Lennart Axelsson, Socialdemokraterna - " Regeringen förhalar frågan om Lss och behovsbedömningarna"
Det är enligt Lennart Axelsson bara regeringen som i praktiken har resurser att ta fram ett förslag till en lagändring för att förändra bedömningen av grundläggande behov. Han är tveksam till värdet av att Socialutskottet, genom ytterligare ett så kallat tillkännagivande, skulle ge regeringen i uppdrag att ta fram ett sådant förslag om lagändring. Regeringen har inte genomfört tidigare tillkännagivanden och det är tveksamt att de agerar innan valet säger han.
Dramatisk förändring av bedömningarna
Enligt Inspektionen för Socialförsäkringen, ISF:s delrapport Utfall av statlig assistansersättning har det skett en dramatisk förändring av beviljande och omprövningar av assistansersättning sedan 2008. Det sker nu fler avslag än beviljanden på nyansökningar och antalet som förlorar sin assistans vid omprövning har ökat kraftigt. Den troliga orsaken enligt Helena Höög på ISF är Försäkringskassans förändrade bedömningar av grundläggande behov, som innebär att enbart integritetskänsliga delar av grundläggande behov ger grund för assistansersättning.
Lennart Axelsson kritisk till att regeringen avvaktar
Regeringen meddelade nyligen att man inte agerar mot de förändrade bedömningarna av grundläggande behov utan avvaktar till slutrapporten från ISF i oktober 2014 där det ska framgå vad som hänt de personer som förlorat sin assistansersättning. Lennart Axelsson, Socialdemokraternas talesperson i funktionshinderfrågor anser att detta innebär att regeringen inte prioriterar frågan.
- Det är allvarligt att en förändring förskjuts ytterligare. Nu dröjer det till efter nästa riksdagsval.
Vad det innebär det att rapporten från ISF släpps efter riksdagsvalet?
- Även om oppositionen lyfter frågan i valrörelsen så kan regeringen fortsätta att hävda att man måste se slutresultatet från IFS innan eventuella åtgärder kan vidtas.
Vad anser du borde göras åt situationen nu?
- Detta behöver skyndas på så att frågan kan komma upp i valrörelsen
Den totala oppositionen skulle kunna ta ställning mot regeringen
Vänsterpartiet och Miljöpartiet har sagt att de vill verka för en lagändring. För att få en majoritet för detta i riksdagen skulle de även behöva stöd från Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna vid en omröstning i Socialutskottet.Sverigedemokraternas 2: vice Ordförande har motionerat om att assistansbedömningarna behöver återställas, Assistanskoll frågar Lennart Axelsson hur han ser på den situationen.
- Vi har ingen samverkan med Sverigedemokraterna, så jag vet inte hur de som parti står i den här frågan. Det är vid de tillfällen vi är överens med V och Mp och SD ansluter sig som vi får en majoritet mot regeringen.
Det var väl det som hände när Arbetsmarknadsutskottet tog ställning för att diskrimineringslagen ska omfatta bristande tillgänglighet?
- Just det.
Skulle samma sak kunna ske i assistansfrågan före 2014?
- Det svårt att veta vad Sverigedemokraterna slutligen gör, men visst det har hänt tidigare. Men även om det går igenom i Socialutskottet och formuleras med att lagstiftningen ska ändras finns det ingen garanti att regeringen gör någonting.
Svårt att se vad ytterligare tillkännagivanden från socialutskottet till regeringen skulle göra för att påskynda hanteringen
Lennart Axelsson säger att han är beredd att verka för en lagändring för att intentionerna i lagstiftningen ska stå fast. Men det är inte så enkelt för riksdagen att arbeta fram ett lagförslag.
- Vi är beroende av att regeringen gör sitt jobb, de har resurserna med remissförfaranden osv, en lag måste bli riktig från början..
Med tanke på vad flera partier sagt skulle det kunna bli majoritet i riksdagens socialutskott för ett tillkännagivande enligt Lennart Axelsson. Men han är ändå tveksam till om det kommer att bli av. Regeringen har inte genomfört tidigare uppdrag som de fått menar han och han tror inte att de skulle påskynda hanteringen så att det kommer ett besked om hur regeringen ställer sig innan valet. Vi är dessutom också beroende av det underlag, om vad som hänt med de personer som blivit av med sin assistans, som vi beställt av regeringen men ännu inte fått.
- Frågan är vad det är värt om regeringen sedan inte gör någonting. Det har ju ignorerat det tillkännagivande som gjordes 2009 där regeringen uppmanades att återkomma med förslag till åtgärder för assistansbedömningarna. Vi behöver noggrant gå igenom saken inom partiet och med våra rödgröna samarbetspartier för att försöka komma överens om hur vi bäst går vidare.
Vill delar av Socialdemokratin dämpa assistanskostnaderna?
Flera socialdemokratiska riksdagsledamöter och Lennart Axelsson har uttalat att de vill se en förändring av lagstiftningen och partiets ställningstagande är att de är beredda att lagstifta för att det som var tanken med lagstiftningen när den infördes fortfarande skall gälla. Assistanskoll frågar Lennart Axelsson om Socialdemokratiska partiet är enigt i frågan eller om det finns delar av partiet som anser att kostnaderna för assistansersättningen bör hållas nere.
- När vi är i opposition är det utskotten som hanterar respektive fråga för partiets räkning. I Socialutskottet känner jag ingen tveksamhet om hur vi står. I arbetsmarknadsutskottet står vi bakom ett tillkännagivande till regeringen om att göra brist på tillgänglighet som grund för diskriminering. Rätten till personlig assistans är en viktig del av tillgängligheten i samhället.
Det var trots allt en S-regering som startade upp Assistanskommitten 2006 med direktiv att dämpa kostnadsutvecklingen…
- Ja det stämmer att det var ett av direktiven som en enig riksdag ställde sig bakom och som sedan behandlades av en kommitté med representanter från de flesta riksdagspartierna. Men från socialdemokraternas sida finns det inte i dag någon uttalad målsättning om detta. Samtidigt som vi naturligtvis alltid måste se till att våra skattepengar används till det som det var tänkt att gå till.
Vill se handling från regeringen
Lennart Axelsson vill att regeringen kommer med besked innan valet omvad de vill göra i den här frågan.
- Jag talade nyligen med en mor vars son förlorat sin assistansersättning, hon var förtvivlad. Detta pågår nu, det vore dåligt om det inte går att veta i valrörelsen vad partierna tycker i den här frågan. Visst kan man tycka att många skyller ifrån sig men det är i första hand regeringen som har ett ansvar att driva frågan, man verkar inte vilja tillräckligt mycket. Folkpartiet som var drivande vid tillkomsten av LSS 1994, efter en utredning som tillsattes av en socialdemokratisk socialminister, borde kunna påverka sin regering att lägga fram ett förslag.
Men de går väl inte emot sina regeringskollegor..
- Nej, och det har jag förståelse för, men de skulle kunna sätta mer tryck.
I oktober 2014 har ju förmodligen alla som faller ur pga de nya bedömningarna gjort det. Kan man verkligen vrida klockan tillbaka då och bevilja assistans till de personerna igen?
- Det är en svår fråga, rent formellt borde det bli så om man ändrar lagstiftnigen eftersom det sker omprövningar vartannat år.
Vill starka krafter få ner kostnaderna?
I en intervjuad jurist på Assistanskoll säger en jurist specialiserad på LSS att Försäkringskassan har en fortsatt ambition att begränsa antalet assistansberättigade genom att i den senaste vägledningen för assistansersättning göra det svårare att få det grundläggande behovet kommunikation beviljat. Ännu vet man inte om det kommer att bli så men det är oroande enligt Lennart Axelsson.
- Det är ytterligare ett tecken på att vi måste få fram ett underlag, och vidta åtgärder.
Finns det starka krafter som vill få ner kostnaderna?
- Det är inte så tydligt, jag vet inte om det är skälet till att regeringen inte agerar i den här frågan. När det gäller otillgänglighet som diskriminering är det ju uppenbart att Finansdepartementet säger nej därför att de anser att det innebär ökade kostnader.
Det kanske är så i frågan om assistansersättning också?
- Ja, fast det har inte varit lika tydligt här.
Ett friskhetstecken att Gunnar Wetterberg fick hård kritik
Det fusk med assistansersättning som förekommer påverkar debatten kring assistans och slår mot de som har behov, säger Lennart Axelsson.
- Det var ett ärende nu hemma i mitt län med fusk, med stora summor. Det sticker i ögonen på allmänheten. Vi måste markera hårt med ordentliga straff. Detta är bland det lägsta man kan göra eftersom det slår mot de som har stora behov. De som formulerade lagstiftningen var nog lite blåögda, det har saknats avstämningar och kontroll av vad som sker med pengarna.
Den senaste tiden har det dykt upp debattartiklar som hävdar att assistansersättningen kostar för mycket, tex sade Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på SACO i Expressen att assistansersättningens kostnader är för höga och att man borde överväga sk "goda institutioner" för personer med funktionsnedsättning.
- Det var ju ett friskhetstecken att så många reagerade mot vad han sade. Vi är partiet tydliga med att vi inte vill se en återgång till institutioner. Visst finns det gruppboenden som fungerar väl men det måste vara individens val att bo där.
Hur har det kunnat bli legitimt att säga detta, kan det bero på fuskdebatten?
- I hans fall sade han att det var för dyrt, det är nog något han står för personligen. Vi är i grunden ett rikt land och har råd med detta, säger Lennart Axelsson.