Peter Brusén, Socialstyrelsen - "personlig assistans kan få en jämförelsetjänst liknande äldreguiden"

LSS-kommitténs slutbetänkande föreslår att Socialstyrelsen ska utveckla en jämförelsetjänst av assistansanordnare med kvalitetsindikatorer, liknande äldreguiden, vilken redan är i bruk.
Ett samarbete med Assistanskoll kan då bli aktuellt, men det är idag för tidigt att säga hur det skulle se ut enligt Peter Brusén, enhetschef på Socialstyrelsens enhet för funktionshinderfrågor.

Peter Brusen om uppbyggandet av en jämförelsetjänst för assistansanordnare

I LSS-kommitténs slutbetänkande sägs det (s 560-561) att Socialstyrelsens arbete med kvalitetsindikatorer även bör omfatta LSS-verksamheterna, däribland personlig assistans. I Socialstyrelsens äldreguide kan den enskilde redan idag via ett poängsättningssystem jämföra kvaliteten inom vården och omsorgen om äldre för att få ett underlag för att välja. Peter Brusén säger att alla assistansanordnare isåfall skulle kunna graderas efter ett poängsystem liknande det som idag finns i Socialstyrelsens äldreguide.
- Assistansen är naturligtvis viktig, men det kommer sannolikt även att gälla andra LSS-insatser som boenden och daglig verksamhet. Det är lite oklart kring vilket ansvar som vi respektive Försäkringskassan får i det framtida arbetet.
Vad kan det komma att innebära?
- Exakt hur det kommer att se ut kan jag inte svara på i dagsläget, vi har inte fått regeringsuppdraget ännu. Men kvalitetsindikatorerna i jämförelsetjänsten kommer att ge information för assistansberättigade, anhöriga och assistenter, alltså stöd i att välja assistansanordnare.
Utöver detta kan det användas till nationella jämförelser och kvalitetsutveckling, där assistansanordnare kan jämföra sig med varandra och över tid. Exempelvis kan kommuner jämföra sig med varandra eller assistansföretag och kooperativ och se vad de behöver utveckla. Peter Brusén ser kvalitetsindikatorerna och öppna jämförelser som ett sätt att höja kvaliteten.
- När det gäller assistans så kommer staten att vilja ha kvalitet för pengarna som betalas ut, särskilt när det blir en statlig huvudman.
Ytterligare ett användningsområde för de uppgifter som samlas skulle kunna vara att ge ett underlag för den tillsyn som länsstyrelserna föreslås få i slutbetänkandet.
- Om assistansen blir tillsynspliktig måste länsstyrelserna ha ett underlag som de kan utöva sin tillsyn mot. Därför finns det behov av att utveckla bedömningskriterier för tillsynen. Dessa har ofta sitt ursprung ur kvalitetsindikatorerna.

Samarbete med Assistanskoll kan bli aktuellt

Peter Brusén trodde redan för två år sedan att Socialstyrelsen skulle få arbeta med de här frågorna, då i samband med Assistanskommitténs delbetänkande "på den assistansberättigades uppdrag".
- Då genomfördes det aldrig, men nu kommer det med slutbetänkandet istället. Assistanskoll ligger idag i framkanten i de här frågorna, och ett samarbete med dem vore intressant, men hur det skulle se ut kan jag inte svara på idag. Det är inte klart ännu hur kvalitetsindikatorerna kommer att se ut, LSS-betänkandet går dessutom ut på remiss till den 6 februari nästa år och en proposition skrivs tidigast till våren. Lagstiftningen kan i bästa fall träda i kraft 1 januari 2010.
Vad skulle kunna vara bra kvalitetsindikatorer för assistans?
- Det bör vara kvalitetsindikatorer som det inte går att ljuga om, i äldreguiden har vi exempelvis frågan om man kan välja mellan olika maträtter, antingen får man det eller inte. Anordnarna anpassar sig till bra kvalitetsindikatorer för att få bra poäng, så systemet blir självuppfyllande och en kvalitetsutveckling kan ske. Men det är viktigt att ha tillräckligt många indikatorer så att hela verksamheten täcks inom olika kvalitetsområden
Kvalitetsindikatorerna i Äldreguiden bygger på enkäter som Socialstyrelsen har skickat ut till ansvariga personer i både enskild och kommunal verksamhet. Enkätfrågorna i äldreguiden berör 11 kvalitetsområden: tillgänglighet, delaktighet, personaltäthet, kompetens, kontinuitet, självständighet, mat, stöd till närstående, läkarmedverkan, ledning och uppföljning samt information. Det är viktigt att tolka kvalitetsindikatorerna menar Peter Brusén, om det exempelvis förekommer ett stort antal fallolyckor på ett äldreboende behöver det inte betyda att verksamheten är dålig.
- Det kan innebära att de äldre är aktiva där medans de är sängliggande en stor del av tiden på ett äldreboende med få fallolyckor.
Hur ska ni kontrollera att de uppgifter som lämnas in är korrekta?
- Det kan vi aldrig vara helt säkra på, men vi måste hitta resultatkriterier där den enskilde själv tydligt kan beskriva vilka resultat olika verksamheter har på individnivå. Det är ju först då som vi egentligen vet vad som fungerar bra och mindre bra i assistansen, säger Peter Brusén.

Peter Brusen intervjuades av Kenneth Westberg 2008-10-05

Vidare läsning

Socialstyrelsens Äldreguide
Äldreguiden jämför kvaliteten inom vården och omsorgen om äldre och ger information om äldreboenden, korttidsboenden och kommuner.

LSS-kommitténs slutbetänkande SOU 2008:77 "Möjlighet att leva som andra"


Skicka sidan till: