läs skrivbordsversionen istället

Sidsel Maxwell Grasli, JAG Assistanse, Norge - "Jag fruktar ett svek i kommande rättighetslagstiftning"

I Norge har JAG Assistanse hittills fyra brukare men efter att ha godkänts som BPA-leverantör av 15 kommuner väntar verksamhetschefen Sidsel Maxwell Grasli en stark tillväxt. Hon fruktar samtidigt ett svek mot JAGs målgrupp i en kommande norsk rättighetslagstiftning för BPA, Brukerstyrt personlig assistanse.

Tror på stark tillväxt

Efter svensk förebild i Brukarkooperativet JAG startade JAG Assistanse upp i Norge i mars 2011. Man vänder sig till personer med stora, sammansatta funktionsnedsättningar varav en är kognitiv/intellektuell funktionsnedsättning.
- Just nu har vi fyra BPA-avtal med enskilda brukare, det är tio nya på väg in och 40 personer har hänvisats till oss. Vi är godkända som BPA-leverantör i sexton kommuner, varav 14 kommuner i Vestregionen.
Hur stora kan ni bli tror du?
- Efterhand som det blir känt att personlig assistans är ett bra verktyg för personer med kognitiva funktionsnedsättningar tror jag att trycket kommer öka. Det finns ca 20 000 med kognitiva/intellektuella funktionsnedsättningar, en tredjedel av dem skulle kunna vara aktuella för oss om de kunde få BPA.
Sidsel Maxwell Grasli har själv haft en dotter med kognitiv funktionsnedsättning som hade personlig assistans. Hon har tidigare arbetat på assistanskooperativet ULOBA men anser att personer med kognitiva funktionsnedsättningar inte riktigt passar in där.
- ULOBA har tagit Independent Living och BPA till Norge, det är oerhört positivt. Men de har samtidigt varit inriktade mot de som kan vara arbetsledare själva och inte riktigt anpassat BPA till vår målgrupp.
Det låter lite som STIL och JAG i Sverige?
- Ja, det kan liknas vid det, det handlar om att se de olika behoven och lösningarna för olika grupper av personer med funktionsnedsättning i ett likvärdigt perspektiv.

Svårt få BPA för den som inte själv arbetsleder

I Sverige är personer med intellektuell funktionsnedsättning en central målgrupp i personkrets 1 i LSS. I Norge har man hittills en kommunal lagstiftning, Lov om sosialtjenester, LOST, som ger en möjlighet men ingen rätt att använda det stöd man fått som BPA.
- Från början var målgruppen i BPA de som själva kan leda sin assistans, 2006 inkluderades personer som inte själva kan arbetsleda sin assistans. Trots detta är det fortfarande mycket svårare för dessa få BPA, det kräver ofta envishet med flera omgångar med ansökningar och överklaganden.

Fruktar urvattnad rättighetslagstiftning

Norge är mitt i en lagprocess för att införa en rättighetslagstiftning för BPA, så att kommunerna inte ska kunna välja att inte införa BPA i sin kommun. Stortinget sa i somras att en starkare rättighet för BPA ska utredas, “innanför de nuvarande ekonomiska ramarna, och till de med de största assistansbehoven". Helsedirektoratet (motsvarande svenska Socialstyrelsen) som fått i uppdrag att utreda detta för Helse - og omsorgsdepertementet (HOD) släppte för tre veckor sedan en rapport som JAG och andra fick uttala sig om.
- Helsedirektoratet föreslår bland annat att man inte ska få BPA om man behöver assistans på natten, att man inte kan ha assistenter med på resor, och att man inte kan använda vikarer. Skrivningarna kan också leda till att personer med kognitiva/intellektuella funktionsnedsättningar hamnar utanför.Allt tyder på attde inte förstått BPAs värdegrund och vi befarar ett svek av BPA.
Andra förslag som diskuteras för att hålla nere kostnaderna och antalet brukare, är att personer med mindre än 20 tim/vecka och personer över 67 år inte skulle få assistans som en rättighet.
- Det finns många som är helt beroende av hjälpen och som kanske har sexton timmar/vecka och som nu inte skulle få det som rättighet. Tyvärr kommer det att sättas gränser för att hålla nere kostnaderna.
Hälsominister AnneGrethe Ström Erichsen har sagt att en rättighetslagstiftning skulle kosta 18 miljarder, men stortingsgruppen har räknat med en-två miljarder, jag frågar Sidsel Maxwell Grasli hur kan det vara en sådan skillnad i bedömningarna.
- Sverige används dessvärre som ett starkt argument för att inte rättighetsfästa personlig assistans, Budskapet är: “Se på Sverige, det blev alltför dyrt och se på allt fusk". Problemet är att de ekonomiska beräkningar som ligger till grund är extremt dåligt utredda och för snäva i i ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Kommunala upphandlingar

Kommunerna kan idag avgöra vem som tillåts vara arbetsgivare för assistenterna. Det har blivit allt vanligare med upphandlingar, där vissa företag får lägga anbud och få uppdrag att vara BPA-arbetsgivare i kommunen. JAG Assistanse har godkänts som BPA-leverantör i 14 kommuner i Vestregionen, en kommun utanför Oslo och en ansökan har just lämnats in till Oslo kommun.
-I de avtal vi har tecknat och ansökt upplever vi ingen konflikt med independent livings värdegrund eftersom man har förarbetena i lagen som grund. I andra kommuner kan det bli en konflikt om kommunen inte forstår BPAs värdegrund.
ULOBA har kritiserat upphandlingen i Vestregionen och menar att den inte är förenlig med independent living,eftersom brukaren behöver söka OB - kostnader i efterhand om man haft assistans på kvällar/helger.Sidsel Maxwell Grasli kan dock acceptera upphandlingen.
- Vi kan fakturera kommunerna i efterhand på timmar som använts kvällar och helger. Det menar ULOBA är kontroll, men vi tycker att det är rimligt.
ULOBA har enligt Sidsel Maxwell Grasli även kritiserat att kommunerna vill ha en individuell hantering av hur assistansomkostnader hanteras.
- Vi har förståelse för att kommunen vill styra att de pengarna enbart går till assistans.

Privata företag kan leda till urvattning av BPA

Sidsel Maxwell Grasli ser både för och nackdelar med att alltfler privata företag kommer in på marknaden. Hon är positiv till fler leverantörer som ger en mångfald där man kan välja det som passar en själv.
- Å andra sidan har visat sig att några av de företag som godkänts vet väldigt lite om BPA och dess värdegrund. Det kan på sikt leda till en urvattning och skada utformningen av BPA. Om den nya eventuella rättighetslagstiftningen blir otydlig finns det en ännu större risk att BPA blir mer likt hemtjänst.

Vill se möjlighet för anhöriga som assistenter

Enligt norsk praksis, uttolkat av den norska Forvaltningsloven, får ingen närstående arbeta permanent hos en annan närstående, utan godkännande av hemkommunen. Det är dock ok att en närstående är sk tillkallingsassistent vid behov. Detta är enligt Sidsel Maxwell Grasli en lång tradition, som gäller i alla omsorgsyrken i Norge.
- Ibland har närstående blivit godkända som fast anställda assistenter, oftast en son eller dotter. Vi vill förändra detta eftersom vi vet att en närstående kan vara mycket viktig för att assistansen ska fungera i praktiken, säger Sidsel Maxwell Grasli.

Sidsel Maxwell Grasli intervjuades av Kenneth Westberg 2011-12-29

Skicka sidan till: