annonser
annons Nordica Assistans
annons Backup
annons Maxia Care
annons Rehab Sation Assistans
annons Humana Personlig assistans
annons Vivida Assistans
annons Assistansförmedling
annons STIL
annons JAG
annons Arbetsgivarföreningen KFO


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Maria Johansson, Ordförande DHR - "Låt inte kriminaliteten få avskaffa friheten i assistansen"

Den kriminalitet med assistansersättning som beskrivits det senaste året hotar alla assistansanvändare som behöver assistans för att kunna leva ett självständigt liv. Maria Johansson ser en risk i att kriminaliteten påverkar allmänhetens attityder till assistans så att den upplevs som illegitim.
Politikerna måste ta ansvar genom att inte agera i panik säger hon och hänvisar till Riksrevisionens senaste rapport
Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten? som hävdar att den påstådda omfattningen av medvetna bidragsbrott kan vara överdriven.

Kriminalitet måste åtgärdas

Maria JohanssonSedan mitten av 2010 har flera bedrägerier med assistansersättning avslöjats, bland annat har flera personer låtsats ha funktionsnedsättningar. Försäkringskassan har bedömt att upp till 10 procent av assistansersättningen betalas ut på felaktig grund. Maria Johansson är mycket oroad över utvecklingen.
- Det har benämnts som fusk, men jag tycker det är alldeles för snällt att kalla detta fusk, detta är kriminalitet. Jag tror att kriminella alltid hittar kryphål och eftersom det finns mycket pengar i assistansersättning är systemet attraktivt att utnyttja.

Artiklar med samma tema: (52)

TEMA - Bidragsbrott, fusk och kriminalitet i personlig assistans

Under 2010 började fusk och kriminalitet i Halland att uppmärksammas, där personer låtsats ha funktionsnedsättningar för att få assistansersättning, och vissa assistansföretag medverkat. Försäkringskassan hävdar också att det förekommer att behov överdrivs vid biståndsbedömningar. I media florerar fördomar kring fusk och personlig assistans . Assistanskoll intervjuar alla berörda...
Maria Johansson tror att det existerar en parallell värld kring vissa företag vid sidan av andra assistansanvändare. Hon har svårt att förstå hur personer klarat att låtsas ha funktionsnedsättningar.
- Jag och andra med mig i DHR har svårt att förstå detta, vi är vana vid läkarintyg och en omfattande kontroll av behoven. Jag har svårt att se att detta kunnat ske utan medverkan från läkare.
Behövs det mer läkarundersökningar?
- Å ena sidan vill jag säga nej, eftersom de allra flesta med livslånga funktionsnedsättningar är så genomlysta och undersökta sedan barnsben. Men utifrån att den här kriminaliteten finns kan det kanske behövas, men om man samtidigt inte kan lita på läkarintyg hjälper det ju inte.

Omfattningen av bidragsbrotten ifrågasätts

Nyligen kom Riksrevisionens rapport Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten? Riksrevisionen konstaterar att få bidragsbrott leder till åtal och domar jämfört med den påstådda omfattningen av medvetna bidragsbrott. Riksrevisionen uppmanar därför regeringen att undersöka om omfattningen av medvetna bidragsbrott kan ha överskattats. I en debattartikel i DN hävdar dessutom statsvetaren Björn Johnsson på Centrum för tillämpad arbetslivsforskning att ryktena om bidragsfusk är överdrivna och hotar trygghetssystemen. Maria Johansson välkomnar en debatt och att fakta kommer fram.
- Kriminalitet är naturligtvis alltid oacceptabelt, men om omfattningen byggs på rykten måste fakta fram. Assistansen får inte ta skadas av rykten.

Det finns en annan bild av assistans

"Något av det vackraste i propositionsväg som någonsin lämnat detta hus!" Så uttryckte sig socialminister Bengt Westerberg 1993 när han presenterade handikappreformen", berättar Maria Johansson.
- Berättelserna är många om hur livet förändrades i sina grundvalar när assistansen kom 1994. Unga människor kunde plötsligt frigöra sig från sina föräldrar, deras mammor kunde börja arbeta utanför hemmet, makar kunde vara makar på lika villkor och för många öppnades möjligheter att skaffa egen bostad, studera, arbeta, bilda familj. Allt detta positiva får inte kastas bort på grund av de bedrägerier som finns.

Assistansen hotas av kriminaliteten

Maria Johansson säger att det har uppstått en rädsla bland DHR:s medlemmar för att säga att man har assistans. Medlemmar upplever sig misstänkliggjorda och vågar inte prata öppet om vilka möjligheter assistansen ger.
- Detta är en fruktansvärd utveckling, det är absolut nödvändigt att man kommer tillrätta med de bedrägerier som finns och fastställer omfattningen, så att assistansen kan få synas som den fantastiska reform den är.
Enligt Maria Johansson behöver politiker och beslutsfattare inse vad det leder till om det inte finns en nyanserad bild av assistansen.
- Kriminaliteten ger en helt felaktig bild av assistans och riskerar att göra att allmänheten betraktar assistansen som illegitim. När den ena hemska historien efter den andra pumpas ut kan de som inte vet vad assistans kan innebära se den som illegitim, och till slut påverkas även politikerna av trycket.
Vad tänker du när polisen talar om att det pågår människohandel med funktionshindrade som luras av assistansföretag?
- Jag tycker det är helt oacceptabelt om människor utnyttjas på det sättet. Samtidigt måste det redas ut vad som är fakta och vad som är rykten.

Låt de utredningar och förändringar som startats ha sin gång

I våras startades utredningen "Åtgärder mot fusk, oegentligheter och överutnyttjande av den statliga assistansersättningen". Maria Johansson ser en fara i att den ger en bild av att assistansberättigade generellt överutnyttjar systemet.
- Politikerna behöver lugna ner sig lite nu, det är redan så mycket åtgärder på gång. Det pågår polisutredningar, Socialstyrelsen genomför tillståndsgivning för assistansanordnare, behovsbedömningsinstrumentet som ska bedöma behov av personlig assistans är snart klart liksom Statskontorets utredning om säkerhet i utbetalningarna av assistansersättning, låt allt detta ha sin gång.
Maria Johansson upplever det som att det finns en panik i regeringen, och hänvisar återigen till Riksrevisionens rapport Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten?
- Handlar man i panik kan det bli helt fel. Risken som jag ser det är att man lägger förslag som begränsar och försämrar möjligheterna att ha en fungerande assistans, där tillvaron rutas in och individen begränsas.

Angiveri kommer att leda till att funktionshindrade lever i rädsla

Mediabilden av assistans som utvecklas nu riskerar även att leda till angiveri där allmänheten kan ta sig rätten att ifrågasätta personer med funktionsnedsättningar, säger Maria Johansson.
- En sådan utveckling vore förfärlig, allmänheten har inte alltid insikt i hur en funktionsnedsättning yttrar sig eller vilka behov personen har.
Hur ser du på att Försäkringskassan uppger att det finns fusk med att man inte använder assistanstimmar men behåller pengarna?
- Om det finns företag som sätter i system att timmar inte används ska det naturligtvis stoppas. Samtidigt måste man vara mycket noga i hur man undersöker detta. Assistansanvändare kan fördela timmarna inom en sexmånadersperiod beroende på vad man göra vissa dagar, man kanske arbetar mer en period, eller hälsar på släkten och behöver mer assistans just då. Intentionen i lagstiftningen att assistansanvändare ska kunna leva självständigt måste värnas.

Kontrolltraditionen riskerar att ta över

I socialförsäkringssystemet finns det enligt Maria Johansson olika traditioner, dels en ambition att den som gör bedömningen ska kunna lita på den som söker och dennes beskrivning av verkligheten, å andra sidan finns ett tänkande att kontrollera alla behov in i minsta detalj med i värsta fall minuträknande av toalettbesök och integritetskränkande frågor.
- Kriminaliteten och eventuella myter om den kan göra att den kontrolltraditionen tar över helt, det vore olyckligt.
Kan kriminaliteten användas av krafter som vill förändra den personliga assistansen?
- Jag vill inte tro det, men eftersom det finns en stark pengafixering så finns den faran, säger Maria Johansson.

Maria Johansson intervjuades av Kenneth Westberg 2011-06-29

Vidare läsning

Maria Söderberg, Riksrevisionen - "Vi ser inga belägg för att hälften av de felaktiga utbetalningarna är medvetet fusk"

Rapport från Riksrevisionen: Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten?

Ryktet om bidragsfusk hotar trygghetssystemen
Debattartikel i DN av Björn Johnson, statsvetare vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning

Skicka sidan till: