läs skrivbordsversionen istället

Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "Bedömningsinstrumentet kan inte ändra tillämpningen av grundläggande behov"

Moderaternas talesperson i funktionshinderfrågor uttalade nyligen en förhoppning om att införandet av bedömningsinstrumentet skulle kunna ändra på Försäkringskassans bedömning av grundläggande behov. Mathias Blomberg, advokat specialiserad på LSS-frågor, anser att detta inte är möjligt, det krävs en lagändring i § 9a menar han.
Han är mycket kritisk till att Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson i en riksdagsdebatt sade att regeringen nu vill avvakta ett antal utredningar innan ställning tas till en lagändring.

Instrumentet anger inte vad som ska räknas som grundläggande behov

Sedan 2007 räknar Försäkringskassan bara så kallade integritetskänsliga delar i grundläggande behov när det avgörs om en person har rätt till assistansersättning. Det mest kända exemplet är att enbart den som inte själv kan föra maten till munnen har ett grundläggande behov vid måltider. 2009 fick Försäkringskassan stöd för sin hållning av Regeringsrätten (Högsta Förvaltningsdomstolen).
Moderaternas talesperson i funktionshinderfrågor, Margareta Kjellin, sade nyligen att hon vill se en förändring så att hela matsituationen återigen räknas som ett grundläggande behov. Hon anser dock att en lagändring nog inte behövs utan att detta borde kunna uppnås genom en omtolkning av lagen i samband med införandet av det instrument som ska bedöma behov av personlig assistans. Mathias Blomberg håller dock inte med om detta.
- Bedömningsinstrumentets syfte är att få en enhetlig bedömning av omfattningen av hjälpbehovet. Det ska fånga in personens behov men tar inte ställning till vad som ska räknas som ett grundläggande behov eller var gränsen ska gå för att få assistansersättning.
Regeringsrättsdomen från juni 2009 som stödde Försäkringskassans hållning kan enligt Mathias Blomberg bara upphävas av ny lagstiftning.
- Det går inte att vända skeppet nu, varken Försäkringskassan, Socialstyrelsen eller ett bedömningsinstrument kan förändra detta. Lagstiftning är enda vägen, i och för sig finns även möjligheten att Högsta Förvaltningsdomstolen tar upp ett ärende i plenum med alla justitieråd samlade, för att ändra rådande rättspraxis, men det känns inte realistiskt.

På skatteområdet hade aldrig domstolar tillåtits styra lagtillämpningen på detta sätt

I en riksdagsdebatt gick Vänsterpartiet nyligen till angrepp på regeringen för att man inte arbetar för att ändra § 9a. Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson svarade att innan man tar ställning vill man avvakta dels en rapport från Försäkringskassan den 30 juni 2011 och dels att bedömningsinstrumentet för personlig assistans ska bli färdigt 31 augusti 2011, Mathias Blomberg tycker inte det finns anledning att vänta.
- Jag vet inte varför de är så obenägna att se verkligheten som den är, precis som Eva Olofsson konstaterar pågår den här situationen just nu, allt fler förlorar sin assistans i allt högre takt. Om detta i grunden handlar om att begränsa kostnaderna, så säg det, istället för att låtsas värna reformen. Och om man ska begränsa kostnaderna bör det ske via lagstiftning, inte via domstolar, så har man inte gjort tidigare i Sverige. På skatteområdet hade man aldrig låtit domstolar förändra innebörden av en lag på det här sättet.
Maria Larsson säger att man får stöd även när man inte längre har rätt till assistans…
- Ja, men i hemtjänst via Socialtjänstlagen har den enskilde mycket begränsade möjligheter att bestämma utformningen av insatsen. Ingen blir nödställd, det är riktigt, men är det så här vi vill ha det, detta ofta drabbar personer som haft assistans i tio-femton år med en helt annan livskvalitet.
Domen får effekter även för de som har personlig assistans enligt LSS beviljad av kommunerna enligt Mathias Blomberg.
- Även i kommunerna minskas timmarna eller tas assistansen bort när man numera räknar integritetskänsliga delar i de grundläggande behoven.

Dom från Kammarrätten i Stockholm utmanar rättspraxis

I november förra året kom en dom från Kammarrätten i Stockholm som vidgade vad som kan räknas som integritetskänsligt i det grundläggande behovet måltider. Den sade bland annat att även om den aktuella personen kunde greppa besticken så hade hon ett grundläggande behov vid måltider.
- Den är sansad och nyanserad, man räknade även kvinnans behov av att lokalisera maten, få den uppskuren och fylla på dryck som integritetskänsligt.
Kammarrätten är dock ett steg under Högsta Förvaltningsdomstolen och enligt ansvariga på Försäkringskassan kommer den inte att tillämpas i deras bedömningar vilket också Mathias Blomberg märkt i sitt arbete.
- Jag driver processer i domstol och där menar Försäkringskassan att den inte förändrar någonting eftersom det är en dom som bara gäller i ett enskilt fall. Det är anmärkningsvärt eftersom kassan på andra områden kan hänvisa till kammarrättsdomar som stödjer deras uppfattning, säger Mathias Blomberg.

Mathias Blomberg intervjuades av Kenneth Westberg 2011-02-28

Vidare läsning

Margareta Kjellin, moderat ledamot i Socialutskottet - "Bedömningsinstrumentet bör kunna leda till en omtolkning av grundläggande behov utan att § 9a behöver ändras"

Äldre och Folkhälsominister Maria Larsson svarar på krav på definiering av § 9a i LSS

Kammarrättsdom klassar fler behov i matsituationen som integritetskänsliga

Tomas Sundberg, Försäkringskassan - "Jag bedömer att kammarrättens dom inte är prejudicerande"

Vänsterpartiet lämnar motion till riksdagen med krav på definiering av grundläggande behov

Folkpartiet lämnar motion till riksdagen med krav på definiering av grundläggande behov

Socialdemokraterna, Lennart Axelsson - "Vi stödjer en lagändring i § 9a i LSS"

Mathias Blomberg, CJ Advokatbyrå - "det drivs en konsekvent linje i att begränsa antalet beviljanden av personlig assistans"

Skicka sidan till: