annonser
annons Nordica Assistans
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Backup
annons Vivida Assistans
annons Humana Personlig assistans
annons Rehab Sation Assistans
annons JAG
annons Assistansförmedling
annons STIL
annons Maxia Care


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Bente Skansgård, ULOBA - "Norska regeringen har svikit löftet om rättighetslagstiftning för assistans"

År 2000 infördes Brukarstyrd Personlig Assistans, BPA, i Norge. Kommunen är ensam huvudman, beviljar insatsen efter behov och har ett stort inflytande över hur assistansen organiseras, exempelvis genom att avgöra vem som kan vara arbetsgivare för assistenterna.
Norges största assistansanordnare vid sidan om kommunerna,
Kooperativet ULOBA, visade nyligen i en rapport att villkoren skiljer kraftigt mellan olika kommuner. Regeringen har också nyligen backat från löften att införa en rättighetslagstiftning och föreslår nu tvärtom försämringar i assistansen.

Cirka tretusen har personlig assistans

Bente SkansgårdÅr 2000 infördes Brukerstyrt Personlig Assistanse, BPA, i Norge och 2005 utvidgades rätten till personer som inte själva kan vara arbetsledare i sin egen assistans, som barn och personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Assistansen regleras via Socialtjenesteloven 4-2 och 8-4 där det sägs att kommunen ska ha brukerstyrt personlig assistans som en del i sitt sociala utbud och att den så långt det är möjligt ska utformas i samråd med den enskilde.Detta innebär att kommunerna har ett stort inflytande över hur assistansen ser ut i praktiken och de kan exempelvis avgöra vem som tillåts vara arbetsgivare för assistenterna.
Kooperativet ULOBA startade som ett pilotprojekt 1991 och har idag drygt 900 assistansanvändare som ägare. Bente Skansgård, politisk rådgivare på ULOBA, berättar att cirka tretusen personer har personlig assistans i Norge och antalet ökar långsamt.
- Av cirka tretusen assistansanvändare har cirka en tredjedel valt ULOBA, resten har kommunen som assistansanordnare, förutom 9 procent som är egna arbetsgivare och ca 2 procent som valt privata företag som först nyligen börjat komma in på marknaden.

Rapport visar stora skillnader mellan kommunerna

I ULOBA:s undersökning "Kommunestyrt personlig assistanse?" där 64 % av Norges 430 kommuner deltog, visade det sig att villkoren skiljer sig kraftigt mellan kommunerna. 18 procent av kommunerna sade att det inte finns BPA i kommunen och nästan hälften svarade att det inte gick att välja arbetsgivare, Bente Skansgård berättar.
- Det kan variera från att du bara får välja kommunen till att du får en lista på arbetsgivare som kommunen godkänt. Kommunerna har en alltför stor frihet att bestämma detta, säger Bente Skansgård som anser att det borde finnas en politisk styrning om vad BPA ska innebära med lika villkor över hela landet, dvs en individuell rättighetslagstiftning.
- Ett stort problem är att det oftast är kommunala tjänstemän och inte politiker som skapar reglerna för hur BPA beviljas och administreras, tjänstemännen har ofta ett hemtjänstperspektiv.
I rapporten svarade dessutom 27 % av kommunerna att assistansanvändarna inte kan disponera sina timmar fritt och 30 % att det inte går att välja assistenter fritt. Rapporten visar även ett samband mellan fritt val av arbetsgivare och nöjdhet hos assistansanvändarna.
- I de kommuner där man fritt kan välja arbetsgivare var 56 % mycket nöjda jämfört med 44 procent i de kommuner där det inte var fritt att välja arbetsgivare.

Regeringen föreslår försämringar istället för rättighetslagstiftning

I valkampanjen 2009 sade den nuvarande regeringen ledd av Arbeiderpartiet att de ville ha en rättighetslagstiftning för personlig assistans. I lagförslaget "Forslag till sterkere rettighetsfesting av brukerstyrt personlig assistanse (BPA)" från det norska Helse och omsorgsdepartementet 2007 föreslog de fritt val av arbetsgivare, vilket också 70 % av remissinstanserna var positiva till. Nyligen ändrade regeringen dock hållning berättar Bente Skansgård, och föreslår nu tvärtom försämringar i det nya lagförslaget "forslag till ny lov om kommunale helse och omsorgstjenester".
- Regeringen vill inte längre införa en individuell rättighetslagstiftning eller rätt att välja arbetsgivare med motivet att det skulle bli för dyrt. De föreslår tvärtom att BPA ska kopplas mer till stöd i hemmet, att assistenter ska definieras som hälsopersonal och att personer med funktionsnedsättning igen ska definieras som vårdbehövande. Det är osäkert vad detta skulle få för praktiska konsekvenser, men det är ett stort steg i fel riktning.
Regeringens ändrade hållning har lett till kraftiga protester från bland annat ULOBA, Norges Handikapforbund och Funksjonshemmedes Fellesorganisjasjon. Beslut i frågan kommer dock att dröja tror Bente Skansgård.
- Just nu skrivs det remisser och det kan ta upp till två år innan ett beslut fattas i Stortinget, men vi hoppas att starka protester ska stoppa detta.

