läs skrivbordsversionen istället

Regeringsrättsdom - Tid för dubbelassistans ska räknas när Försäkringskassan beräknar grundläggande behov

Om det behövs två assistenter för att tillgodose ett grundläggande behov ska den tiden räknas när Försäkringskassan bedömer om en person har minst 20 timmar grundläggande behov/vecka. Det meddelar Regeringsrätten i domen 3143-09 som offentliggjordes den 17 juni 2010.
Som motivering för beslutet hänvisar Regeringsrätten bland annat till förarbetena i LSS-propositionen från 1993 där det sägs att ett av syftena med LASS är att avlasta kommunerna från kostnader.

Den berörda personen får nu rätt till Assistansersättning

Försäkringskassan hade tidigare bedömt att, den i domen berörda personen, hade 18 timmar grundläggande behov/vecka, alltså under 20-timmarsgränsen. Om tid för dubbel assistans inräknades uppgick däremot de grundläggande behoven till 20 tim och 40 minuter/vecka, efter domslutet hamnar nu personen (som företräddes av Assistansia AB) över 20-timmarsgränsen och får rätt till Assistansersättning .

Tid för dubbelassistans ska räknas redan i Försäkringskassans inledande bedömning

Regeringsrätten anser att Försäkringskassan ska räkna tid för dubbelassistans redan vid bedömningen om en person når upp till 20 timmar grundläggande behov/vecka. Både länsrätt och Kammarrätten i Stockholm har tidigare kommit fram till samma sak men Försäkringskassan menade att tid för enbart en assistent borde räknas vid den inledande bedömningen och överklagade därför ärendet upp till Regeringsrätten.

Ett syfte med LASS sägs vara att avlasta kommunernas kostnader

Försäkringskassan ansåg att Assistansersättning enligt LASS innebär ett delat ekonomiskt ansvar mellan kommunerna och socialförsäkringen (Försäkringskassan) Regeringsrätten hänvisar däremot till förarbetena i LSS-propositionen från 1993 där det sägs att ett av syftena med LASS är att avlasta kommunernas kostnader.

Syftet med LASS är att skapa ett finansieringssystem som innebär att staten avlastar kommunerna kostnader för mer omfattande insatser i form av personlig assistans. I motiven konstateras att kostnaderna för personlig assistans i vissa fall kan uppgå till mycket stora belopp. För små kommuner kan det uppstå stora problem om det finns flera personer som har omfattande behov av personlig assistans. Kommunernas ekonomi kan då påverka benägenheten att ge insatsen. Staten borde därför åta sig hela kostnadsansvaret för personlig assistans i situationer då behovet av assistans för den dagliga livsföringen för en person överstiger i genomsnitt 20 timmar per vecka. Proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade sid 68

Text: Kenneth Westberg

Vidare läsning

Dom 3143-09 i Regeringsrätten den 17 juni 2010

Proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade

FAKTA Regeringsrätten

Regeringsrätten är den högsta allmänna förvaltningsdomstolen i Sverige efter länsrätterna och kammarrätterna. Regeringsrättens ställning är lagfäst i regeringsformen (kap 11) och den har sitt säte i Stenbockska palatset på Riddarholmen i Stockholm.

Domstolens ledamöter kallas regeringsråd, de ska vara minst sexton stycken och utses av regeringen (Justitiedepartementet). Utnämningen ska inte ske på politiska utan på sakliga grunder som förtjänst (erfarenhet från tidigare arbeten) och skicklighet (lämplighet grundad på såväl teoretisk som praktisk utbildning). Ett regeringsråd sitter fram till sin pensionering. Regeringen väljer även Regeringsrättens Ordförande, vilken sedan den 1 oktober 2007 är Sten Heckscher.

Regeringsrätten tar upp fall som överklagats från kammarrätterna och som beviljats prövningstillstånd till Regeringsrätten. Ett prövningstillstånd ges normalt endast då ett domslut kan få prejudicerande betydelse, det vill säga vara vägledande för hur andra liknande fall skall bedömas.

Regeringsrätten är uppdelad på två eller flera avdelningar. På varje avdelning ska det, när ett mål prövas i sak, finnas fem regeringsråd. Alla avdelningar har samma behörighet och är inte specialiserade vilket innebär att alla sorters mål fördelas mellan avdelningarna. Regeringsråden tjänstgör dessutom växelvis mellan de olika avdelningarna. Om en avdelning i Regeringsrätten vid överläggning i ett mål har en uppfattning som inte överensstämmer med tidigare praxis, skall frågan avgöras gemensamt av samtliga regeringsråd.

Läs mer om Regeringsrätten
Regeringsrättens webbplats Om Regeringsrätten på Wikipedia Regeringsrådens oberoende och roll: Institutet Skatter & rättssäkerhet rapport 2007:1

Skicka sidan till: