfälligt arbete.
- I kollektivavtalet för assistansanordnare finns anställningsformen "så länge uppdraget varar" som vi tycker är olycklig men som ger möjlighet att säga upp en personlig assistent för "särskilda skäl" vilket kan vara nästan vad som helst.
Lena Retzius ger ett annat exempel med ATL, Arbetstidslagen, där det är mer flexibelt för en arbetsgivare att ha kollektivavtal än att inte ha det.
- En arbetsgivare som inte har kollektivavtal måste följa arbetstidslagen till punkt och pricka. I kollektivavtalet däremot kan delar av ATL avtalas bort, vilket har skett när det gäller dygnsvila och veckovila. Det har vi gjort för att brukaren ska kunna åka på en resa, vilket ofta inte går om man strikt följer ATL, säger Lena Retzius.

Hur Kommunal agerar mot en assistansanordnare som saknar kollektivavtal

Lena Retzius berättar att många assistansanordnare söker upp Kommunal för att teckna kollektivavtal. Normalfallet är att de kontaktas från Kommunals lokalavdelningar, de informeras då om vad kollektivavtalet innebär och erbjuds att teckna avtal.
- Om de inte är rikstäckande förstås, då sköter vi det från huvudkontoret.
Lena Retzius berättar att man hittills har haft en avvaktande linje gentemot de företag som inte vill teckna kollektivavtal.
- Det går inte bara att sätta de i blockad eftersom det isåfall skulle drabba brukarna, så vi har en grupp som sitter och tittar på lämpliga åtgärder.
Vad kan bli aktuellt?
- Att väcka opinion så att folk kan undvika de här företagen, men vi har ännu inte publicerat någon svart lista, utan funderar snarare på att ha en vit lista med de företag som tecknat kollektivavtal. Att ha en svart lista blir lite konfrontativt om vi samtidigt kanske sitter och diskuterar med företagen.

Pedro Strada om hur han arbetar lokalt med att kontakta assistansföretag

Pedro Strada är regionalt fackligt ombud för sektion 26 i Kommunal i Stockholms län Han arbetar med att kontakta lokala assistansföretag och redovisar sedan, till sin ombudsman, de assistansföretag som inte svarat eller inte vill teckna kollektivavtal
- I mitt område finns det ca tio assistansföretag utan kollektivavtal, det är ungefärliga siffror eftersom det ofta ändras, företag flyttar, köps upp eller byter ägare. Det är vanligtvis små företag med fem-sex brukare.
Kommunal hade en allmän kampanj 2006-2007 för att få företag att teckna kollektivavtal, i början av den kampanjen saknade ca 100 svenska assistansföretag kollektivavtal.
- Åtta av de 100 tecknade kollektivavtal, av de tio jag hade ansvar för tecknade ett företag kollektivavtal, säger Pedro Strada.

Lena Retzius och Pedro Strada intervjuades av Kenneth Westberg 2008-03-05

Länk: www.kommunal.se