Maria Johansson, DHR - "Timbeloppet ska bättre motsvara de verkliga kostnaderna"

Maria JohanssonTimbeloppet behöver ändras så att det bättre täcker lönekostnader, men flexibiliteten med medel för assistansomkostnader måste finnas kvar säger Maria Johansson, förbundsordförande för DHR.
Hon är kritisk till att alltför höga vinster hos företag i assistansbranschen och tror att detta delvis ligger bakom de nedskärningar av assistansen som pågår sedan en tid.

Timbeloppet ger väl stort vinstutrymme

Idag ligger det enligt Maria Johansson i assistansanordnarnas ekonomiska intresse att ha så många kunder som möjligt.
- Kunderna ska helst inte ha OB-timmar och de ska ha så lite omkostnader som möjligt. Administrationen blir billigare för anordnaren ju fler brukare och timmar man har, det ger fel incitament för att bedriva personlig assistans.
Wenche Willumsen i DHR uttalade sig nyligen i Svensk Handikapptidskrift, SHT om att hon ville se en utformning av timbeloppet som gör att företag som har vinst som huvudintresse söker sig bort från assistansen.
Hur ser du på vinster inom assistansbranschen?
- Det behöver finnas en möjlighet att ta ut en viss vinst, eftersom det skapar valfrihet och fler anordnare att välja mellan. Idag är det däremot alltför höga vinstuttag vilket blir mycket provocerande när många assistansanvändare samtidigt förlorar sin assistans eller får färre timmar.

Har funnits en girighet

Det har funnits inslag av en obehaglig girighet i assistansbranschen säger Maria Johansson och berättar om hur vissa anordnare mutat till sig kunder genom att erbjuda dels pengar, dels resor till de som väljer företaget som anordnare.
- Jag har hört om personer som blir påhoppade på mässor med erbjudanden om tex resor. Personer som inte har assistans har blivit lovade att företaget ska ordna assistans åt dem. Detta gör mig oerhört upprörd, det är ett utnyttjande av ett system som i slutänden slår mot alla med assistans.
Har detta bidragit till inskränkningarna av assistansen de senaste åren?
- Jag tror det, eftersom detta har upprört så många.

Verkliga lönekostnader bör vara utgångspunkt

Försäkringskassan föreslog 2009 ett timbelopp med tre olika nivåer beroende på ersättning för obekväm arbetstid, OB. Detta är Maria Johansson i grunden positiv till.
- Det finns dock en risk att Försäkringskassan styr in användandet av de timmar som beviljas, till de "billigare" delarna av dygnet. Därmed skulle den assistansberättigade förlora rätten att själv bestämma över användandet av beviljade timmar.
Susanne Billum lade fram ett utkast till schablonbelopp i utredningen Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) Förutom att faktiska lönekostnader till assistenten ersätts skulle assistansomkostnader ersättas med ett belopp per enskild brukare oavsett antal timmar och administrationskostnader ersättas med ett belopp per anställd assistent oavsett antal timmar. Maria Johansson ser både positiva och negativa delar här.
- Det är ganska logiskt att ersätta den faktiska lönekostnaden, då kommer man undan möjligheten att det sätts för låga löner. Samtidigt, det skulle också kunna leda till en löneutveckling ingen räknar med. Att sätta ett schablonbelopp enbart för assistansomkostnader kan vara riskabelt, om det blir för lågt och inte indexregleras kan det leda till att assistansanvändaren inte kan leva som andra i samhället med de merkostnader det innebär.
Finns det en risk att anordnare som inte ta ut vinster och som har en hög kvalitet i sin assistans missgynnas när timbeloppet görs om?
- Ja, det tror jag det kan göra.
Borde timbeloppet på något sätt variera efter assistansens kvalitet?
- Det är en intressant men mycket svår fråga, för hur ska man mäta kvalitet, och komma överens om vad som är kvalitet i assistans?

Assistansanvändare bör få ersättning för administrativt arbete

Regeringen ska samtidigt utreda lämpligheten av att en assistansberättigad som är egen arbetsgivare kan använda en del av assistansersättningen till ersättning för eget administrativt arbete. Maria Johansson anser att den möjligheten ska finnas.
- Jag tycker det är viktigt att den möjligheten finns, det är ju en arbetsuppgift som ska göras. Det främjar dessutom assistansanvändarens självbestämmande.
Tror du regeringen vill stoppa den här möjligheten?
- Det vore isåfall mycket konstigt med tanke på hur mycket regeringen talar om att främja eget företagande.

Ordet överutnyttjande kan legitimera vad som helst

Maria Johansson ser dock en risk att krafter som är emot assistansen ska få för mycket inflytande. Ett av regeringens argument för att se över timbeloppet är att det sker ett överutnyttjande. Enligt Susanne Billum som lade fram utredningen Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) kunde överutnyttjande vara allt från alltför stora vinstmarginaler hos anordnarna, att anordnare använder assistansersättning till marknadsföring och juridiska tjänster, att brukaren inte deltar aktivt när assistenten utför en arbetsuppgift eller när antalet assistanstimmar ökar utan känd orsak. Maria Johansson anser att begreppet överutnyttjande kan legitimera i princip vilka nedskärningar som helst.
- Alla kan läsa in vad de vill i begreppet som verkar användas i en agenda där assistansen ska göras till något som är fult, istället för att visa allt bra och för många livsavgörande, som reformen skapat. Något som gjorde mig mycket rädd var att ingen utanför funktionshinder- och brukarrörelsen, förutom före detta HO Lars Lööw, protesterade när Gunnar Wetterberg i en debattartikel i Expressen förespråkade goda institutioner som ersättning för personlig assistans. Det har blivit ok att ställa grupper mot varandra idag, precis som främlingsfientliga krafter länge gjort med invandrare, säger Maria Johansson.

Maria Johansson intervjuades av Kenneth Westberg 2013-04-25

Skicka sidan till: