läs skrivbordsversionen istället

Joakim Oscarsson, Kommunal - "Från 1 juli 2010 kan assistenter tillsvidareanställas i PAN-avtalet"

Pacta-företag och företag/egna arbetsgivare som har privatavtalet PAN - P kan nu tillsvidareanställa assistenter i PAN. Anhörigvårdare i PAN har däremot fortfarande ingen rätt till OB- eller jourersättning och har en arbetstid på upp till 48 timmar per vecka.
Joakim Oscarsson, förhandlingsansvarig inom personlig assistans i Kommunal vill även varna för att riskkapitalets inträde i assistansbranschen kan motverka tillsvidareanställningar och på sikt även hota assistansberättigades idag relativt stora utbud av assistansanordnare.

Nya HÖK och PAN-avtal klara

De nya kollektivavtalen PAN och HÖK blev nyligen klara och gäller för tiden 1 april 2010 till sista april 2012. I HÖK som gäller tillsvidareanställda assistenter i kommunerna höjs månadslönerna i genomsnitt med 490 kr/mån från 1 april 2010 och 480 kr/mån från 1 april 2011, lägstalönerna höjs till 15 685 kr/mån från 1 juli 2010 och till 16 070 kr/mån 1 april 2011.
PAN har tidigare gällt enbart visstidsanställda och anhörigvårdare i kommunerna samt de företag som är med i arbetsgivarförbundet Pacta. Nu kan assistenter i Pacta-företag från 1 juli 2012 tillsvidareanställas i PAN och får reglerade lägstalöner på 95.06 kr/tim från 1 juli 2010 och 97,39 kr/tim från 1 april 2011. Visstidsanställda assistenter i PAN får nu rätt till jourersättning medan anhörigvårdares villkor inte ändras.

Nytt avtal klart med Vårdföretagarna om löneökningarna under 2010

Enligt det ursprungliga avtalet som sades upp av Vårdföretagarna skulle löneökningen ha varit 850 kr/månad från 1 januari 2010. Enligt den nya överenskommelsen blir det en allmän pott för individuell löneökning från 16 mars 2010 med lägst 490 kronor enligt Joakim Oscarsson. Avtalet löper från 16 mars 2010 till 31 december 2010.
- Vi är nöjda över att ha fått det här avtalet i hamn, och det känns bra att lönerna är på nivå med övriga avtal på marknaden.

PAN avtalet får tre anställningsformer

När assistenter tillsvidareanställs i PAN ska företaget ha varit med vid rekryteringen och det krävs nu saklig grund vid en uppsägning, assistenterna behöver dock inte ha omvårdnadskompetens eller stå till förfogande för andra kunder i företaget. Tillsvidareanställningarna i PAN skiljer sig dock från HÖK genom att uppsägningstiden är max en månad och arbetstiden är 40 timmar mot 38,25 i HÖK . En person den assistansberättigade själv valt till assistent kan som tidigare anställas på visstidsanställning så länge uppdraget varar, då kan uppsägning ske av särskilda skäl, samma sak gäller vid anställning av anhörigvårdare, dvs någon som den assistansberättigade delar hushållsgemenskap/bor tillsammans med. Joakim Oscarsson är ombudsman och förhandlingsansvarig på Kommunal.
- Det har gjorts en tydlig skiljelinje i PAN-avtalet, tidigare har Pacta - företag tillsvidareanställt assistenter på HÖK-avtalet, nu kan det istället ske via PAN.
Hur stort tror du intresset är att tillsvidareanställa assistenter i PAN?
- Det beror på hur brukaren agerar när personer ska anställas, i vilken utsträckning han/hon rekryterar helt själv, säger Joakim Oscarsson som även tror att det kan bli svårt att hitta nya arbetsplatser till tillsvidareanställda assistenter som har företrädesrätt vid en nyanställning.
- När företaget ser efter lediga tjänster går det inte att anställas hos samma brukare man fått lämna och det går inte att knuffa bort andras assistenter, i sådana fall finns det inget att göra men personen har ändå företrädesrätt vid nyanställningar.
Vad gäller i kommunerna nu?
- De kan fortfarande visstidsanställa assistenter och anhörigvårdare på PAN-avtalet, men tillsvidareanställningar i kommunerna sköts fortfarande via HÖK.

Kommunal hoppas på fler tillsvidareanställningar

Joakim Oscarsson hoppas att fler assistenter nu kommer att tillsvidareanställas. För de assistenter som visstidsanställs på begäran av den assistansberättigade eller som anhörigvårdare i PAN gäller dock inga lägstalöner och Joakim Oscarsson är tveksam om Kommunal kommer att driva den frågan.
- Våra yrkanden utgår från medlemmarnas motioner om hur man vill förändra kollektivavtalen. Om det finns intresse från medlemmarna kan det blir det krav på det.
Det är väl i den här gruppen som Kommunal har minst antal medlemmar?
- Ja, så är det förmodligen, de frågor vi driver är de som medlemmarna sätter press på oss att driva, så utvecklas kollektivavtalen. Sedan får vi se hur det nya PAN-avtalet utvecklas, blir det bara ett fåtal tillsvidareanställda kommer vi att försöka hitta en annan lösning, eftersom vi strävar efter trygga anställningar.

Arbetsgivaren måste inte anställa en anhörig som anhörigvårdare

Den tredje anställningsformen i PAN är anhörigvårdare, som kan ha upp till 48 timmars arbetsvecka och som Arbetstidslagen inte gäller för. Anhörigvårdare har inte heller reglerad OB-ersättning eller jourersättning. Det sägs dock i PAN att hänsyn ska tas till detta när timlönen sätts enligt Joakim Oscarsson.
- Man kan komma överens om en timlön som är lite högre för att kompensera obekväm arbetstid på helger, jourtimmar och så vidare.
Är det krav på att lönen ska anpassas efter OB och jour?
- Nej, det är upp till arbetsgivaren att välja att göra det, men det borde vara mycket värt för arbetsgivaren att få en assistent som känner brukaren väl. Samtidigt är det faktiskt upp till arbetsgivaren att avgöra om en anhörig anställs som anhörigvårdare eller inte, en anhörig kan även anställas på en tillsvidare- eller visstidsanställning.
En vanlig orsak att byta till andra privata företag är att anhörigvårdare anställs som vanliga assistenter i andra kollektivavtal, hur ser du på det?
- Det är olyckligt om man behöver byta företag eller lämna kommunen för att få en bättre ersättning, det ska finnas marginal i assistansersättningen att ge samma ersättning till alla anställda.

Privatavtal för arbetsgivare som inte är med i en arbetsgivarorganisation

Kommunal har även kollektivavtal för företag/kooperativ och egna arbetsgivare som inte är med i någon arbetsgivarorganisation, de kallas ofta hängavtal. Privatavtalet AB-P som ca 75 företag tecknat följer villkoren i HÖK. Ett sextiotal företag har även privatavtalet PAN-P.
- Skillnaden mellan AB-P eller PAN-P var om man ville anställa assistenter på tillsvidare eller visstidsanställningar, företag och kooperativ kunde välja både AB-P och PAN-P, assistansberättigade som är egna arbetsgivare valde PAN-P. Vi tecknar dock inga nya PAN-P avtal eftersom vi ansåg att det inte lever upp till vad vi vill i form av anställningstrygghet, men det fortsätter att gälla för de som redan tecknat det.
Vad skiljer PAN-P från det vanliga PAN-avtalet?
- I stort sett ingenting, det följer det vanliga PAN-avtalet och tar över de nya skrivningarna, så nu går det att tillsvidareanställa assistenter även i PAN-P.

Hoppas att det nya PAN-avtalet ska påverka andra kollektivavtal

Arbetsgivarorganisationen KFS, kommunnära företag i samverkan, har fört diskussioner om att gå ihop med Pacta till en arbetsgivarorganisation berättar Joakim Oscarsson.
- Planeringen är att de ska gå ihop under 2011 men det återstår att se hur det går under förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal med KFS i höst.
Tror du att det nya PAN-avtalet kommer att påverka de andra kollektivavtalen?
- Det hoppas jag, andra företag jag talat med har sagt att de mycket väl kan ha fler tillsvidareanställningar men med tanke på konkurrensen vill de inte vara först ut att förändra detta.

Assistansersättning bör ges till sjukhusvistelse och uppsägningslöner

För assistansberättigade som är egna arbetsgivare betalar Försäkringskassan ut assistansersättning vid upp till en månads sjukhusvistelse och uppsägningslöner vid dödsfall i upp till sex månader när de regleras av kollektivavtal. Sedan 2007 gäller detta dock inte för assistansberättigade som köper assistans av ett företag eller kooperativ, då får anordnaren stå för lönekostnaderna om en kund/medlem hamnar på sjukhus eller till uppsägningslöner om en kund/medlem avlider. Joakim Oscarsson anser det är ohållbart.
- Detta påverkar anställningsvillkoren mycket negativt. Vi var med och uppvaktade Socialdepartementet om en förändring och vill naturligtvis att detta snarast regleras.
Politiker från höger till vänster tycker Försäkringskassan ska ge assistansersättning i de här fallen..
- Ja, samtidigt sade Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson innan valet att två äldre inte ska behöva bo isär, men det finns fortfarande ingen lag som hindrar detta. Att säga en sak och sedan göra detta i praktiken är två helt skilda saker.

Oklart om företagskoncentrationen gynnar tillsvidareanställningar

Sedan 2007 har det uppstått tre större riskkapitalägda koncerner i assistansbranschen. Humana, Frösunda och Olivia har expanderat kraftigt den senaste tiden genom att köpa upp mindre assistansföretag. Joakim Oscarsson anser att det både talar för och emot fler fasta anställningar.
- Det borde tala för det, ju större företagen blir desto enklare borde det vara att hitta arbete för en anställd hos en ny kund om det inte fungerar hos en annan. Problemet är dock att riskkapitalbolagen kräver avkastning och vinst, och då kan de välja bort den kostnad som fastare anställningsformer innebär.

Riskkapitalet kan på sikt hota assistansberättigades fria val av anordnare

Joakim Oscarsson ser en risk i att vinstintresset på sikt kan hota även de assistansberättigades idag relativt stora utbud av assistansanordnare. Kärnfrågan menar han är hur många anordnare det kommer att finnas framöver.
- De som nu blir större och större behöver inte tjäna lika mycket pengar på varje kund, då ökar deras vinst istället av mängden kunder. Ett litet företag är däremot beroende av alla sina kunder, och kan drabbas hårt om en enskild kund försvinner.
Joakim Oscarsson vill dra en parallell till hur riskkapitalföretagen agerat i de stora vårdföretagen, där det med tiden uppstått en mindre antal riskkapitalägda koncerner som köpt upp flertalet mindre vårdföretag och att de ibland sätter krav på en viss avkastning.
 - Riskkapitalbolaget kan säga att nu ska vi ha 15 % avkastning, då är det upp till det enskilda vårdföretaget att skära i kostnaderna. I dagsläget kräver man dock inte lika mycket avkastning från ett assistansföretag, eftersom man riskerar att kunderna byter anordnare.
Det fria valet i assistansbranschen har alltså enligt Joakim Oscarsson hittills motverkat uttag av alltför stora vinster, men ingen vet vad som kommer att ske framöver menar han. Att allt fler kommuner upphandlar sin assistans anser han också förstärker en utveckling, där stora aktörer tar över en allt större del av marknaden.
- Hittills är det främst de riskkapitalägda koncernerna som vunnit upphandlingarna och blivit kommunala utförare, det innebär att valmöjligheterna minskar, säger Joakim Oscarsson som slutligen vill lyfta fram ett exempel i assistansföretaget Vitanova i Växjö som nyligen köptes av Frösundakoncernen.
- Vitanova byggde på att ge bra villkor för assistenterna, ett år höjde de lönerna med fem procent när vi krävde 2,6 procent. Nu är det sålt till Frösundakoncernen, jag tror inte samma sak skulle kunna ske där igen, säger Joakim Oscarsson.

Joakim Oscarsson intervjuades av Kenneth Westberg 2010-06-17

Vidare läsning

Assistanskolls jämförelse av kollektivavtal

Skicka sidan till: