Kristina Söderborg, IVO: "Assistansbranschen inget för någon som vill tjäna snabba pengar"

Kristina Söderborg, Inspektionen för vård och omsorg, IVO, tycker att nya lagen är ett steg framåt och hon anser att de kommer att få större möjligheter att sortera bort sådana som inte passar i branschen.
- De som lika gärna kan tänka sig att öppna en korvkiosk, blomsterhandel eller kemtvätt kanske ska göra det istället. Så att vi får en bransch som består av personer som vill väl för den här gruppen.

Kristina Söderborg anser att det varit för många oseriösa anordnare och att det varit för lätt att fuska i assistansbranschen. Hon tror den nya lagen är ett steg i rätt riktning och att det är nödvändigt med en större kontroll för att kunna rädda assistansreformen.
- Det här ökar chansen för att de som inte ska vara i den här branschen försvinner och det är viktigt för den enskildes bästa. En stor del av de som är i behov av assistans kan inte driva sina egna frågor. De är utsatta och samhället måste ta ett ansvar och skydda dem. De som inget har att dölja har inget att vara rädda för. Okej, det blir kanske mer administration och mer byråkrati men det är svårt att utöva kontroll utan att det blir lite krångligare nånstans. Jag hoppas att de assistansberättigade kommer att se att det här är en skyddslagstiftning för dem.

Hembesök - skydd för den enskilde

Kristina Söderborg, IVODen nya lagen ger IVO möjlighet att göra inspektion hos assistansanvändare som får assistans av anhöriga som inte är anställda av kommunen. Kristina Söderborg förstår att många assistansberättigade känner oro inför detta och hon vill klargöra att det inte kommer att göras särskilt ofta.
- Det kommer inte vara en metod vi använder oss av regelbundet. Jag föreställer mig att det bara kommer att ske när vi får in klagomål, när det råder missförhållanden och en assistansberättigad mår riktigt dåligt. Då har vi möjligheten att få se hur det ser ut och att få träffa den assistansberättigade om möjligheten finns. Jag skulle verkligen vilja att alla kunde förstå det här, att det är ett extra verktyg som vi har fått att använda i nödsituationer.
Vad kommer ni egentligen att kunna se vid ett hembesök?
- Jag tror att våra inspektörer är så professionella att de kan se om man har "snabbstädat". Men det handlar förstås egentligen inte om hur det ser ut hemma utan om ett skydd för den enskilde och vi hoppas att den assistansberättigade ser det på det viset. Och att det här är en möjlighet för myndigheten att se till att den enskilda för omvårdnad av god kvalitet. Det har varit en del uppmärksammade fall med omfattande brister, just när det handlat om anhörigassistenter. Och det ska också sägas att, eftersom det här rör sig om personer som behöver vård dagligen, så måste IVO agera med den enskildes bästa för ögonen och inte omedelbart stänga en verksamhet, så att alla assistenter skulle behöva sluta på en gång. Det kommer vi att vara försiktiga med.
Om någon vill fuska skrivs ju ändå timrapporterna i efterhand?
- Vi tillsynar inte timrapporter. De har inte vi med att göra. Det handlar i så fall mer om att Försäkringskassan ser en systematisk misskötsel av timrapporterna och rapporterar det till oss, då kan vi diskutera "bristande lämplighet". Men det har inget med hembesöket att göra. Men det är klart att vi kan se vilka som faktiskt är på plats när vi gör ett hembesök.
Hur kommer ni att undvika att det blir godtyckliga bedömningar?
- Det pågår naturligtvis hela tiden ett arbete med våra bedömningar, så att de blir så likartade som möjligt. Vi har internutbildningar och våra inspektörer är oerhört erfarna. Så vi kommer att ha en någorlunda enhetlig bedömning, det är jag helt säker på. Det som är svårt att bedöma är fall som ligger i gränslandet, och om till exempel den enskilde har svårt att kommunicera. Men det är klart att det i en så stor organisation är ofrånkomligt att det kommer att finnas personliga variationer i bedömningarna.

Ingen bransch att tjäna snabba pengar i

Att få tillstånd att driva assistansverksamhet skiljer sig något från att få tillstånd i andra branscher. Att vara föreståndare i till exempel ett äldreboende kräver högskoleutbildning men det gäller inte för att vara verksamhetsansvarig i en assistansverksamhet. Kristina Söderborg är lite tveksam till att det inte finns några utbildningskrav för verksamhetsansvariga men tycker att det i grund och botten är bra.
- Det ger möjligheten för någon som själv har assistans och är egen arbetsgivare och som kanske vill anordna för ytterligare några andra. De är autodidakta och de måste få fortsätta att finnas på marknaden.
Istället för högskoleutbildning krävs det att man kan redovisa sina kunskaper om personlig assistans i tillståndsansökan med hjälp av ett test. Cirka 40 procent av ansökningarna avslås eller återtas och Kristina Söderborg säger att kunskaperna på många håll är alldeles för dåliga. Hon menar att det finns en hel del som vill starta verksamhet men som verkligen inte har grunderna och hon tror att många gör det för att de sett att det går att tjäna pengar. Hon tycker inte de hör hemma i branschen.
- De som lika gärna kan tänkas sig att öppna en korvkiosk, blomsterhandel eller en kemtvätt ska kanske göra det i stället. Så att vi får en bransch som vill väl för den här gruppen.

En sammantagen bedömning

Enligt nya lagen skaden personliga lämpligheten kontrolleras hos en assistansanordnare och en person kan nekas tillstånd att bedriva personlig assistans om han eller hon bland annat har dömts för olika typer av brott. Kristina Söderborg säger att det som är nytt efter lagändringen är krav på ekonomisk skötsamhet och den kommer enligt henne att få mer tyngd nu.
- Men det är för tidigt att säga vad det kommer att få för konsekvenser. Tillståndsprövningen är en sammantagen bedömning och det är svårt att plocka ut enskilda delar. Det gäller brotten också. Vi får väga in till exempel allvarlighetsgrad och hur länge sen brottet begicks.
Vad gör en person olämplig?
- Att man tidigare varit dömd för framför allt ekonomisk brottslighet och våldsbrott naturligtvis. Konkurser nära i tiden är också något vi gett avslag på. Huvudsakligen går vi på en helhetsbedömning, det vill säga vi ser på eventuella belastningar tillsammans med resten av innehållet i ansökan.
Hur ska ni kunna veta vem som har den egentliga makten i ett företag, det kan ju vara en annan person än den som står i ansökan?
- Vi får ökade möjligheter också på den punkten. Egentligen ska de ange i ansökan vilka som har den reella makten och det kan man säga är lite naivt men vi måste också utgå ifrån att det de säger stämmer. Vi får lyssna på indikationer. Men det finns en gräns för hur långt vi kan gå i vår kontroll. Och sen är det precis som med alla regler att de som vill krångla sig runt kommer att göra det. Det kommer alltid att slinka igenom såna som inte borde ha fått tillstånd. Det är svårt att fånga alla.
Hur och när kan ett tillstånd återkallas?
- Vi har fyra vägar. De anges i lagen och två finns redan innan: Allvarliga missförhållanden och att man grovt åsidosätter registerkontrollen. Det tredje och fjärde som tillkommer är dels personlig bristande lämplighet och dels att assistansanordnaren inte tillhandahåller all assistans. Det är svårt att säga hur reglerna exakt kommer att tillämpas och hur ofta vi kommer att återkalla ett tillstånd, men när vi hittar ett ärende där det varit riktigt illa så hoppas jag att vi kan driva det. Det är svårt att lägga upp en strategi i förväg. Vi får ta ett ärende i taget och om ett år ska vi nog tydligare se var ska vi sätta gränserna. Jag tror inte det kommer att vara speciellt vanligt men vi kommer att agera kraftfullt där det behövs.

Många välkomnar tillsyn

En rad personer som Assistanskoll har intervjuat menar att det inte var något fel på den förra lagstiftningen. Att felet har varit att det inte utövats tillräckligt med kontroll för att se till att den efterlevts.
- Det är inte tillsynen som ska se till att verksamheterna bedrivs på ett bra sätt utan verksamheterna själva. Det måste finnas en vilja hos var och en att vilja sköta sig. Det är samtidigt bra att vår tillsyn nu bli mer omfattande och offensiv.
Har ni större muskler nu?
- Ja, några nya muskelgrupper om man säger så, lite större möjligheter. Det här är ett steg åt rätt håll men det kanske inte räcker. De som följer regelverket har inget att frukta. Jag har jobbat med inspektion i andra branscher i många år och varit mycket ute på tillsyn och enligt min erfarenhet välkomnar de flesta tillsyn eftersom man då får en genomlysning av verksamheten och svar på frågan om man uppfattat lagen rätt. Jag tror att den insikten kommer till assistansbranschen också. Nu är allting så nytt men efter ett tag kommer nog de flesta att se att det inte är så dumt.

Kristina Söderborg intervjuades av Erik Tillander 2013-08-01

Skicka sidan till: