Kenneth Johansson, Ordförande i LSS-kommittén, svarar på frågor om LSS-kommitténs slutbetänkande

LSS-kommitténs slutbetänkande lämnades över till äldre och folkhälsominister Maria Larsson den 29 augusti 2008. Slutbetänkandet går nu ut på remiss till berörda myndigheter och organisationer, därefter skriver Socialdepartementet en proposition(lagförslag) och Socialutskottet skriver därefter ett utskottsbetänkande utifrån propositionen. Riksdagen fattar därefter beslut utifrån propositionen och utskottsbetänkandet. Förändringarna bedöms kunna bli lagstiftning 1 januari 2010.

Om huvudmannaskapet…

Kenneth JohanssonVilka fördelar ser du med statligt huvudmannaskap för personlig assistans?
- Det gör det enklare och effektivare eftersom hela ansvaret läggs på staten och vi slipper dubbla utredningar om assistansbeslut. Kommunerna slipper också oväntade utgifter för vikarier och sjuklöner. Dessutom är alla partier i LSS-kommittén med på detta vilket gör att det blir en långsiktigt hållbar lösning.
Hur bemöter du på kritiken från S, V och Mp att LSS-kommitten inte bestämmer sig om huvudmannaskapet för övriga LSS-insatser?
- Det är en felaktig beskrivning, det enda förslaget som ligger är förstatligandet av assistansen. De reagerar mot att vi föreslår att man om ett antal år ska utvärdera förstatligandet av assistansen och se över huvudmannaskapet för andra LSS-insatser, men jag anser att förstatligandet av assistansen bör utvärderas innan man går vidare.

Om kommunernas roll vid ett statligt huvudmannaskap…

Kommunerna föreslås ju vara fortsatt skyldiga att vara utförare av assistans.
Bör kommunen vara fortsatt skyldig att tillhandahålla assistans/assistenter om den privata assistansanordnaren/egna arbetsgivaren misslyckas att ordna detta?
- Om en assistansberättigad har en anordnare som misslyckas med sin uppgift, bör han/hon välja en annan anordnare. Kommunens uppgift ska inte vara backup och stöd däremot vara ett "valbart" alternativ.
Om en egen arbetsgivare inte får tag i assistenter, vem går in då?
- Det är inte kommunens ansvar, det är företagets ansvar, det ansvaret ska alla assistansanordnare ta, inklusive kommunerna. Angående sjukvikarier finns det hos Försäkringskassan, en "småföretagarförsäkring" som vi erinrar om i betänkandet.

Bedömer du att kommunerna kommer att upphandla assistans och lägga ut den på entreprenad i en större omfattning, om LSS-Kommitténs förslag antas?
- Jag tror inte det blir så utifrån våra förslag. Däremot är den allmänna utvecklingen att kommunerna lägger ut alltmer verksamhet på entreprenad. Sedan tror jag att LOV att välja - Lag Om Valfrihetssystem som går ut på att den enskilde ska få välja alternativ, kommer att påskynda den utvecklingen.

Bör kostnadsutjämningen mellan kommunerna även fortsättningsvis gälla kommunernas utgifter för assistans?
- Det är inte längre aktuellt med någon kostnadsutjämning för assistans eftersom det inte är en kommunal uppgift längre, kommunen ska bara vara utförare av assistans.

Länsstyrelserna har kritiserat att kommunala riktlinjer för assistans begränsar den assistansberättigade, berör LSS-kommittén detta?
- Vi går inte specifikt in på de kommunala riktlinjerna. Men de berörs indirekt genom att vi förbättrar tillstånd och tillsyn av assistansen, där kommunerna föreslås vara under samma tillsyn som privata alternativ. Det ger en större kvalitetssäkerhet för den enskilde.

Om schablonbeloppet…

Varför behövs förändringen där assistanstimmar med och utan OB redovisas separat?
- För att ersättning ska svara upp mot den faktiska kostnaden, när kostnaderna är högre ska ersättningen vara högre.
Vad sparas in på den förändringen?
- 180 miljoner.
Hur mycket ska schablonbeloppet justeras nedåt genom att utgå från 1997 nettoprisindex på den del som inte är lönekostnader i assistansersättningen?
- Totalt sex kronor som vi föreslår ska tas ut genom att schablonbeloppet under tre års tid ökar två kronor mindre än det normalt skulle gjort. Detta innebär en total besparing på 500 miljoner under de tre åren. Det här måste göras eftersom schablonbeloppet överkompenserats eftersom uppräkningen av lönekostnaderna tillåtits påverka hela schablonbeloppet, även den del som är administrationskostnader. Nu tar vi tillbaka detta mjukt och fint på tre år.
Hur ska assistansanordnarna kompenseras för att sjuklönekostnaderna läggs in i schablonbeloppet?
- Genom en likadan höjning av schablonbeloppet för alla med 0,7 % av de 87 % av schablonbeloppet som förväntas vara lönekostnader.
Hur bör schablonbeloppet anpassas till sänkningen av de sociala avgifterna för ungdomar?
- Regeringen tog ett beslut om att sänka arbetsgivaravgifterna för ungdomar under 26 år, vilket leder till att det går att tjäna pengar utan att göra en insats om schablonbeloppet står fast. Detta har vi framfört till regeringen, hur de sedan gör är upp till dem.
Är det något du vill tillägga om schablonbeloppet?
- Ja, att regeringen kan genomföra förändringarna av schablonbeloppet tidigare, eller senare än 2010 när lagen förväntas träda i kraft. Det behövs ingen lagändring för detta.

Om krav på assistansanordnare…

Varför bör man inte kräva kollektivavtal av assistansanordnaren?
- Det fanns inget sådant förslag från någon ledamot i LSS-kommittén. Tecknandet av kollektivavtal är, enligt min mening, en fråga för arbetsmarknadens parter och inte LSS-lagstiftningen. Däremot är jag positiv till att kollektivavtal tecknas och följs.
Ska assistansanordnarna redovisa hur assistansersättningen används till Försäkringskassan?
- Det ska vara möjligt att göra det, men vi ställer inget krav på det för att inte överbyråkratisera assistansanordnarnas verksamhet. Men om Försäkringskassan vill få in de här uppgifterna, det kan vara tillfälligt, så ska anordnarna kunna göra det.
Får den assistansberättigade rätt att se hur assistansersättningen används av assistansanordnaren?
- Vi anser att det bör ingå i avtalet med assistansanordnaren men vi har inget krav på det.
Varför inte?
- Vi har inte velat gå in och detaljstyra för mycket, men jag tycker att det borde skrivas in i avtalet.
Ni föreslår att bindningstiden ska vara inskriven i avtalet mellan den assistansberättigade och assistansanordnaren, men ni anger inte hur lång bindningstiden maximalt får vara, varför?
- Eftersom vi inte vill att staten i detalj ska föreskriva vad assistansberättigade och anordnare kommer överens om, avstod vi från att föreslå en tidsgräns i lagstiftningen. I regel torde endast uppsägningstider på högst tre månader vara försvarbara.

Om att 85 procentförlaget inte är kvar…

Varför genomförs inte 85 % -förslaget från det första delbetänkande, det att minst 85 % av schablonbeloppet ska gå till lönekostnader?
- Vi fick kritik när det lades fram förra gången och vi har lyssnat på den kritiken, istället föreslår vi differentieringen av schablonbeloppet som svarar mer mot de faktiska kostnaderna av OB-ersättning.
Vilken kritik fick ni mot 85-procentförslaget?
- Bland annat att det inte var lätt för ett företag att ha den typen av detaljreglering.
Kan de pengar som tidigare var så kallade "trivselpengar" nu istället bli oskäliga vinster hos vissa assistansföretag? Är det en riktig bild av situationen?
- Nej, det är ingen riktig bild, förändringen i utifrån delbetänkandet "Kostnader för personlig assistans gjordes för att pengarna endast ska användas till assistans, inte privat konsumption. Vi har inget förslag om att förbjuda vinst, vinst i sig är inget fult, jag tycker personligen att det är positivt att ett företag går med en rimlig vinst, jag är mer orolig när företag går med förlust.
Men om det blir för stora vinster?
- Ja, då kan det vara så att pengarna inte går till vad de är tänkta till.
Hur kan man motverka det?
- Dels genom åtgärderna utifrån delbetänkandet "Kostnader för personlig assistans". Dels genom differentieringen av schablonbeloppet och genom den tillsyn och de tillståndskrav som vi föreslår att länsstyrelsen ska ha.

Föreslår LSS-kommittén något om att assistansersättningen kan eller inte kan användas till juridisk rådgivning eller stöd vid rättsprocesser?
- Vi tar inte ställning till det, det är alltså ingen skillnad mot tidigare. Vi vill inte gå in och detaljstyra eller förbjuda detta.
Det har ju funnits kritik mot att assistansersättningen används till detta?
- Ja, det finns exempel som kan vara stötande, men det är något som sker i marginalen och vi tror att det kommer att ske en självsanering i branschen.

Om åldersgränsen för LSS-insatser…

Hur bemöter du Vänsterpartiets reservation att 65-årsgränsen är föråldrad och att vi är aktiva högre upp i åldrarna idag, och då borde få LSS-insatser upp i 75-årsåldern?
- Ja, jag vet ju att exempelvis kontaktperson skulle kunna passa även äldre, men jag anser att kommunen ska kunna lösa de här behoven via Socialtjänstlagen. Vi har velat hålla samma princip som för personlig assistans, att du får behålla de insatser du fått före 65 års ålder, men att det inte ska ske några nybeviljanden.

Om LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" införs och att ledsagning försvinner…

Vad innebär det att LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" utgår får hemtjänstens definition?
- Att det är service och omvårdnad i det egna hemmet, men den ska dessutom innehålla ledsagning.
Så den ska alltså kunna utövas utanför hemmet?
- Ja, ledsagning utgår som insats och ingår istället i "personlig service med boendestöd".
Om ledsagningen tas bort, vad ska personer som har LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" söka om de exempelvis behöver extra stöd på en resa?
- Det reglerar vi inte i våra skrivningar, men eftersom ledsagningen blir en del av den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd"så utgår jag från att det ska gå att söka utökad tid vid sådana tillfällen.
Vad är skillnaden mellan hemtjänst och LSS-insatsen "personlig service med boendestöd"?
- Att det är en LSS-insats som är avgiftsfri. Insatsen är tryggare, det finns tydligare möjligheter att överklaga beslut, Socialtjänstlagen, SoL säger "ej kunna tillgodose på annat sätt", medans LSS säger "behovet inte tillgodosett", dvs mer specifikt insatsen. Den skillnad gentemot assistans som har tagits upp och som det ligger något i är valfriheten.
Att det inte finns en rätt att välja vem som ger stödet?
- Att det inte finns någon absolut rätt, ja. Då är mitt motargument att detta ska förändras genom exempelvis LOV att välja - Lag Om Valfrihetssystem där kommunerna kan utveckla system där den enskilde kan välja. Många kommuner utvecklar också brukarstyrd hemtjänst.
Kan det då inte bli olika beroende på vilken kommun du bor i?
- Ja, där har du ju en poäng, så är det ju. Men här hoppas jag också att LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" ska utveckla hemtjänsten, att den blir en puff på den så att säga.

Om vilka som ska få "personlig service med boendestöd" och följder av detta..

Bör flertalet av de som idag har kommunala LSS-beslut (ca 3000 personer) istället få LSS-insatsen "personlig service med boendestöd"?
- Ja, det bedömer jag, de som idag har personlig assistans men som har 20 timmar eller mindre för grundläggande behov kommer att få LSS-insatsen "personlig service med boendestöd".
Hur ser du på att många personer, kanske tusentals, som haft kommunala assistansbeslut i över tio år, och rättat in sitt liv efter detta, förlorar insatsen, och nu tvingas ställa om sina liv till antingen LSS-insatsen "personlig service med boendestöd"?
- Det behöver inte bli till en negativ förändring, det kan också bli positivt beroende på hur den nya insatsen utvecklas.
Men det innebär en osäkerhet inför framtiden?
- Ja, så är det i allt förändringsarbete, och det kan jag ha respekt för.

Om att endast grundläggande behov inte berättigar till assistans…

De som bara har grundläggande behov, sk omvårdnadsbehov föreslås inte ha assistans, vad ska ske med dem?
- Det räcker inte med bara omvårdnad, det var en grundtanke från början i LSS, personlig assistans är till för att den enskilde ska kunna göra saker som inte går på grund av funktionsnedsättningen. Vi gör dock ett undantag upp till 21 års ålder, till dess får även personer med endast grundläggande behov personlig assistans. Vad som sker med den som fyllt 21 år prövas sedan i varje enskilt fall.
Kommer de som då har större behov än 40 timmar att få bo i gruppbostad? LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" är ju maximerad till 40 timmar?
- Ja, jag törs inte gå in på exakt hur det blir, man får försöka hitta den bästa lösningen för den enskilde individen. Det finns möjligheter att kombinera LSS-insatser med annat stöd, exempelvis hemtjänst enligt SoL. Förutom gruppbostad finns det också andra former av bostäder med särskild service enligt LSS.

Om att "Ingående kunskap" tas bort som grundläggande behov…

Varför bör det grundläggande behovet "ingående kunskap om personen" tas bort?
- Det saknar en tydlig förankring i de intentioner som kommer till uttryck i förarbetena till assistansreformen. Det gäller i första hand de former av övervakning och s.k. aktiv tillsyn som inkluderats i behovet. Vi bedömer att personlig assistans, i enlighet med de förarbeten som föregick assistansreformen, måste utgå från behov av stöd med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig eller att kommunicera.
Hur många bedöms beröras av detta genom att inte nå upp till 20 timmar?
- En rimlig bedömning är att en femtedel av de som har det femte grundläggande behovet inte skulle nå upp till 20 timmar vilket ger rätt till personlig assistans. Det skulle motsvara 500-600 personer som i dag har assistansersättning.
Bedöms även dessa få den nya LSS-insatsen "personlig service med boendestöd"?
- Förutsatt att dessa personer omfattas av personkretsen i LSS så bör de kunna få den insatsen, men det bedöms alltid individuellt.

Om att genomsnittet assistanstimmar ska sänkas från 106 till 100…

Bör genomsnittet assistanstimmar per person bli likadant i hela landet?
- Vi föreslår inte att det ska vara exakt lika i alla län, det kan finnas förklaringar till vissa skillnader. Men vi tror att de förslag vi lägger med en enhetlig behovsbedömning kommer att leda till mindre skillnader och att genomsnittet timmar per person sjunker från 106 till 100 timmar, vilket skulle innebära en besparing på 2,1 miljarder.
Om många med få timmar förlorar sin assistans, ökar kanske det genomsnittliga antalet timmar, bör nivåsänkningen då stå fast då i alla lägen, det att genomsnittet ska ner från 106 till 100 timmar?
- Nej den står inte fast i alla lägen, det är hela tiden individens behov som ska styra. Det kan utvecklas på ett annat sätt, men vår bedömning är att det landar här, det är en tro från vår sida. Därför är det viktigt med en ordentlig utvärdering under åren 2010-2013 där man följer upp hur kvaliteten och ekonomin leder till det som vi nu bedömer ska hända.
Vem ska följa den utvecklingen?
- Vi föreslår att Socialstyrelsen ska göra detta.
Ni ger exempel på lokala Försäkringskassor som varit mer eller mindre noga med att kontrollera tiden för de övriga behoven (som inte är grundläggande)
Bör de andra behoven kontrolleras nogare och hur bör det gå till?
- Jag vi har sett en sådan effekt i exempelvis Örebro, där de övriga personliga behoven bedömts mer individuellt. Tiden beviljas då inte i sjok av tid utan mer direkt efter vad du har behov av. Effekterna av det arbetssättet är positiva, jag bedömer att det är ett exempel på vad man kan göra utan att tumma på lagen och den enskildes rättigheter.

Om tillfälligt utökad ersättning…

Det sägs att den tillfälligt utökade assistansersättningen ska ses som ett reellt alternativ till att ha sparade medel inför exempelvis resor, på vilket ska den bli det?
- Försäkringskassan kommer att får möjlighet att bevilja tillfälligt ersättning, hur det exakt utformas kan jag inte svara på nu. Jag vill tillägga att följderna att inte kunna ha sparad assistansersättning utöver sexmånadersperioderna bör följas upp mycket noga. Sexmånadersregeln beslutades utifrån Regeringens proposition Kostnader för personlig assistans, och om det blir problem, så är det Socialutskottets bestämda uppfattning att sexmånadersregeln ska omprövas. Detta påminner vi även om i slutbetänkandet.

Om Försäkringskassans nya behovsbedömningsgrunder…

Kan inte Försäkringskassan sägas delvis redan ha påbörjat delar av LSS-Kommitténs förslag med enhetliga behovsbedömningar och med ny bedömningsgrund av grundläggande behov?
- Ja, de tagit till sig att det inte är rättvist över landet, att det måste vara behovet som ska avgöra och inte traditionen i den lokala Försäkringskassan.
Man får känslan av att de agerat utifrån vad de tror att LSS-kommittén ska föreslå?

- De har ju deltagit i LSS-kommittén sedan den startade och dessutom har vi haft flera överläggningar med Försäkringskassan om detta.
Vad bör fastställas i den utredning där Socialstyrelsen och Försäkringskassan ska utarbeta ett vetenskapligt instrument som kan användas när behovet av personlig assistans ska bedömas?

- Den utredningen ska fastställa ett underlag så att LSS-kommitténs intentioner och förslag om en enhetligare behovsbedömning och mer likvärdighet över landet ska kunna genomföras.

Om att dubbel assistans ibland ska ersättas med hjälpmedel…

I slutbetänkandet antas det att 20 procent av dagens dubbelassistans borde kunna tas bort, ska det ske vid omprövningar?
- Innan man beviljas dubbel assistans, ska alltid möjligheterna med hjälpmedel och boendeanpassning prövas. Om det då går att tillgodose samma behov och kvalitet ska inte dubbelassistans beviljas. Men om det däremot vid en omprövning framgår att det inte går att upprätthålla kvaliteten med hjälpmedel eller boendeanpassning ska den dubbla assistansen behållas.
Så den kan komma att tas bort?
- Ja, om man klarar det lika bra med andra insatser finns det inget skäl att den är kvar, vi beräknar att 20 procent av dagens dubbelassistans borde kunna ersättas, vilket innebär en besparing på 250 miljoner.
Finns det inte en risk för att assistenternas arbetsmiljö försämras om dubbelassistans dras in, exempelvis genom tyngre lyft och/eller mer ensamarbete när den assistansberättigade reser?
- Bedömningar måste göras från fall till fall, men vår bedömning är att i vissa fall går det att begränsa dubbel assistans utan att tumma på kvaliteten för den assistansberättigade. Arbetsmiljöregler och en bra arbetsmiljö för assistenter ska självfallet gälla.

Om att tiden för assistans under sjukhusvistelse förlängs…

Varför bör tiden på sjukhus utökas till sex månader?
- Det har framförts en oro att man inte får det stöd och kontinuitet som man har behov av, vi vill stilla den oron, och förlänga perioden till sex månader.
Försäkringskassan anser ju att endast egna arbetsgivare ska få extra assistansersättning utbetald för assistans vid sjukhusvistelse, de som köper assistans får det inte, då får assistansanordnaren stå för detta, bör detta ses över?
- Dagens tidsperiod för lämnad assistans under sjukhusvistelse är bestämd i Försäkringskassans egna allmänna råd och inte i lag. Regeln för sjukhusvistelse bör lyftas in i 4§ i LASS och regeringen bör även uppmärksamma hur Försäkringskassan tillämpar bestämmelserna om särskilda skäl för att assistanstimmar ska beviljas även för tid då den enskilde vårdas på sjukhus och om det finns skäl att se över dessa krav.

Om att anhörigas arbetstid som assistenter inte bör begränsas…

Hur bemöter du Miljöpartiets reservation om att LSS-kommittén inte begränsar den tid anhöriga kan arbeta som assistenter?
- Det anser jag kan regleras dels via tillsyn och dels av assistansanordnarna själva. Det måste finnas en tilltro till att föräldrar kan hantera detta själva.

Om att LSS föreslås få ett barnperspektiv…

Varför bör LSS få ett barnperspektiv?
-
Barnens bästa ska vara i centrum, vi anpassar LSS till artikel 3 i FN:s barnkonvention som innebär att när åtgärder rör barn ska särskild hänsyn tas till barnets bästa, dess vilja och intressen. För att nå detta föreslår vi också att all LSS-personal som arbetar med barn, med undantag för anhöriga, ska kontrolleras i belastningsregistret.

Om att tvång och tillsyn inte bör vara en del av assistans…

Varför bör tvång och tillsyn inte vara en del av assistans?
- När det i vissa fall behövs tvångsmedel, om en person kan skada sig själv eller annan, tycker vi inte att det hör hemma inom personlig assistans utan att en särskild statlig reglering och en ny insats bör skapas här. Att vi inte skrivit om en sådan reglering själva beror på att mycket redan gjorts i arbetet kring demens, vilket kan användas här.

Slutligen, tankar kring hur assistansen utvecklats…

Kan man säga att det nu skapas en starkare politisk styrning av till vem och utifrån vilka behov insatsen personlig assistans ska ges?
- Nej, våra förslag gör ingen skillnad i denna del. Det är brukaren som ska välja av vem/vilka assistansens erhålls och det enskilda behovet, utifrån LSS, ska fortsatt avgöra insatsens omfattning.
Hur ser du på att assistans nu snävas in mer och att grupper som tidigare fått assistans inte får detta, exempelvis personer med kognitiva funktionshinder?

- Jag ser ju att antalet assistansberättigade hela tiden ökar. Beslutet om att man får behålla assistans efter 65 år har bidragit till detta, men det står jag bakom. I övrigt går vi inte in på diagnoser, utan vi har kvar personkretsarna och att assistans beviljas utifrån grundläggande behov.
Socialstyrelsen har ju sagt att assistans är kostnadseffektivt jämfört med hemtjänst och borde utökas till fler, vad anser du om detta?
- Dels är jag glad att det är samhällsekonomiskt positivt, i hemtjänsten reser personalen bokstavligt talat bort en hel del tid. Sedan ser jag trots detta att budgeten för assistansen ligger på 20 miljarder och ökar med två miljarder per år, vi får mycket för de pengarna men LSS-kommittén har uppdraget att dämpa den ökningen för att göra denna viktiga verksamhet långsiktigt hållbar.

Kenneth Johansson intervjuades av Kenneth Westberg 2008-09-09

Vidare läsning:

LSS-kommitténs slutbetänkande SOU 2008:77 "Möjlighet att leva som andra"

Regeringens proposition 2007/08:61 Kostnader för personlig assistans

LOV att välja - Lag Om Valfrihetssystem
Utredning som överlämnades den 29 augusti till Socialdepartementet. Utredningen föreslår att en ny lag, lag om valfrihetssystem, LOV, införs inom kommuner och landsting, där brukaren själv kan välja utförare av en stödinsats.

Skicka sidan till: