Christer Ryder, PARO: "Vem har mandat att föra en annans talan?"
Christer Ryder ser många olika problem med att Försäkringskassan enligt den nya lagen från 1 juli ska ha rätt att fråga assistenterna om assistansanvändarnas levnadsförhållanden.
- Det krockar med tystnadsplikten och om relationen råkar vara dålig, vilken relevans kommer svaren ha då?
Enligt nya lagen från 1 juli kommer Försäkringskassan ha rätt att fråga assistenterna om de assistansberättigades levnadsförhållanden. Christer Ryder, ordförande i PARO, Privata Assistansanordnares Riksorganisation, är mycket kritisk och ser en rad problem.
- För det första har assistenten tystnadsplikt gentemot assistansanvändaren och om de händelsevis för tillfället är osams eller har en kylig relation, hur relevanta blir svaren då? Och vem har egentligen mandat att föra en annans talan?
Christer Ryder menar att det i förlängningen kan skapa en väldig oro för assistansanvändaren.
- De skulle få leva med att vara livrädda för vad assistenterna säger om dem, "har de ringt? Vad har de sagt?" Brukaren är ju i beroendeställning till sina assistenter.
Dessutom menar han att Försäkringskassan knappast kan räkna med att assistenten är tillräckligt insatt för att för att kunna svara på frågor om den assistansberättigade.
- Försäkringskassan borde prata med den assistansberättigade själv eller med anordnaren. Dessutom, det har ju redan gjorts en utredning och om den är korrekt utförd borde den räcka.
Kritisk även till anordnarnas rapportskyldighet
I den nya lagen krävs också att anordnare ska rapportera om den assistansberättigade får ändrade levnadsförhållanden. Även det är Christer Ryder kritisk till.
- Det måste ju ligga på kunden. Det är märkligt att anordnaren ska göra det, såvida det inte påverkar assistansen.
Anna Barsk Holmbom, ABH Utbildning och Rådgivning, uttrycker i en intervju farhågor för att detta kan leda till att anordnare upprättar regelverk som minskar den assistansberättigades självbestämmande. Hur ser du på det?
- Vi tror inte att det kommer att hända. Men det beror ju på hur Försäkringskassan kommer att tillämpa rapportskyldigheten i praktiken.
Kan rapporteringsskyldigheten komma i konflikt med en anordnares vinstintresse, om en anmälan leder till minskat antal timmar?
- Absolut inte. Kundens bästa ska alltid vara i fokus.
Kommunikation mellan utförare och kund
På frågan om vad anordnaren bör veta om assistansanvändaren, om de till exempel bör ha behovsbedömningen på kontoret, svarar Christer Ryder att det egentligen är en fråga om samarbete och kommunikation.
- Man måste skapa en god kontakt med kunden, då får man bästa kvalitén. Ju mer en anordnare vet om sin kund desto bättre kan assistansen bli. Man behöver ju inte veta allt, det kan ju vara jobbigt för assistansanvändaren att lämna ut sig hela tiden, men anordnaren bör få veta det som tillför något för att assistansen ska bli bra. Det handlar om en god kommunikation mellan utföraren och den assistansberättigade.
PARO certifierar sina medlemsföretag
Efter vissa avslöjanden om bedrägerier och föreställningar om utbrett fusk i branschen vill man genom den nya lagen skärpa kraven på anordnarna och sätta stopp för företag i gråzonen. Christer Ryder säger att han är mycket positiv till att företagens lämplighet nu kommer att kollas av den nya kontrollmyndigheten, IVO, Inspektionen för vård och omsorg. PARO, med för närvarande 18 medlemsföretag, har föregripit den nya lagen genom att sedan mars i år ha en egen certifiering av sina medlemsföretag, där de genom kontinuerliga "besiktningar" låter företagens kompetensnivå uppdateras. Sådana initiativ är ett måste för att höja nivån i denna, fortfarande unga, bransch, säger han.
- Branschen behöver ta ett större eget ansvar, IVO kommer knappast att ha tid att kontrollera alla företag.
Efterlyser bättre kommunikation
Men Christer Ryder menar att det inte räcker med bara kontroll utan efterlyser en bättre kommunikation mellan de olika aktörerna.
- Det är viktigt att IVO tar in fakta från olika branschrepresentanter. Att vi träffas och skapar en transparent dialog parterna emellan. Att vi samarbetar och resonerar kring frågorna: "så här fungerar det i verkligheten, så här kan vi få högre kvalité". Annars blir det lätt så att man sitter inne på sin kammare och tänker i sina egna banor.
Han menar också att den negativa bilden av branschen är orättvis och att medierna är med och bidrar till den.
- De har stort fokus på de som sysslar med fusk och bedrägerier och har svårt att lyfta fram oss andra som gör ett väldigt, väldigt bra jobb. Vi får inte en spaltmillimeter i tidningarna.
Försäkringskassan måste ha koll på avsteg
PARO kräver sedan tidigare av sina medlemmar att de ska följa gällande arbetstidslagstiftning eller kollektivavtal, som nu enligt den nya lagen kommer att gälla alla. Så det är inget problem "för oss" säger Christer Ryder. Utmaningen gäller Försäkringskassan.
- Det är viktigt att de sätter sig in i avtalen, och det gäller ju även de lokala. Det finns ju företag som har avtal skrivna på sin hemort och där kan det ju finnas avsteg från ATL.
Efterlyser snabbare hantering av ärenden
Christer Ryder tycker att det är självklart att det kommer att ställas krav på att det ska finnas undertecknade tidrapporter som löneunderlag för att retroaktiv assistansersättning ska kunna beviljas.
- Det har inte funnits några direkta direktiv på det tidigare utan har varit olika på olika försäkringskassor. Till saken hör också att anordnarna även måste ta hänsyn till Personuppgiftslagen. Det finns saker i anställningsavtalen som folk inte vill lämna ut men det diskuterar vi med Försäkringskassan just nu.
Kan det kravet leda till att anordnare inte tar risken att ge assistans medan en utredning pågår?
- Ja så kan det ju bli. Så det är viktigt att Försäkringskassan hanterar det här fallen snabbt, snabbare än vad de gör idag, så att man kortar ner väntetiderna så mycket som möjligt.
Valfriheten för den enskilde är kvar
Enligt den nya lagstiftningen blir anordnare skyldiga att hålla med all assistans för den assistansberättigade. Christer Ryder tror inte att det kommer att leda till att assistansberättigades valfrihet minskar.
- Lagen är ju skriven så att de fortfarande kan välja om de själva vill ha olika anordnare. Avsikten är att skydda den enskilde.
SKL, Sveriges kommuner och landsting, har hävdat att det finns anordnare som låter kommunen sköta OB-timmar för att själva få bättre lönsamhet. Hur ser du på det?
- Att man inte kan göra så har ju varit uppenbart länge för anordnare som varit rädda om sitt rykte. Nu blir det lagstiftat, och det borde ju innebära att detta inte kommer ske alls.
Hembesöken gör ingen skillnad
Försäkringskassan och Socialstyrelsen kommer enligt nya lagen att kunna göra hembesök när anhöriga är assistenter och inte anställda av kommunen men Christer Ryder tror inte att kommer att förändra något.
- De indikationer vi har fått ifrån socialstyrelsen är de vill upprätthålla en god kontakt. De kommer ju inte bara och knackar på dörren. IVO:s uppgift är ju främst att säkerställa en god kvalité och se att den assistansberättigade får den hjälp han eller hon har rätt till.
Och när det gäller Försäkringskassan tvivlar Christer Ryder på att kontroller skulle kunna göra någon nytta.
- Ska de kolla om det finns personal då? Tidsrapporterna lämnas ju in i efterhand. I så fall måste de ju ha tillgång till ett arbetsschema. Jag tror att även i det här fallet är en transparent kommunikation det bästa.
Kan inte veta om assistent har sjukförmån
Enligt nya lagen kommer assistansersättning inte betalas ut om en assistent är för gammal eller för sjuk att arbeta. Christer Ryder tycker det är logiskt och att arbetsgivaren måste göra en noggrann rekrytering.
- Men arbetsgivaren kan inte veta om arbetstagaren har någon sorts sjukförmån, det måste vara Försäkringskassans sak att ha system för att hålla reda på. Det kan inte ligga på oss anordnare.
Hur ser du på att assistansersättning inte betalas ut om assistenter är minderåriga?
- Det har ju funnits en hel del minderåriga i den här branschen och det kommer ju att stävjas i och med det här och det tycker vi är bra. Sedan beror det ju på hur övergångsreglerna kommer att se ut.
Hur ser du på att assistansersättning inte betalas ut om assistenter är bosatta utanför EES?
- Det kan ju vara assistansanvändare som ska åka och vara utomlands länge, till exempel på rehabiliteringsresa eller för att studera, och då kommer det att finnas undantag. Så då gäller väl bara att de har kontakt med handläggaren på försäkringskassan om hur man vill göra.
Lagstiftarna borde lyssnat mer på branschen
PARO är generellt positiv till den nya lagen men tycker att det varit för dålig kommunikation med aktörerna på fältet innan och att lagstiftarna därmed har haft för dålig kännedom om hur verkligheten ser ut.
- Innan man genomför så stora lagändringar måste man ha en bra dialog med alla parter.
Han håller med Fredric Käll om risken för att det blir väldigt mycket administration, att de skapar "tröga system" som gör att anordnarna tvingas arbeta med "fel saker".
- Anordnaren vill ju ha fokus på kunden. Det är därför vi går till jobbet varje morgon.
Tror du att det här regelverket kommer att efterlevas bättre än det förra?
- Det beror på vilka resurser myndigheterna lägger ner på att kontrollera det, säger Christer Ryder.