Enskild motion

Motion till riksdagen 2009/10:So434 sk

Av Maria Lundqvist Brömster m.fl. (fp)

Assistansersättning med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning



TEMA - Försäkringskassan stramar upp regler kring assistansersättning

I november 2007 skärpte Försäkringskassan sin tolkning om vem som har rätt till assistansersättning. Dels har synen på vad som är ett grundläggande behov stramats upp och dels betalar Försäkringskassan inte ut extra assistansersättning för sjukhusvistelse, uppsägningslöner eller sjuklöner till de assistansberättigade som köper assistans från en assistansanordnare.

  1. Försäkringskassan - "Grundläggande behov ska vara av en speciell karaktär" 2008-07-10
  2. Försäkringskassan - "Endast egna arbetsgivare kan få assistansersättning utbetald vid sjukhusvistelse" 2008-07-10
  3. Stefan Käll - "De nya reglerna stämmer inte med lagens intentioner" 2008-08-02
  4. Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft - "Personer med kognitiva funktionsnedsättningar diskrimineras av Försäkringskassan" 2008-09-03
  5. Sofia Tedsjö, jur kand, CJ Advokatbyrå - "LSS-Kommitténs förslag till besparingar har till viss del redan påbörjats av Försäkringskassan" 2008-09-02
  6. "assistansen minskades från 24 timmar per dygn till noll" 2008-09-10
  7. Hanna Eriksson, STIL - "Det är inte rimligt att du tvingas välja bort din assistans om du börjar i skola eller daglig verksamhet " 2009-09-08
    En person med en omfattande funktionsnedsättning ska inte behöva välja bort sin assistans om han/hon tillfälligt vistas i daglig verksamhet eller skola en del av sin tid. Just detta blir fallet med Försäkringskassans nya hållning menar Hanna Eriksson, jurist på STIL, stiftarna av independentliving i Sverige, samtidigt som hon välkomnar att beräkning av grundläggande behov görs för en längre period än en vecka.
  8. Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "det drivs en konsekvent linje i att begränsa antalet beviljanden av personlig assistans" 2009-09-23
    Biståndshandläggare har börjat bedöma om hjälp som behövs vid måltider eller personlig hygien är integritetskänslig nog för att räknas som grundläggande behov. Försäkringskassan har återigen börjat mäta tidsåtgången för att exempelvis borsta tänderna. Detta är enligt Mathias Blomberg, advokat på CJ Advokatbyrå, resultatet av en konsekvent linje, driven av Försäkringskassan och vissa kommuner. En linje som nu fått stöd i en dom i regeringsrätten den 17 juni.
  9. Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Vi kan komma att definiera integritetskänsliga delar i fler grundläggande behov än måltider" 2009-10-07
    Det går inte längre att söka assistansersättning för enstaka veckor, istället ska genomsnittet för grundläggande behov beräknas under upp till ett års tid, där tiden räknas endast när en person inte har någon annan stödinsats. Detta framgår av Försäkringskassans nya vägledning för assistansersättning som kom den 3 september 2009. Vägledningen lyfter även fram en regeringsrättsdom som fastställer att inte alla delmoment i de grundläggande behoven berättigar till tid. Enligt Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan, kan man även komma att definiera integritetskänsliga delmoment vid personlig hygien och av/påklädning.
  10. Folkpartister lämnar motion till riksdagen med krav att rätt till arbete, bilda familj och att kunna leva jämlikt lyfts in i LSS.
    Fyra folkpartister har lämnat en motion till riksdagen där de protesterar mot Försäkringskassans hårdare krav för att få personlig assistans, de anser att detta strider mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De kräver att rätten till arbete, att bilda familj och i övrigt kunna leva jämlikt lyfts in i LSS.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att i lag reglera rätten till assistansersättning för att kunna leva upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Motivering

Ett stort antal människor har fått en högre livskvalitet sedan den personliga assistansen tillkom 1994. Den har också bidragit till ökade möjligheter att delta i samhällslivet. Trots en kraftig kostnadsutveckling sedan starten framkommer i utredningen av assistansersättningens samhällsekonomiska effekter (Socialstyrelsen 2008 131 27) att personlig assistans ändå är en kostnadseffektiv åtgärd som därför borde utökas till fler. Förutom att ge personer med funktionsnedsättning ett värdigt liv som kan fyllas med mening skapar även LASS arbetstillfällen för unga, invandrare och andra personer som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Den har även bidragit till att personer med funktionsnedsättning kunnat inträda på den öppna arbetsmarknaden.
2005 övergick Försäkringskassan till en sammanhållen statlig myndighet med nya möjligheter att få enhetliga arbetsrutiner och tillämpningar. Försäkringskassan, precis som andra statliga myndigheter, använder sig av olika dokument för att föra ut intern och extern information. Det som enbart skickas ut internt är av den arten att det rör handläggning och administrativa rutiner.
Hösten 2007 publicerade Försäkringskassan ett så kallat informationsmeddelande (IM) på det interna datanätverket vilket fått mycket negativa konsekvenser för personer med funktionsnedsättning. Ett IM ska vara en källa till information internt till berörda handläggare om t ex betalningsrutiner och andra administrativa rutiner. Hösten 2007 var det istället ett rättsligt ställningstagande. När Försäkringskassan vill informera allmänheten om en ny rättslig tolkning ska den läggas ut på Försäkringskassans officiella hemsida som ett rättsligt ställningstagande. Denna gång var innehållet i IM 2007:161 inte avsett att tjäna som hjälp i de administrativa rutinerna utan var en specifik tolkning av hur en lag skulle tolkas. Tillämpningen innebar att enskilda personer fick färre assistanstimmar eller att de rent av drogs in. Detta fick ske trots att inga förändringar skett som skulle ha föranlett en minskning eller indragning. Detta utgör en fara för rättssäkerheten. Kritik har framförts kring denna hantering.
Denna nya tillämpning från FK har bland annat inneburit att man som individ inte längre har rätt att få hjälp med de grundläggande behoven trots att man behöver hjälp med t ex av- och påklädning, med måltider mm. Den nya handläggningen innebär i realiteten att man inte längre har individens behov och integritet i fokus.
Försäkringskassans linje har drivits sedan 2007. I juni 2009 föll en dom i Regeringsrätten mål nr 5321-07, 2009-06-17 som kommer att få omfattande negativa konsekvenser för många personer med funktionsnedsättning. I domen snävar Regeringsrätten in begreppet grundläggande behov till att enbart gälla "... sådana hjälpbehov som uppfattas som mycket privata och känsliga för den personliga integriteten och där den funktionshindrade måste anses ha ett särskilt intresse av att kunna bestämma vem som ska ge sådan hjälp och hur den ska ges". Detta innebär i praktiken att handläggaren bedömer vad som är privat, känsligt och när det finns ett särskilt intresse att själv få bestämma och inte den enskilde själv. På detta sätt fråntas individen rätten att fatta beslut om det som är mest privat, vilket i högsta grad torde kränka den personliga integriteten.
Precis som Försäkringskassan har Regeringsrätten också en restriktiv bedömning av de grundläggande behoven i LSS. Delaktighet i samhällslivet, självbestämmande och jämlikhet i levnadsvillkor som var ledord vid tillkomsten av LSS hamnar nu helt i skymundan. En grundbult i LSS återfinns i 7 § där individens rätt till goda levnadsvillkor lagfästs. Begreppet "goda levnadsvillkor" innebär att en persons livssituation ska jämföras med en person utan funktionsnedsättning. Detta för att syftet med lagen ska kunna förverkligas; man ska kunna leva som andra. I förarbetena till LSS står att en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer ska göras. Detta visar på att det krävs en helhetssyn. Försäkringskassans och Regeringsrättens tolkning visar dock på motsatsen.
FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av Sverige hösten 2008. I artikel 3 i denna konvention ligger principerna om icke-diskriminering, fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället, lika möjligheter och principen om individuellt självbestämmande innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende. Genom Försäkringskassans och nu senast genom Regeringsrättens prejudicerande dom diskrimineras personer med funktionsnedsättning vad avser möjligheten att bilda familj, att arbeta och att kunna leva ett liv i övrigt som är jämlikt andra. Den nya tolkningen av LSS kring tolkning av de grundläggande behoven går stick i stäv mot FN-konventionen.
För att garantera personer med funktionsnedsättning deras mänskliga rättigheter måste rätten till arbete, att bilda familj och i övrigt kunna leva jämlikt lyftas in i LSS.
Detta bör riksdagen ge regeringen tillkänna.

Stockholm den 2 oktober 2009-10-09

Maria Lundqvist Brömster (fp)

Agneta Berliner (fp)

Solveig Hellquist (fp)

Barbro Westerholm (fp)


Vidare läsning

Länk till riksdagsmotionen på riksdagens hemsida

Lars U Granberg, Socialdemokraterna - "Assistans för att kunna arbeta och utöva föräldraansvar var en ickefråga i LSS-kommittén" 2009-09-25
LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" riskerar att leda till att många som idag har assistans får en minskad möjlighet att leva ett självständigt liv, exempelvis i att kunna arbeta och vara föräldrar. Lars U Granberg, socialdemokratisk ledamot i socialutskottet, anser att detta kan vara i konflikt med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Svar och kommentarer till Lars U Granberg

Vilhelm Ekensteen, Ordförande i IfA, Intressegruppen för Assistansberättigade kommenterar intervju med Lars U Granberg
2009-10-04
Vilhelm Ekensteen håller med Lars U Granberg att den av LSS-kommittén föreslagna LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" hotar möjligheten att arbeta och utöva föräldraansvar för de som får den istället för personlig assistans. Han anser att den gamla vårdobjektsynen skymt assistansbehov som möjligheten att arbeta och utöva föräldraansvar.


Skicka sidan till: