Adolf Ratzka - Valet är inte enbart mellan pest och kolera - det finns några skillnader mellan partierna

Adolf RatzkaEnligt väljarundersökningen i DN/Synovate den 19 augusti utgörs skillnaden mellan de båda blocken av enbart 68 000 väljare. Vi är sammanlagt över 19 000 assistansberättigade. Tillsammans med våra anhöriga och ca 80 000 personliga assistenter skulle vi kunna tippa vågen. Men skulle det betyda något för vår situation? Finns det några skillnader mellan blocken och partierna när det gäller personlig assistans?

Independent Living Institute’s Assistanskoll har ställt 13 frågor till partiernas talespersoner på området. Här är svaren:

Fetstil - alla eniga
Kursiv stil - skillnader mellan och inom blocken

  1. Ska assistansen förstatligas så att staten blir ensam huvudman och bekostar all assistans?
  2. Ska gränsen för att få Assistansersättning sänkas från dagens 20 timmar grundläggande behov/vecka?
  3. Ska det göras en lagändring i LSS §9a om att hela det grundläggande behovet ska räknas och inte delas upp i integritetskänsliga och icke-integritetskänsliga delar?
  4. Behövs det ett behovsbedömningsinstrument för personlig assistans som mäter assistanstid i antal minuter för den sökandes aktiviteter per dag?
  5. Ska enbart aktiv tid vara assistansgrundande, dvs tid där assistenten aktivt arbetar men inte väntetider däremellan?
  6. Ska alla assistansberättigade ha rätt till assistansersättning under sjukhusvistelse?
  7. Ska man även fortsättningsvis få behålla den assistans man har efter att man fyllt 65 år?
  8. Bör även personer som fyllt 65 år kunna få personlig assistans i framtiden?
  9. Ska personer som är synskadade kunna få personlig assistans?
  10. Behöver lagstiftningen förtydligas om att assistans ska vara ett medel för att utöva föräldraansvar och kunna arbeta?
  11. Bör den föreslagna LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" införas?
  12. Bör det finnas en procentsats för hur mycket av assistansersättningen som måste gå till assistentens lönekostnader?
  13. Bör det finns begränsningar för hur mycket anhöriga arbetar som personliga assistenter jämfört med ickeanhöriga?

Alla partier vill att assistansen ska förstatligas och inget vill dela upp grundläggande behov i "integritetskänsliga" och "icke-integritetskänsliga". Inget parti efterfrågar ett minuträknande behovsbedömningsinstrument men ett instrument anser man behövs för "rättsäkerhetens" skull. Inget parti vill ha enbart s k aktiv tid som assistansgrundande och inget vill ta bort assistansen för de som fyllt 65 år. Även personer med synskador ska kunna få assistans och anhörigas assistansarbete ska inte begränsas.

Men några frågor finns där partierna visa försiktiga skillnader. Här nedan har jag sammanfattat hur partierna ser på frågorna.

Om du som väljare vill ha Rösta på

  • Sänkt 20 timmarsgräns S, FP, M, KD
  • assistans under sjukhusvistelse S, MP, FP, C
  • Assistans för de som fått behovet efter 65 S, V, MP, C
  • Tydligare lag om assistans för arbete och föräldraskap S, V, FP
  • "Personlig service med boendestöd" V, MP, FP, KD
  • Viss procentsats till assistentens lönekostnad S, V, MP

Svaren måste jämföras med försiktighet. Frågorna kan ha tolkats på olika sätt, några svar har formulerats försiktigare än andra. Dessutom vet vi inget om hur starkt ett visst svar är förankrat inom ett parti eller hur framgångsrikt ett parti kommer att arbeta inom koalitionen för sin linje. Svaren lämnades av partiernas talespersoner på området. Men Lars U Granberg i Socialdemokraterna kandiderar inte i riksdagsvalet. Hur påverkas partiets linje?

Personligen lägger jag mycket vikt på fråga nr 10 Behöver lagstiftningen förtydligas om att assistans ska vara ett medel för att utöva föräldraansvar och kunna arbeta? Under de senaste åren har hundratals människor förlorat rätten till assistans och därmed ofta möjligheten att arbeta eller att ta hand om sina småbarn. Att svara nej på frågan innebär att man som politiker avsäger sig sitt ansvar och skyller på Försäkringskassans och domstolarnas tolkning av lagen och struntar i vår medborgarrätt och FN-konventionen.

Den andra huvudfrågan är nr 11 Bör den föreslagna LSS-insatsen "personlig service med boendestöd" införas? Insatsen är än så länge en ren skrivbordsprodukt och ingen vet hur den kommer att tillämpas, hur den kan påverka våra liv. Som kommunal insats kommer den troligen vara starkt förankrad i hemtjänstkulturen. T o m personlig assistans i kommunal regi bär starka hemtjänstdrag enligt utredningar som även visar att personlig assistans i kommunal regi och kommunal hemtjänst är kvalitetsmässigt sämre och dessutom betydligt dyrare per timme än personlig assistans i icke-kommunal regi. För att spara kostnader genom delad personal ligger det nära till hands att kommunerna vill klumpa ihop oss i boendeserviceenheter (eller "koncentrat" som de kallades på 70-talet i Stockholm). Då är vi tillbaka där vi var före assistansreformen.

Adolf Ratzka


Skicka sidan till: