I Flandern är alla assistansanvändare egna arbetsgivare till sina assistenter
5 500 personer står i kö för att få personlig assistans i regionen Flandern i Belgien. Drygt 1800 har hittills fått personliga budgetar för att anställa sina assistenter, alla fungerar som egna arbetsgivare men det finns organisationer som ger peersupport och stöd.
Enligt Peter Lambreghts, forskningsmedarbetare på Expertisecentre Independentliving som sprider information om personlig assistans, finns det fortfarande politiskt motstånd mot reformen, särskilt hos Kristdemokraterna som försvarar institutionernas ekonomiska intressen.
5 500 står på väntelista till assistans
Peter Lambreghts
Cor Van Damme står på väntelista för att få personlig assistans och arbetar för Bol-Budiv som ger service till assistansanvändare. Han berättar att systemet med personlig assistans infördes för ca 10 år sedan, det började som ett experiment som därefter utökades och idag har drygt 1800 personer i Flandern PAB, Persoonlijk assistentie budget, ett kontantstöd som betalas ut till individen som själv anställer sina assistenter. Varje år sätter myndigheten "Flemish Agency for Disabled People" en budget för insatser till personer med funktionsnedsättningar.
- Personlig assistans är ingen rättighet, vi har inte ens rätt till vård/hemtjänst. Därför finns ett stort problem med väntelistor, just nu står 5 500 på väntelista för personlig assistans, totalt står 19 000 i väntelista för någon typ av insats, vilket även kan vara vård i hemmet eller på institution.
Prioriteras vissa grupper?
- Inte riktigt, men de med större behov får normalt sitt beslut snabbare, personer med snabbt progredierande sjukdomar kan få personlig assistans inom ett år. Min funktionsnedsättning är inte lika omfattande, många i min situation kommer aldrig riktigt ifatt i kön och får vänta mycket länge.
Bol-Budivinformerar om personlig assistans och bedriver lobbyarbete gentemot politiker, däremot kan inte Bol-Budivanställa, träna eller rekrytera assistenter säger Cor Van Damme.
- Bol-Budiv ger information till de som fått eller som söker personlig assistans, man kan ringa till oss för att få personlig coachning eller stöd i rollen som arbetsgivare. I Flandern måste alla assistansanvändare arbeta som de tre procent av alla assistansberättigade i Sverige som är egna arbetsgivare för sina assistenter.
Många är kvar på institutioner med varierande stöd
Peter Lambreghts är assistansanvändare och anställd på Expertisecentre Independentliving som sprider kunskap om personlig assistans och kontantstödssystem. Centret studerar även hur personlig assistans fungerar i andra länder och nyligen beställde man exempelvis en rapport från Independent Living Institute i Sverige om hur det svenska systemet fungerar. Peter Lambreghts berättar att alla personer med funktionsnedsättningar i Flandern behöver vända sig till "Flemish Agency for Disabled People" oavsett om det handlar om anpassning av hemmet/bilen eller om man söker vårdinsatser eller personlig assistans. 35 000 i Flandern har någon form av insats, av dessa lever 24 000 i någon form av institution, de övriga 10 000 har service i hemmet, 1830 har personlig assistans.
- De har en hel skala med olika stödformer där personlig assistans är en "udda fågel", det är den enda stödformen som bryter med gamla vårdlösningar.
Standarden på stödet som ges av institutionerna varierar starkt enligt Peter Lambreghts, vissa försöker ge ett bra stöd men det är alltid knutet till hemmet.
- Vi har så kallade FOKUS-hus där personen med funktionsnedsättning bor i ett eget hus och kan ringa på personal hela tiden, men systemet stannar vid dörren, du kan inte få stöd utanför hemmet och många vill ha personlig assistans för att kunna leva även utanför sitt hem, säger Peter Lambreghts.
Bedömningsinstrument bra i teorin men dåligt i praktiken
Cor Van Damme
Peter Lambreghts har en mer omfattande funktionsnedsättning än Cor Van Damme och berättar att han var en av de första som sökte personlig assistans för nio år sedan.
- Jag fick vänta till 2005 innan jag fick assistans, hade jag sökt för fem år sedan, hade jag troligen fortfarande stått i kö.
Hur avgörs det hur mycket assistans man får?
- Man har skapat ett instrument med ett antal frågor, som är lika för alla, barn får lite annorlunda frågor. En socialarbetare kommer hem till dig, ställer frågorna och skriver ner svaren. Frågorna kan vara om du kan duscha själv, om du kan gå, handla, åka med kollektiva färdmedel och så vidare.
Ett instrument är enligt Peter Lambreghts bra i den meningen att alla får samma utgångspunkt men han säger att han aldrig i praktiken sett ett bra instrument i funktion, han menar att det lätt kan manipuleras och ge felaktiga resultat.
- Jag föredrar en bedömning av en erfaren socialarbetare som tänker utöver de direkta frågorna och kan se helheten, det tar heller inte hänsyn till personens livsstil.
Vanligtvis har ett instrument hundratals frågor säger Peter Lambreghts och utifrån svaren placeras personen i en kategori som bestämmer storleken på assistansbudgeten, personen får alltså inte ett antal timmar beviljat som i Sverige utan istället en viss summa pengar.
- Utifrån summan får du själv organisera din assistans, hur du organiserar det avgör hur många timmar du har i praktiken.
Hur stor kan budgeten vara?
- Max 41 000 Euro per år, alltså 3400 Euro per månad.
Hur många timmar assistans kan det bli som mest?
- Det beror på hur du spenderar pengarna men maximalt ca 50 timmar per vecka, tyvärr är det långtifrån tillräckligt för vad många egentligen behöver.
Vad gör den som behöver fler timmar?
- Vissa får obetald hjälp från släktingar och vänner, andra väljer att betala sina assistenter så låg lön som möjligt, vilket förstås inte är bra för kvaliteten. Du kan också ta av din egen inkomst men det kan naturligtvis inte alla göra.
Kan ha sparade medel inom en tolvmånadersperiod
Det finns strikta regler för hur pengarna används berättar Cor Van Damme, 95 procent måste gå till assistenternas löner, fem procent kan användas till assistansomkostnader som biobesök och resebiljetter, man kan inte använda pengarna för att köpa administrativa tjänster. Var tredje månad ska det göras en redovisning av hur pengarna använts och det ska bifogas kopior på assistenternas anställningsavtal.
- Du kan inte utnyttja systemet genom att köpa en tv eller en resa till dig själv.
Kan man spara pengar till oförutsedda utgifter?
- Ja, inom en tolvmånadersperiod, men varje årsskifte måste du betala tillbaka de medel du inte använt.
Aktiviteter som berättigar till assistans vid bedömningen är enligt Cor Van Damme inriktat på fysiskt stöd som hjälp med transporter, städning, hushållsarbete, handling, matlagning, tvätta kläder och så vidare.
- Assistenten kan följa dig till studier och arbete och ge fysiskt stöd, ta hand om barn om du har det. De kan däremot inte göra sjukvårdsarbete och du får inte tid för saker som är kopplat till din livsstil med fritidsintressen. Jag anser däremot att utgångspunkten borde vara att assistenterna ska kunna göra vad jag skulle ha gjort om jag inte haft en funktionsnedsättning.
Kan man överklaga beslutet?
- Ja, i den så kallade "arbeidsrechtbank" vilket är en domstol som beslutar I arbetsrelaterade ärenden. Bol-Budivkan hjälpa till med råd och stöd i processen och hjälpa dig att komma i kontakt med advokat som är specialiserad på de här frågorna. Du riskerar dock att få betala rättegångskostnaderna om du förlorar.
Kan man behålla assistenterna på sjukhus?
- Idag kan man inte det, men det ska snart ändras så att de ska kunna vara med på sjukhuset i upp till tre månader, men du kommer att förlora assistansen när du varit mer än tre månader på sjukhus.
Kan man få personlig assistans om man är äldre än 65 år?
- Nej, men om du fått det innan 65 får du behålla det efter att du fyllt 65 år.
Politiskt motstånd från Kristdemokraterna
Lagstiftningen drevs igenom av liberala, gröna och socialistiska partier. Det finns dock politiskt motstånd mot reformen berättar Peter Lambreghts.
- Ja, vi har fått kämpa konstant de senaste åren för att behålla reformen, den ansvarige ministern har hela tiden varit kristdemokrat och de har generellt varit negativt inställda och försökt hålla detta på så liten nivå som möjligt, då och då försöker man göra nedskärningar, exempelvis att det inte ska gälla minderåriga vilket de nyligen backat ifrån.
Kristdemokraterna står enligt Peter Lambreghts nära de som driver institutionerna och deras lobbyorganisationer.
- Jag förstår att man i Sverige är fokuserad på att leva i det egna hemmet. Vi vill komma åt det hållet i Flandern också, vi vill ha kontantstöd som en möjlighet för alla med funktionsnedsättning. Vi vill bryta finansieringen av institutionerna, men ha kvar möjligheten att köpa plats där exempelvis på vardagar eller veckoslut.
PAB projektet avslutas i slutet av 2010, Peter Lambreghts är optimistisk och tror att det kommer att ersättas av en bredare användning av kontantstöd vilket föreslås i det så kallade PGB systemet.
- Det beror på politikernas val men jag hoppas vi inom 5 år har ett generellt kontantstödssystem som omfattar alla stödinsatser till peroner med funktionsnedsättningar och att det behovsstyrda, subventionerade stödet långsamt försvinner.
Fackföreningar har börjat svänga
Det finns ingen speciell fackförening för assistenter i Flandern men de större fackföreningarna har varit emot kontantstödssystem berättar Peter Lambreghts.
- De försvarar de som arbetar i institutionerna och ser kontantstödssystemen som ett hot eftersom det inte finns särskilda kollektivavtal som reglerar anställningsavtalen med exempelvis semesterlön och lön för obekväm arbetstid.
Det går att anställa assistenter med så kallade "dienstencheques" som kan jämföras med hushållsnära tjänster I Sverige, då betalar personen €7 från sitt kontantstöd och därefter betalar staten resten av lönen, samma system gäller när man köper städning till hemmet. I det systemet finns reglerade minimilöner.
- Utöver det systemet kan vi även anställa assistenter på kontrakt med bestämda uppsägningstider, pensionsavsättningar och så vidare. Fackföreningarna har dock börjat svänga i synen på kontantstöd, en av de två stora fackföreningarna har nyligen sagt att de kan acceptera kontantstödssystem.
Vill ha högre nivåer på kontantstödet och hänsyn till personens livsstil
Cor Van Damme och Peter Lambreghts vill att fler ska kunna få personlig assistans via kontantstöd, idag är det alltför få och allför många står på väntelista. Peter Lambreghts vill också ha högre nivåer på budgetarna, maximalt 50 assistanstimmar i veckan räcker inte till alla menar de.
- Det svenska systemet är det bästa jag sett i funktion, särskilt nivåerna för kontantstödet som gör det möjligt att ge en person vad han/hon behöver. De tar också hänsyn till personens livsstil, vilket är främmande i vårt system.
Vill ni att organisationer som Bol-Budiv skulle kunna fungera som en arbetsgivare och vara ett brukarkooperativ?
- Vårt mål är att få ett kontantstödssystem som gäller för alla, då skulle man även kunna anlita ett kooperativ som arbetsgivare. Det behövs för exempelvis personer med intellektuella funktionsnedsättningar som behöver stöd med administrativa uppgifter.
Vad tror du om att privata företag skulle kunna vara assistansanordnare?
- Det är delade meningar om det bland assistansanvändarna, men personligen är jag för en blandad marknad med vinstdrivande företag för att få skärpa effektiviteten, det är ett bättre alternativ än att en offentlig administration sköter allt, säger Peter Lambreghts.
Rädd att förlora kontrollen över medlen
Cor Van Damme ser även vissa problem i det svenska systemet som han hoppas man kan undvika i Flandern. Han undrar vad fördelen är med att kommunen har ansvaret om personen inte behöver så mycket assistans.
- Det kan ju vara skillnader mellan olika kommuners stöd och bedömningar. Vi ser en fördel i att allt sköts av en myndighet.
Peter Lambreghts undrar om det är så bra att makten över hur pengarna används tas över helt av anordnaren när en assistansanvändare köper assistans i Sverige.
- För mig är det viktigt att jag har kontrollen över vad som sker med pengarna. I Sverige skulle jag välja ett kooperativ som jag litade på. Om jag inte har kontroll över pengarna här är det staten som sköter allt och då har jag inget val eller inflytande alls, säger Peter Lambreghts.
Peter Lambreghts och Cor Van Damme intervjuades av Kenneth Westberg 2010-06-04
Vidare läsning
Expertisecentre Independentliving
Bol-Budiv
"Flemish Agency for Disabled People"