Fredric Käll, Vårdföretagarna: "En ny papperstiger om inte reglerna efterlevs"

- Problemet vi har idag är att varken Försäkringskassan, Skatteverket eller Arbetsmiljöverket har haft resurser att kontrollera att regelverket efterlevs.
Det säger Fredric Käll, Vårdföretagarna, i en intervju om den nya lagen som träder i kraft den första juli i år.
- Nu skapar man ännu fler regler men det hjälper ju inte om inte de heller behöver efterlevas. De som inte följer lagstiftningen kommer i så fall få konkurrensfördelar.

Vårdföretagarna står bakom det nya regelverket men det är inte avgörande för att det ska bli bättre, menar Fredric Käll.
- Problemet med nuvarande lagstiftning har varit att varken Försäkringskassan, Skatteverket eller Arbetsmiljöverket har sett till att anordnare och enskilda brukare har efterlevt reglerna. Vi får inte glömma att de som står inför skranket nu gör det för att de inte följt den gamla lagstiftningen så bevisligen har det gått att komma tillrätta med fusk och oegentligheten med den. Och nu får vi ett helt batteri med nya regler. Risken är att det bara blir en papperstiger som ställer till med en massa oreda och att ingen förändring kommer att ske vilket i så fall innebär att de som inte följer reglerna får konkurrensfördelar jämfört med de som följer dem. Att myndigheterna tillser att regelverket efterlevs är oerhört viktigt för assistansreformens trovärdigt. Det är viktigare än att skapa nya regler.

Konflikt kan få oerhörda konsekvenser

Han känner även stor oro inför att Försäkringskassan ska kunna fråga assistenter om den assistansberättigades livsförhållande. Han tror att det är något som kan komma att missbrukas.
- Oerhört skrämmande. Man kan tänka sig ett scenario där det finns en konflikt mellan en assistent och en brukare, och att assistenten i en kontakt med Försäkringskassan, utan att tänka sig för, "slänger ur" sig något som i sin tur kan resultera i mycket stora problem för brukaren. Alla vet vi ju att det är ett oerhört komplext regelverk som inte någon kan ha hundraprocentigt koll på. Får man en fråga från myndigheten så svarar man ärligt och är det lite "fel" så kan det få oerhörda konsekvenser för den enskilde brukaren.

Oro inför rapportskyldigheten

Även att anordnare ska rapportera när den assistansberättigade får ändrade livsförhållanden är något som oroar Fredic Käll och han tror att det kan få stora följder för assistansen i fortsättningen.
- Den nya lagen är som gjord för att upptäcka fel, säger han, en nitisk handläggare kan ställa till med väldigt mycket oreda och det kommer naturligtvis slå väldigt hårt mot den enskildes självbestämmande. Försäkringskassan har fått kritik för att de har haft för lite kontroll och nu gör de som myndigheter brukar, nämligen reagerar med överkontroll.
Kan rapporteringsskyldigheten komma i konflikt med en anordnares vinstintresse, om en anmälan leder till minskat antal timmar?
- Ja, men tänker man så tycker jag att man ska syssla med något annat, gräva ned träd eller nåt. Jobbar man kortsiktigt kan ju rapportskyldigheten krocka med vinstintresset men om man jobbar långsiktigt, som majoriteten av anordnare gör, och bygger upp goda relationer till myndigheter får man på så sätt en stabilare och jämnare inkomst.

Tillsyn nödvändigt för att få ordning

Fredrik Käll tycker det är bra att lämpligheten hos anordnarna kommer att kontrolleras i fortsättningen.
- Felet är väl att det inte har gjorts tidigare i tillräcklig utsträckning. Vi från Vårdföretagarna har vid upprepade tillfällen påpekat att de måste ut och tillsyna assistansanordnare mycket mer utifrån den ansökan de har lämnat. Visar det sig att de arbetar på ett väsentligt annorlunda sätt ska tillståndet dras in. Det är enda sättet att få ordning i den här branschen som varit oreglerad så länge.

Lägga upp arbetet tillsammans med den enskilde

Frågan om hur mycket anordnaren bör veta om den assistansberättigade, om de till exempel borde ha behovsbedömningen på kontoret, tycker Fredric Käll är en problematisk fråga.
- Det beror på, svarar han, man skulle å ena sidan kunna se det som att anordnaren inte behöver veta mer än minimalt om brukaren men med tanke på att anordnaren är arbetsgivare och den som ska leda och fördela arbetet måste han eller hon veta hur behovet ser ut. Jag tror att det är något man får lägga upp tillsammans med den enskilde.

Arbetsmiljölagen garant vid undantag från ATL

Att assistansersättning inte kommer att betalas ut om assistenterna inte följer arbetslagsstiftningen tycker Fredric Käll är "ytterst rimligt". Men vårdföretagarna kommer att ha ett undantag som gäller anhörigassistenter. De ska inte behöva följa Arbetstidslagen, vilket Fredric Käll menar är nödvändigt för att det ibland uppstår situationer som inte går att lösa på annat sätt, till exempel om en assistent blir sjuk och det inte går att hitta en vikarie. I en sådan situation menar han att det är en förutsättning för kvaliteten av assistansen att anhöriga kan ställa upp. Men det kommer för den skull inte att innebära att de kommer att få jobba "hur mycket som helst".
- Arbetsmiljölagstiftningen finns ju som en garant för att det här sköts bra och i slutandan också IVO, tillsynsmyndigheten, som kräver att assistansen håller en god kvalité.
Hur ser du på att vårdföretagarna med det undantaget kan komma att få en konkurrensfördel gentemot till exempel KFO?
- KFO borde kanske också förhandla fram ett undantag.
Tror du att Försäkringskassan kommer att acceptera undantaget?
- De har ju inget val. Undantaget följer kollektivavtalet och är tillåtet enligt arbetstidslagen.
Men Fredric Käll ser ett annat problem:
- Det är olyckligt att Försäkringskassans handläggare nu också ska behöva göra arbetsrättsliga prövningar. De har redan i dag svårt nog med assistansregelverket. Det finns risk för många konfliktytor mellan Försäkringskassan och anordnare om handläggaren misstolkar innebörden av dels arbetstidslagen men framför allt de olika kollektivavtalen med den uppsjö av undantag som finns.

Att vara personlig assistent en mognadsfråga

Vårdföretagarna ställde sig bakom remissförslaget om 18-årsgränsen, att assistansersättning inte betalas ut om assistenterna är under 18 år och Fredric Käll är även positiv till övergångsreglerna som gör att ingen som redan är anställd behöver avskedas. Men han är ändå lite skeptisk.
- Att vara personlig assistent är egentligen en mognadsfråga. Det är synd att de drar likhetstecken mellan ålder och mognad. Men det har missbrukats och då har man satt en gräns, det är inte mycket att säga om.
Hur ser du på att assistansersättning inte betalas ut om assistenter inte är bosatta i EES?
- Det kommer även fortsättningsvis finnas möjlighet att anställa assistenter som är bosatta utanför EES. Skillnaden är att Försäkringskassan måste anse det som nödvändigt att anställa personen. Därtill kommer också ersättningen anpassas till det landets kostnadsnivå. Hur det kommer att hanteras i praktiken är svårt att säga. Vi får helt enkelt avvakta och se.

Brukaren drabbas om assistenten ljuger

Att assistansersättning inte kommer att betalas ut till personer som är för gamla eller för sjuka för att arbeta tycker inte Fredric Käll är något större bekymmer. Men han ser ett annat problem.
- Om en assistent som till exempel har sjukersättning och inte får jobba mer än 50 procent, men gör det ändå, blir den assistentberättigade och anordnaren återbetalningsskyldig. Brukaren drabbas, när i så fall assistenten ljuger om sin möjlighet att arbeta. Det är olyckligt.

Socialstyrelsen smyger inte i buskarna

Försäkringskassan har tidigare fått göra hembesök och att nu även Socialstyrelsen ska kunna göra det tycker Fredric Käll mest är ett sätt för regeringen att visa sig handlingskraftig.
- Vissa oroar sig för att Socialstyrelsen ska smyga i buskarna på nätterna men de jobbar inte på det sättet. Om de vill göra en inspektion kommer de att höra av sig i förväg och bestämma en tid så den här regeln kommer inte att göra någon skillnad.

Risk att assistansen uteblir när utredning pågår

För att retroaktiv assistansersättning ska kunna beviljas kommer det enligt de nya reglerna krävas av anordnarna att det ska ha funnits tidrapporter och löneunderlag för den aktuella tiden. Fredric Käll tycker de är bra men här ser han ett problem som gäller den nya lagen generellt.
- När man söker utökning av timmar så måste man skicka in anställningsavtal för assistenterna som utför assistansen, men anordnaren har redan skickat in det när de anställdes. Att behöva skicka in uppgifter vid upprepade tillfällen är inte bra. Det är symtomatisk för det nya regelverket, att man ska tillgodose alla delar i momentet flera flera gånger i stället för att Försäkringskassan har koll på sina egna rutiner. Det blir överbyråkratiserat, anser han.
Kan detta leda till att anordnare inte tar risken att ge assistans medan en utredning pågår?
- Ja, absolut, jag tror det kommer att bli ett stopp på det. De stora företagen kanske kommer att utföra assistansen, men de små kommer att inte ha råd.

Självklart att alla företag ger all assistans

Fredric Käll säger att han tidigare inte ens kände till att det förekom att vissa assistansbolag bara "plockar ut de gottaste bitarna" som han själv säger, och inte ger den assistans som är minst lönsam, och han fördömer att det förekommer.
- Men det finns ett viktigt undantag, säger han, när kunden av olika skäl själv väljer olika utförare för olika sorts assistans.
Hur ser du på att SKL hävdat att det finns anordnare som låter kommunen sköta OB-timmar för att själva få bättre lönsamhet?
- Om det förekommer så är det, på ren svenska, helt åt helvete.

Fredric Käll intervjuades av Erik Tillander 2013-05-10