Mona-Lisa Norrman - "Det genomsnittliga veckoantalet assistanstimmar ska sänkas från 106 till 100"

Besparingen på personlig assistans i LSS-kommitténs slutbetänkande föreslås ske bland annat genom att assistansberättigade som bor i län med mer generös bedömning får sina timmar sänkta vid omprövningar. Detta enligt Mona-Lisa Norrman, Vänsterpartiets ledamot i LSS-kommittén. Dessutom föreslås införande av en ny LSS-insats "personlig service med boendestöd", samt att LSS-insatsen ledsagning avskaffas.

Mona-Lisa Norrman om LSS-kommitténs förslag på besparingar

Till att börja med berättar Mona-Lisa Norrman att personkretsarna i LSS föreslås vara oförändrade, med ett mindre undantag.
- Beteckningen autismspektrumtillstånd förs in i den första personkretsen, och vi ger samtidigt i uppdrag till Socialstyrelsen att gå igenom hur diagnosläget ser ut för att avgöra vad som längre fram ska skulle kunna ingå i personkretsarna.
Stämmer det att en besparing på 3,3 miljarder ska göras på assistansen?
- Den exakta summan är något större än 3,3 miljarder eftersom den har räknats upp efter det aktuella kostnadsläget.
Är det en besparing per år?
- Den gäller per årsbudget men besparingssumman kommer troligen att uppnås fullt ut efter tre år. Den största besparingen ligger i att assistanstimmarna per assistansberättigad sänks till ett genomsnitt som beräknas hamna på 100 timmar i veckan. Idag ligger genomsnittet på cirka 106 timmar. Assistanstimmarna ska alltså inte sänkas generellt för alla assistansberättigade, utan det genomsnittliga antalet timmar ska minska.
Hur ska det genomföras?
- Den stora förändringen gäller bedömningarna. LSS-kommittén föreslår att Försäkringskassan alltid ska använda samma bedömningsmetod. Här har Socialstyrelsen tillsammans med Försäkringskassan fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för att definiera grundläggande behov som berättigar till personlig assistans. Idag finns det stora skillnader på Försäkringskassans bedömningar av timbehovet mellan olika områden i landet, trots att behoven borde se likadana ut.
Kommer assistanstimmarna att minskas i län där bedömningen varit mer generös?
- Ja, där ligger den stora förändringen, det handlar i och för sig alltid om individuella ärenden så det går inte att säga exakt vem som berörs. Argumentet för detta, vilket jag också ställer upp på är att vi har tittat på situationen i olika län i landet och inget tyder på att det fungerar sämre i län med en stramare bedömning. Det är inte fler överklaganden eller klagomål i de länen. Nu återstår det att se hur remissvaren och reaktionerna på vårt förslag kommer att se ut. Jag tycker det är rimligt att alla län får en likadan bedömning och då har vi siktat in oss på den lägre nivån som redan finns i vissa län.
Förändringarna kommer alltså att ske i samband med omprövningar?
- Just det.
Försäkringskassan har nyligen skärpt bedömningen av grundläggande behov?
- Ja, Försäkringskassan har på sätt och vis redan påbörjat arbetet med att strama upp bedömningskriterierna för att få likartade bedömningar. Jag tror att de strävar efter en likartad bedömning oavsett våra förslag.
Vilka fler besparingar föreslår LSS-kommittén?
- Vi föreslår att innan dubbel assistans kan beviljas, ska man ha sett över hjälpmedelssituationen. Försäkringskassan föreslås få rätt att kräva att man först ska se om situationen går att avhjälpas med hjälpmedel, innan man sätter in dubbel assistans, det har inte Försäkringskassan rätt till idag. Det blir en mindre besparing, men det är svårt att säga exakt hur stor den kommer att bli.
En annan översyn föreslås ske när assistans beviljats för personer som har mycket assistans för att inte skada sig själv eller andra.
- LSS-kommittén anser att assistans inte får innebära tvångsmedel eller övervakning, eftersom det inte går ihop med grundtanken i LSS. Här föreslår LSS-kommitten en översyn av hur insatser i sådana fall kan tillgodoses på ett annat sätt än via personlig assistans.

Mona-Lisa Norrman om en åldersgräns för övriga LSS-insatser

Eftersom det gått ett rykte om att LSS-kommittén skulle föreslå att assistansen ska tas bort vid 65 års ålder frågar jag Mona-Lisa Norrman hur det ligger till.
- Slutbetänkandet föreslår att assistansberättigade även i fortsättningen får behålla assistans som är beviljad före 65-årsdagen. Det nya är att LSS-kommittén föreslår en 65-årsgräns för nybeviljanden för alla LSS-insatser, samtidigt som du alltid ska få behålla LSS-insatser beviljade före 65-årsdagen. Här har jag (Vänsterpartiet) reserverat mig emot att andra LSS-insatser än assistans inte ska få nybeviljas efter 65. Jag vill hävda att en person uppnår samma behovsnivå som en gravt funktionsnedsatt person först vid 75-80 årsåldern. Det beror på att vi idag är friskare och aktivare längre upp i åren, då är det orimligt att ha en åldersgräns vid 65. Vi behöver en gränsdragning gentemot äldreomsorg, men utifrån vad man vet om åldrande idag så bör den snarare ligga vid 75-80.
Ser du ett problem i att människor istället hänvisas till kommunernas socialtjänst?
- Ja, det vi vet om socialtjänsten och som vi också skriver i slutbetänkandet är att de inte utvecklat sina handikapperspektiv. Därför föreslår vi en översyn av detta och att utreda om att det även i Socialtjänstlagen ska skrivas in "goda levnadsvillkor", eftersom "skäliga levnadsvillkor" i SoL endast borde gälla försörjningsstöd.

Mona-Lisa Norrman om den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd"

Mona-Lisa Norrman berättar att LSS-Kommittén föreslår att den assistansberättigade måste uppnå minst 20 timmar för grundläggande behov för att få personlig assistans, vilket innebär att personer med kommunala LSS-beslut (idag drygt 3000 personer) som har mindre än 20 timmar i veckan riskerar att förlora sin assistans. LSS-kommitten föreslår här införande av en ny LSS-insats.
- Vi föreslår införandet av LSS-insatsen "personlig service med boendestöd". Den tror jag kommer att kunna fungera för många av de som idag har kommunala LSS-beslut på personlig assistans och som inte når upp till 20 timmar.
Kommer alla kommunala LSS-beslut att omprövas?
- Vi föreslår införande av en statlig huvudman för personlig assistans. De kommunala LSS-besluten kommer då att omprövas i den ordning de normalt omprövas. Där tror vi att LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" i stor utsträckning kommer att ersätta de kommunala assistansbesluten.
Kan du definiera "personlig service med boendestöd" lite mer?
- Den är maximerad till 40 timmar/vecka, i övrigt ligger den nära hemtjänsten. Men eftersom det är en LSS-insats så tillförs en rättighetsaspekt till insatsen. Den nya insatsen fyller en lucka som finns mellan assistans och hemtjänst idag.
Får man välja vem man vill ha som utför "personlig service med boendestöd"?
- Du får inte välja på samma sätt som i assistansen, i den meningen att du har sista ordet. Däremot trycker vi på att det egna inflytandet är viktigt.
Kommer det fler förändringar kring LSS-insatserna?
- Ledsagning inom LSS föreslås försvinna, den kommer då bara att finnas inom Socialtjänstlagen. Samtidigt tydliggör vi att stödinnehållet i gruppboenden ska hålla en hög kvalitet, kommunerna måste se till att kompetensen finns där för att exempelvis ledsagning ska kunna ersättas. I de fall du har ledsagning men inte bor i ett gruppboende så kan du bli aktuell för den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd".

Mona-Lisa Norrman om förändringar av schablonbeloppet

Vid införandet av statligt huvudmannaskap för personlig assistans kopplas kommunerna bort, vilket får konsekvenser enligt Mona-Lisa Norrman.
- Kommunerna kommer då inte längre att betala ut sjuklöner, sjuklönerna kommer istället att regleras inom schablonbeloppet under löner/lönebikostnader.
Kommer schablonbeloppet att ändras?
- Schablonen kommer att göras om, vilket kommer att innebära en mindre besparing av de totala kostnaderna. Idag finns det ett schablonbelopp, med möjligheter till 12 procents utökad assistansersättning. Vi föreslår att möjligheten till utökad assistansersättning finns kvar men att man samtidigt delar upp schablonersättningen i två delar, en för dagtid och en högre schablon för tid när ersättning för obekväm arbetstid, OB, utgår. Detta under förutsättning att man redovisar när man tjänstgjort under OB-tid.
Varför görs detta?
- OB-tilläggen räknas idag in i den generella schablonen, vilket gör att man får ersättning för OB-timmar även om man inte haft några sådana. Idag kan det vara en affärside att som assistansanordnare bara ta de timmar som ligger utanför OB-tiderna och låta kommunen ta OB-timmarna.

Mona-Lisa Norrman om större krav på assistansanordnarna

Mona-Lisa Norrman berättar att länsstyrelserna föreslås utöva tillsyn över assistansanordnarna.
- Det har saknats tillsyn hittills, så det blir en viktig uppgift för länsstyrelserna.
Vilka krav kommer att ställas på assistansanordnarna?
- Det blir bland annat krav på avtal mellan assistansanordnaren och den assistansberättigade, med ett antal punkter och krav som avtalet måste innehålla. Den assistansberättigade måste också redovisa till Försäkringskassan vem han/hon köper assistans av. Detta för att Försäkringskassan ska få en relation till anordnarna.
Blir det ett krav på ekonomisk redovisning från assistansanordnaren till kunden om vad ersättningen går till?
- Nej, däremot finns det ett krav på assistansanordnaren att alltid redovisa till Försäkringskassan exakt vad assistansersättningen använts till. Anordnaren blir då också återbetalningsskyldig i de fall det inte gått rätt till. Idag hamnar det ansvaret att kontrollera detta på den assistansberättigade, det är inte rimligt.
Är du nöjd med de krav som ställs på assistansanordnarna?
- Det enda jag försökt ta upp men inte fått gehör för är krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande avtal, tyvärr kommer det inget sådant krav. Det är olyckligt bland annat med tanke på att det inte finns lagstadgade minimilöner i Sverige. Även om det i det här fallet inte rör sig om ren upphandling så står staten för kostnaderna, och i många andra sammanhang ställs krav på kollektivavtal.

Mona-Lisa Norrman om det avlagda 85-procentförslaget

Det förslag från det första delbetänkandet som föreslog att minst 85 procent av assistansersättningen ska gå till lönekostnader till assistenten, kommer inte tillbaka i slutbetänkandet enligt Mona-Lisa Norrman.
- Nej det kommer inte, det faller lite utifrån att bedömningarna föreslås bli mer enhetliga och att redovisningen av timmar skärps. Det kommer då att gå att följa kostnaderna på ett annat sätt, det blir mer synligt om pengar går till annat än assistans.
85-procentförslaget var ju delvis tänkt att begränsa oskäliga vinster, finns det något som begränsar detta nu?
- Ja, dels genom att schablonen förändras så att det inte går att göra vinster på att lägga OB-timmar på kommunerna. Dels genom kravet på avtal och att assistansanordnarna måste redovisa till Försäkringskassan vad de använder assistansersättningen till. Det kommer i och för sig inte att bli lika effektivt som 85-procentförslaget hade varit, så det kan hända att man senare behöver komplettera med ytterligare regelverk.

Mona-Lisa Norrman om rätt till daglig verksamhet för psykiskt funktionsnedsatta i personkrets tre.

LSS-kommittén föreslår enlig Mona-Lisa Norrman att psykiskt funktionsnedsatta i personkrets tre får rätt till daglig verksamhet.
- Det är en viktig förändring, som jag är glad att vi kunnat föreslå.
Berör detta även rörelsehindrade i personkrets tre?
- Nej, där är det fortfarande Socialtjänsten i kommunerna som har ansvaret.
Hur ser du på det?
- Det är en brist, som kan härledas från LSS-kommitténs direktiv att kostnadsökningen ska dämpas, vilket har begränsat vårt handlingsutrymme.

Mona-Lisa Norrman om att LSS föreslås få ett barnperspektiv

En annan nyhet i LSS-kommitténs slutbetänkande är LSS-lagstiftningen ska få ett barnperspektiv. Detta innebär bland annat att assistenter i framtiden kommer att kontrolleras i polisens straffregister innan de får anställning att arbeta med barn, anhöriga som arbetar som assistenter är dock undantagna.
- Reglerna föreslås likna de som gäller kommunernas barnomsorg. Däremot är inte rimligt att ställa det kravet på till föräldrar som själva vill vara sitt barns assistent, säger Mona-Lisa Norrman.

Mona-Lisa Norrman om fortsatta oklarheter kring huvudmannaskapet

Trots att personlig assistans föreslås få statligt huvudmannaskap är inte frågan utagerad kring huvudmannaskapet enligt Mona-Lisa Norrman.
- På den här punkten har S, V och Mp en gemensam reservation. LSS-kommittén föreslår en statlig huvudman för assistansen, men sedan förs ett långtgående resonemang om att fortsätta att diskutera huvudmannaskapet för att eventuellt göra förändringar längre fram. Det tycker vi är olyckligt, LSS-kommittén borde bestämma sig och stå för hur huvudmannaskapet ska se ut långsiktigt.
Vad lämnar man dörren öppen för?
- För förstatligande av övriga LSS-insatser vilket ju SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, genast nappat på, eftersom de vill ha en statlig huvudman för alla LSS-insatser.
Varför reserverar ni er mot detta?
- Vi menar att det är självklart att kommunen har ett grundansvar för sina medborgare. Liknande insatser finns inom ramen för Socialtjänsten, då blir det absurt om vissa funktionsnedsatta via LSS får en kontaktperson via staten medan övriga funktionsnedsatta får sin kontaktperson via SoL och kommunen. Dessutom har den här eviga frågan kring huvudmannaskapet gjort att kommunerna inte på allvar utvecklar sin verksamhet, energin läggs istället på att bli av med verksamheten, säger Mona-Lisa Norrman.

Mona-Lisa Norrman intervjuades av Kenneth Westberg 2008-08-12