läs skrivbordsversionen istället
Fusket i Halland riskerar att leda till en detaljstyrd och byråkratisk lagstiftning. Det riskerar att fördyra en reform som redan fått kritik för ökade kostnader, enligt Göran Fredriksson, ordförande i Branschorganisationen Personlig Assistans inom Vårdföretagarna.
Han vill se hårda tag mot fuskarna, kollektivavtal hos alla anordnare, men den frihet och valfrihet som assistansberättigade har i dagens unika lagstiftning måste samtidigt bevaras.
Det har hittills varit tre fall i Halland där personer dömts för att ha fått ut assistansersättning genom att uppge felaktiga funktionsnedsättningar, även en VD för ett assistansföretag har dömts för delaktighet, polisen i Halland uppger att fler fall kan komma. Enligt Göran Fredriksson är utvecklingen oroande och han kräver starka åtgärder.
- Det är bra att denna typ av missbruk beivras och att straffen för de inblandade blir kännbara, all typ av fusk är förkastligt. I detta fall anser jag dock att det handlar mindre om systemets svaghet och mer om moralen hos de inblandade, detta är ju ren brottslighet, de här personerna kunde lika gärna ha verkat i någon annan bransch och där hittat ett helt annat sätt att lura till sig pengar.
Kan man dra någon parallell till trivselpengarna?
- Det är trots allt en stor skillnad, då handlade det inte om olagliga handlingar, utan mer om oetiska handlingar. Detta handlar om medveten brottslighet som det är svårt att skydda sig mot.
Åtgärderna mot denna typ av fusk måste övervägas mycket noga enligt Göran Fredriksson. Det finns en risk att regelverket och lagstiftningen stramas upp och blir mer byråkratisk och svårhanterlig.
- Det riskerar att fördyra en reform som redan fått kritik för att kostnaderna ökat för mycket. Till "syvende och sist" går det ut över alla skötsamma och ärliga assistansanvändare.
Han ser mycket allvarligt på att assistansföretag uppges vara inblandade och varit med och organiserat att personer uppgivit felaktiga funktionsnedsättningar
- Här har assistansföretag helt "hoppat över skaklarna". Som assistansföretag har man ett mycket stort ansvar, både gentemot den assistansberättigade och mot den som finansierar, alltså stat och kommun.
Ansvaret sträcker sig enligt Göran Fredriksson längre än att bara hålla sig till lagen.
- Assistansanordnarna måste även tillämpa lagen på ett sätt som uppfattas vara på en etiskt hög nivå.
LSS-lagstiftningen är enligt Göran Fredriksson unik i den meningen att den lett till att kunden här har större inflytande än inom någon annan del av vård och omsorg. Den har också medfört att kunderna idag har många assistansanordnare att välja bland och att kunden har möjlighet att hitta en anordnare som passas just hennes/hans behov.
- När ett system missbrukas på detta sätt, även om det är en liten minoritet, skadas tilltron och det kan komma rop på ökad kontroll. Om lagstiftningen blir mer detaljstyrd och byråkratisk hotas den assistansberättigades frihet att styra över sitt liv och välja anordnare, det vore mycket olyckligt eftersom de allra flesta assistansberättigade och assistansanordnare är ärliga och seriösa.
Exakt hur en ökad kontroll skulle kunna se ut är svårt att säga just nu enligt Göran Fredriksson.
- Det finns dock ett bedömningsinstrument under utveckling där det finns en uppenbar risk för att livet regleras in detalj och det finns även förslag på differentierade schabloner för assistansersättningen för olika tidsperioder under dygnet där brukaren skulle kunna tvingas att i förväg planera in exakt var assistanstimmarna ska ligga.
Viktiga åtgärder är på väg enligt Göran Fredriksson och nämner tillståndsplikt för anordnare som kommer 1 januari 2011, men han anser även att branschen själv bör genomföra åtgärder.
- Jag vill även se certifiering av anordnare via branschorganisationerna och ett regelverk för branschen med etiska regler.
Göran Fredriksson tar utveckling av standardavtal som ett exempel så att den assistansberättigade vet att avtalen mellan kund och anordnare är uppbyggda på samma sätt oavsett vilken anordnare det gäller.
- Assistansberättigade bör även få utförlig information av Försäkringskassan om hur assistansersättningen får användas, den informationen bör även ges av anordnarna på ett tydligt sätt. Assistansberättigade ska inte riskera att bli fuskare för att man inte känner till reglerna.
Det vore också bra om kollektivavtal blev norm i branschen menar Göran Fredriksson. Det företag som varit medskyldigt i Halland saknar kollektivavtal.
- Kollektivavtal är viktigt och ger en trygghet i vad som gäller för de anställda.
Borde det vara krav på kollektivavtal för en anordnare?
- Jag vet inte om det möjligt rent lagligt att kräva detta i Socialstyrelsen tillståndsplikt, men det vore önskvärt om det blev allmänt förekommande i branschen.
De senaste årens besparingar har enligt Göran Fredriksson gjort mindre pengar kan läggas på kvalitetsutveckling.
- Under två år har staten försökt dämpa kostnadsutvecklingen genom att bland annat hålla nere uppräkningen av schablonbeloppet. Samtidigt ser vi att Försäkringskassan i sina bedömningar blir allt hårdare. Om branschen skall var sund så måste det finnas ekonomiskt utrymme att arbeta med kvalitet. Här efterlyser jag en bättre dialog mellan företrädare för lagstiftaren, assistansberättigade och assistansanordnarna, säger Göran Fredriksson.
Vidare läsning
Karl Arne Ockell, Hallandspolisen - "Detta handlar om organiserad brottslighet"
Ett fåtal konstaterade bidragsbrott rör assistansersättning Intervju med Tomas Sundberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan
Artiklar på Assistanskoll: skriv till Kenneth, telefon: 070-859 15 44 eller 08-506 22 181. (telefonsvarare finns)
Assistansanordnarnas profiler: skriv till Algren, telefon: 08-506 22 177. (telefonsvarare finns)
Om cookies och personuppgifter på Assistanskoll
Assistanskoll är en tjänst av
Independent Living Institute
Storforsplan 36, 10 tr
123 47 Farsta
Tel. 08-506 22 177.