Artiklar med samma tema: (30)

TEMA - Assistans eller frånvaro av assistans i andra länder

Intervjuer med personer med större funktionsnedsättningar i ett antal europeiska länder. De intervjuade berättar om sin egen situation och vilket stöd som finns i deras hemland.

Hur assistansen är utformad idag

Bente Skansgård har själv 65 timmar assistans per vecka och har fyra assistenter som varit deltidsanställda under flera år, schemat läggs en månad i taget.
- Jag lägger in assistanstimmarna vid viktiga händelser och under tre perioder varje dag, morgon, middag och kväll. Jag vistas även del i Sverige och har därför anställt några svenskar där.
Bente Skansgård berättar att det inte finns någon definition för vilka behov som assistans ges för, och det finns inte heller någon åldersgräns.
- Det finns ingen definition med diagnoser, brukaren definierar själv sina behov i ansökan och alla, även personer över 65 år, kan söka personlig assistans.
Hur avgörs antalet assistanstimmar, och vart går gränsen för att få assistans?
- Kommunen avgör, du får argumentera för dina behov, allt från dagliga behov till fritidsaktiviteter. Du beviljas stöd med ett antal timmar per vecka och för ett budgetår i taget. Det kan variera från 8 timmar/vecka till dygnet runt.
Vilken typ av stöd får den som inte får personlig assistans?
- Kommunal hemtjänst eller institution.
Får man behålla assistansen om man hamnar på sjukhus?
- Ja, det går normalt i några månader, men är man inlagd en längre tid kan det bli diskussioner om man ska få behålla assistansen.
Inkomst eller förmögenhet påverkar inte beviljandet av assistanstimmar enligt Bente Skansgård, men vissa kommuner tar ut en avgift för assistanstimmar som anses vara husarbete/hemtjänst för den som har en viss inkomst.
- I min stadsdel i Oslo, har de tre inkomstnivåer som avgör storleken på avgiften, för min del är avgiften 20 000 kr per år.
Kan assistansanvändaren välja vem han/hon vill ha som assistenter?
- I ULOBA anställer assistansanvändaren sina assistenter fritt, och det är på samma sätt när du är egen arbetsgivare. När kommunen är arbetsgivare menar jag att det varierar mycket efter hur stark personen är att driva sina önskemål.
Hur fritt kan användaren använda assistanstimmarna?
- Hos ULOBA och som egen arbetsgivare kan man använda sina timmar fritt inom en 12 månadersperiod, dvs budgetåret, men med kommunen som arbetsgivare kan även detta variera.
Kan användaren spara pengar till högre kostnader inför exempelvis en resa?
- Ja, inom kalenderåret, det går även att spara medel över årsskiftet men inom ULOBA tas det sparande som överstiger 100 000 kr till en Solidaritetsfond där exempelvis andra arbetsledare i ULOBA kan söka pengar, säger Bente Skansgård.

ULOBA kostnader för assistans ofta billigare än kommunen

Om kommunen tillåter att ULOBA är arbetsgivare är avgiften 347 kr per assistanstimme berättar Bente Skansgård. ULOBA fakturerar då kommunen för assistansen.
- I timpriset ingår i genomsnitt 85 % lönekostnader vilket inkluderar pension och sjuklöner, 5 % går till assistansomkostnader som utlägg för assistenter, annonsering med mera och 10 % till ULOBA:s administrationskostnader för kontor, kontorspersonal eller utbildning och rådgivning till assistansanvändare.
Kommunens kostnader för assistansen är oftast högre säger Bente Skansgård som säger att det ofta är lönsamt för kommunen om ULOBA tar arbetsgivaransvaret.
- I den av oss beställda ECON-rapporten framgår det att ULOBA:s kostnader för BPA är lika eller mindre än kommunernas kostnader, särskilt när man tar hänsyn till indirekta kostnader som administration, uppföljning och utbildning av arbetsledare säger Bente Skansgård.

Bente Skansgård intervjuades av Kenneth Westberg 2011-01-18

Vidare läsning

Kooperativet ULOBA

"Kommunestyrt personlig assistanse?"
Rapport från ULOBA om hur kommuner styr hur personlig assistans ser ut

ECON-rapporten
Jämför kostnader mellan assistans från ULOBA och från kommuner

Norska regeringens "forslag till ny lov om kommunale helse och omsorgstjenester"

Protester mot regeringens lagförslag

ULOBAS remissvar till lagförslaget och ett gemensamt remissvar från ULOBA, Norges Handikappförbund med flera

Funksjonshemmedes Fellesorganisjasjon: Regeringen bryter löfter om BPA

Norges Handikappförbund: Regeringen bryter BPA-löftene

Kristligt Folkeparti Bryter eldreavtale og svikter funksjonshemmede.

Skicka sidan till: