Margaretha Johansson, Kommunal - "Mediabilden av personlig assistans är helt snedvriden"
Assistenternas arbetsmiljö försämras av att assistanstiden alltmer beviljas i enstaka tidsperioder och mediarapporteringen av fusk i assistansbranschen är helt snedvriden.
Det anser Margaretha Johansson, ombudsman på Kommunal, som däremot välkomnar mer kontroll av anordnarna.
Assistanstid ska beviljas i sammanhängande tidsperioder
Kommunal är mycket kritiska till hur bedömningarna av assistansersättning utvecklats sedan 2007 när enbart integritetsnära delar av grundläggande behov började räknas som grund för att få assistansersättning. Det i kombination med att assistanstid mer och mer beviljas för enbart den tid som den assistansberättigade behöver en aktiv stödinsats är förödande för assistenternas arbetsmiljö enligt Margaretha Johansson.
- Det är mycket oroande med utvecklingen där assistanstid beviljas i form av en timme här och en timme där, och inget däremellan. I dubbelassistans beviljar man bara för de små perioderna där den behövs, och detta håller på att sprida sig till all assistansbedömning. Det måste finnas arbetsvillkor som gör att assistenterna vill arbeta, hur ska anordnarna kunna skapa anställningar av uppstyckad tid?
Behövs det mer sammanhängande perioder av assistanstid?
- Ja det är människor som arbetar med detta, inte robotar.
Mediabilden av assistans helt snedvriden
I media talas det om grov organiserad brottslighet i assistansbranschen just nu. Domar har fällts mot ägare till Charkas assistans och förundersökningar har inletts mot ytterligare assistansföretag. Margaretha Johansson tycker det är bra att detta kommer fram men tycker att bilden i media är helt snedvriden och vill se en mer nyanserad bild.
- Jag har upplevt att det förekommer skandaljournalistik. Det är olyckligt, för vi läser sällan om den positiva och goda arbetsplatsen.Det finns många företag som sköter sig exemplariskt och som är goda arbetsgivare.
Får fusket för stor plats i media?
- Det är viktigt att ta upp det, men branschen generaliseras. Det kan vara så att de som fuskar, fuskar rejält och då tar de nyheterna stor plats. Massmedia är sällan intresserade av assistenter som beskriver hur de trivs på sin arbetsplats. Vi har medlemmar som har arbetat i många år och som aldrig skulle byta bort sitt jobb.Det har skapats en myt att detta är ett genomgångsyrke med utnyttjande osv, och visst förekommer det men otroligt många trivs och stannar hos samma brukare.
Vill se krav på kollektivavtal och att 87 % av assistansersättningen ska gå till assistentens lön
Margaretha Johansson välkomnar många av förslagen i regeringens proposition "Förslag om ökad säkerhet vid beslut om och utbetalning av assistansersättning".Hon är positiv tillkontroll av lämpligheten hos de som driver assistansanordnare och att tillstånd för anordnare ska kunna återkallas.
- Vi välkomnar alla förändringar som rensar axen från agnarna och som tar fram seriositeten i assistansbranschen.
Hon skulle dock vilja se fler åtgärder.
- Vi har hela tiden ställt krav på kollektivavtal, då kommer allt fram på bordet. Vi vill även att Försäkringskassans rekommendation att 87 % av assistansersättningen ska gå till assistentens lönekostnader ska vara ett krav.
Farligt neka någon att vara assistent på grund av sjukdom
I regeringens proposition föreslås det även att assistenter inte ska kunna vara under 18 år eller bosatta utanför EES-området och att personer som av sjukdom, ålderdom eller annan orsak saknar förmåga inte ska kunna arbeta som personliga assistenter.
- En 18-årsgräns tycker vi är bra, det är ofta ett utsatt ensamarbete, men vi är tveksamma till en gräns pga ålder och sjukdom.
Varför?
- Vem ska avgöra när en person är så sjuk att han/hon inte får arbeta? Vi är rädda detta ska användas på fel sätt. Om vi har en medlem som har ryggont som kan lösas med hjälpmedel, skulle en sådan person kunna bli stoppad.
Hur ser ni på att personer utanför EES inte ska kunna anställas?
- Den frågan har vi inte tagit ställning till.
Ser inget fel i att anordnaren ska kunna lämna uppgifter
Förslaget att anordnare kan bli återbetalningsskyldiga om de inte lämnar uppgifter till Försäkringskassan om assistansersättningen används fel har kritiserats av bland annat Vilhelm Ekensteen på Brännpunkt och Vänsterpartiet som menar att självständigheten hotas och assistenterna blir informatörer till anordnaren.
- Jag kan förstå att brukarorganisationerna känner detta som ett intrång men vi ser det inte så, eftersom det sägs att anordnarna ska lämna de här uppgifterna. Assistenterna hela tiden kunna kommunicera med sin arbetsgivare, det är en professionell roll, säger Margaretha Johansson.
Däremot ska inte Försäkringskassan kunna kontakta assistenter direkt vilket enligt Margaretha Johansson skedde i ett ärende i Norrland.
- Det var helt fel, assistenterna ska inte vara poliser och kontakta Försäkringskassan om de anser att deras brukare inte behöver den hjälp han/hon har.
Även krav på hembesök är OK
Förslaget att assistansersättning ska kunna dras in om man inte tillåter inspektioner i hemmet hos brukare som har anhöriga som assistenter har kritiserats av brukarorganisationer och assistansberättigade.
- Eftersom detta i första hand berör brukaren blir det inte vår fråga, säger Margaretha Johansson.
Anhörigassistenten kan ju vara medlem i Kommunal…
- Ja, fast det är inte anhörigassistenten som blir kontrollerad.
Frågan har uppstått eftersom det anses finnas fusk där anhörigassistenter är inblandade…
- Det är den assistansberättigade som tar emot ersättningen och som är ansvarig. Jag kan undra om de som absolut vill kunna säga nej har rent mjöl i påsen?
Många menar att det är en integritetsfråga där man inte vill att myndigheter ska kunna kräva att komma in i hemmet…
- I hemtjänsten som regleras av Socialtjänstlagen finns det ingen som för de äldres talan om de ska kunna säga nej till hembesök. Jag ser ingen skillnad här.
Om den förändrade synen på assistansberättigade
När LSS kom 1994 var den assistansberättigade ansvarig för pengarna på ett helt annat sätt än idag och kunde säga nej till hembesök med hänvisning till integriteten.
Varför tror du att så stora förändringar har skett i synen på den assistansberättigade förmåga att ta ansvar och synen på integritet sedan LSS infördes 1994?
- Dels har kostnaderna skenat och det har talats mycket om fusk. Dels tror jag reformen kom till för snabbt, det fanns en välvilja där man ville komma bort från institutionerna och istället skapa självbestämmande. Jag tror inte man förutsåg alla konsekvenser, så är det alltid när man prövar något nytt, efter ett tag behövs det förändringar, säger Margaretha Johansson.