annonser
annons Rehab Sation Assistans
annons Vivida Assistans
annons STIL
annons Assistansförmedling
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons JAG
annons Humana Personlig assistans
annons Nordica Assistans
annons Backup
annons Maxia Care


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Socialstyrelsen - "Den som beviljats en LSS-insats bör få behålla den även om lagstiftningen förändras"

Personer som har assistans via kommunala LSS-beslut bör enligt Socialstyrelsen få behålla sin assistans. Socialstyrelsen är i sitt remissvar även tveksam till införandet av nya åldersgränser i LSS samt till att slutbetänkandet verkar förutsätta besparingar från det behovsbedömningsinstrument som är under utveckling.

Artiklar med samma tema: (18)

TEMA - LSS-kommittens slutbetänkande 2008

LSS-kommitténs slutbetänkande "Möjlighet att leva som andra" var den 29 augusti 2008 slutarbetet för LSS-kommittén efter fyra års arbete. Politiker, assistansberättigade, anhöriga med flera intervjuas om besparingsförslag, förändringar med mera. Vi har även samlat remissvaren till slutbetänkandet.

20-timmarsgränsen ifrågasätts

Georg Lagerberg, jurist på Socialstyrelsens socialtjänstavdelning, säger att det av slutbetänkandet inte framgår tillräckliga skäl för att införa att golv på 20 timmar för grundläggande behov och därigenom ta bort assistansen för de drygt 3000 som har kommunala LSS-beslut på assistans.
- Den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" kan komma att fungera som en bra ersättning för en del av de som berörs men för andra kan den nya insatsen komma att upplevas som en försämring. Detta då servicen kan komma att spridas på flera personer och att möjligheterna att välja själv kan komma att minska. I stället förefaller syftet vara att skapa en gränsdragning mellan vad som ska vara ett statligt och kommunalt ansvar men det bör man i så fall vara tydlig med.
Hur många timmar grundläggande behov bör ge assistans?
- Det är svårt att svara på, det kanske inte ska vara någon gräns alls. Om det ska finnas en gräns bör den i vart fall motiveras mer utförligt.
Blir det ökade kostnader om assistans ersätts med en hemtjänstliknande insats?
- Den nya LSS-insatsen kan läggas upp på många olika sätt. Den kan läggas upp likadant som assistans, då blir det ingen skillnad. Om den däremot blir som vanlig hemtjänst kan det uppstå en högre timkostnad. Jag har i vilket fall som helst svårt att se att det kan bli en besparing, säger Georg Lagerberg.

Den enskilde bör ha rätt att behålla en insats han/hon en gång beviljats

Socialstyrelsen vill att personer ska kunna behålla LSS-insatser de tidigare fått, även om lagstiftningen förändras. Georg Lagerberg hänvisar till förarbetena till LSS. Där framgår att insatserna ska tillgodose behov som är stora och varaktiga. Insatserna bör också präglas av kontinuitet.
- Har du rättat in ditt liv och boende efter ett positivt myndighetsbeslut är det rimligt att du får ha kvar det stödet tills du själv ansöker om något annat eller om livet förändras.
Även om lagstiftningen förändras?
- Ja, behovet av trygghet och varaktighet är stort i den här typen av insatser, därför avstyrker vi också LSS-kommitténs förslag om att kommunerna ska ompröva alla beslut om personlig assistans, ledsagarservice och boende under en tvåårsperiod efter att den nya lagstiftningen träder i kraft.

Åldersgräns på 65 år för nybeviljande av LSS-insatser ifrågasätts

Slutbetänkandet saknar enligt Georg Lagerberg en djupgående analys om vilka åldersgränser som är lämpliga vid beviljande av LSS-insatser. LSS-kommittén hänvisar till att åldersdiskriminering i diskrimineringslagstiftningen inte omfattar LSS eller socialtjänstlagen, SoL.
- Detta stämmer, men att en person som är 64 ska ha annat stöd än den som är 66 när båda har allt annat lika är problematiskt. Detta bör utredas vidare innan en ny åldersgräns införs.
Bör det fortsatt vara en åldersgräns för nybeviljande av personlig assistans?
- Jag kan tycka det finns skäl att göra en djupare analys även där men slutbetänkandet föreslår ingen förändring i det fallet.

Det femte grundläggande behovet "ingående kunskap" bör vara kvar

Socialstyrelsen avstyrker förslaget att det grundläggande behovet "ingående kunskap" ska tas bort om det finns en samlad lösning för skydds- och begränsningsåtgärder. Enligt Georg Lagerberg kan assistans utifrån behovet "ingående kunskap" ges till personer med många olika typer av funktionsnedsättningar. Därför är det inte säkert att behoven kan tillgodoses enbart genom begränsningsåtgärder.
- Det kan exempelvis röra sig om stöd vid svåra allergier, hjälp vid kommunikation med andra eller att du behöver någon som kan bedöma om du ska få ett epileptiskt anfall.
LSS-kommittén bedömer att uppåt 600 personer ska mista assistansen pga detta..
- Ja, och då behöver de ett annat stöd, det kan bli bra eller dåligt, återigen innebär detta en osäkerhet för personer som haft en personlig assistans under en längre tid.

Positivt med nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" men negativt att ledsagning tas bort

Socialstyrelsen är positiv till att den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" införs. Personer som tillhör LSS personkretsar och har hemtjänst eller boendestöd enligt SoL skulle kunna få den nya insatsen, däribland många med psykiska funktionsnedsättningar.
- Det finns få anledningar att motsätta sig att en ny LSS-insats införs, den enskilde är alltid fri att söka den insats som passar bäst. Problemet här är att kommittén utan att redovisa konsekvenserna, vill ta bort en annan insats, nämligen ledsagarservicen, säger Georg Lagerberg.
Cirka 40 procent av de som använder ledsagarservice är ungdomar. Ylva Branting, utredare på Socialtjänstavdelningen, menar att insatsen ledsagarservice kan vara ett bra stöd för unga som vill frigöra sig från sina föräldrar och hon reagerar på att "personlig service med boendestöd" inte ska gälla för regelbundna aktiviteter utanför hemmet, det går inte ihop med att den ska ersätta ledsagningen menar hon.
- Resultatet kan bli att många som idag har ledsagarservice via LSS istället kommer att bli hänvisade till att ansöka om ledsagning via SoL.
Ylva Branting kritiserar även att insatsen "personlig service med boendestöd" är så otydligt formulerad. Det blir i praktiken svårt att förutse hur insatsen kommer att utformas.

Tveksam besparing via enhetlig och mer återhållsam behovsbedömning

Socialstyrelsen framhåller att det inte är säkert att förslaget med en mer enhetlig behovsbedömning kommer att medföra någon besparing.
- Vi har inget emot en enhetligare bedömning, Det behovsbedömningsinstrument som just nu utvecklas av Socialstyrelsen och Försäkringskassan är ett beslutsstöd som syftar till en mer enhetlig, förutsägbar och rättssäker bedömning, Det går inte att säga att ett sådant instrument kommer att leda till att färre assistanstimmar beviljas.
Det ligger nära till hands att anta att LSS-kommittén syftar på det nya instrumentet?
- Ja, men en mer systematisk bedömning av behoven kan lika gärna leda till att fler behov upptäcks vilket skulle kunna leda till att fler assistanstimmar beviljas, säger Georg Lagerberg.

Förstatliga inte fler LSS-insatser, samordna istället LSS och SoL

Socialstyrelsen tar inte ställning till om assistansen ska vara statlig eller kommunal. Däremot markerar Socialstyrelsen i yttrandet att man inte önskar att ansvaret för ytterligare insatser i LSS förstatligas.
- Vår uppfattning är att LSS och SoL bör höra samman, redan att huvudmannaskapet för assistansen flyttas över till staten är en avsteg från den principen. I det här läget tror vi dock inte att det hade varit möjligt att flytta över även assistansen till kommunerna. För att få en helhetsbild hade det dock varit önskvärt om stödet till personer med funktionshinder i SoL och i LSS utretts tillsammans, säger Georg Lagerberg.
Socialstyrelsen menar exempelvis att man inte bör skapa nya handläggningsregler i LSS utan istället hänvisa till SoL för att på det viset knyta ihop lagarna.
- I många kommuner presenteras insatserna i LSS som det enda stödet till personer med funktionsnedsättning. LSS minskar dock inte kommunens ansvar enligt SoL. Små skillnader i lagarna kan dock medföra att samordningen dem emellan kan brista.
Vad är nackdelen med ett delat huvudmannaskap?
- När ansvaret delas upp kan det förekomma att en huvudman försöker föra över ansvaret till en annan. Då finns det alltid en risk att enskilda kan komma att falla mellan stolarna.
Hur ser ni på begreppen "skälig levnadsnivå" i SoL och "goda levnadsvillkor" i LSS?
- Slutbetänkandet har ett bra resonemang i att "goda levnadsvillkor" bör gälla i båda lagarna, alltså även i SoL, undantaget försörjningsstöd. Det vore utmärkt om detta kunde utredas vidare. Det skulle dessutom kunna vara ytterligare ett sätt att knyta ihop lagarna, säger Georg Lagerberg.

Georg Lagerberg och Ylva Branting intervjuades av Kenneth Westberg 2009-04-02

Vidare läsning

Socialstyrelsens remissvar till LSS-kommitténs slutbetänkande

LSS-kommitténs slutbetänkande "Möjlighet att leva som andra"

Skicka sidan till: