Allmänna råd för assistenters utbildning möter kritik
Socialstyrelsen arbetar just nu med att skapa allmänna råd om grundläggande kunskaper för personliga assistenter och annan personal inom LSS och SoL.
Jessica Smalaand, intressepolitisk sekreterare på STIL anser att de föreslagna råden förstärker ett vård- och omsorgsperspektiv.
Undantag för assistenter som valts av den assistansberättigade
Ulla Clevnert
I Socialstyrelsens förslag till allmänna råd som skickades ut på remiss i maj föreslås kunskaper om bland annat lagstiftning, olika förhållningssätt och gymnasieutbildning för all personal inom LSS och SoL som arbetar med personer med funktionsnedsättningar. Personalen bör även kunna tala, läsa och skriva svenska enligt Socialstyrelsen.
Personliga assistenter som den assistansberättigade själv har utsett undantas dock från en del av detta. Ulla Clevnert leder arbetet på Socialstyrelsen.
- Personliga assistenter undantas om den assistansberättigade har ett avgörande inflytande på och väljer vem som ska vara hans eller hennes personliga assistent. Då behöver assistenterna inte ha formell utbildning utan ska ha kunskaper i grundläggande värden, regelverk och förhållningssätt/ bedömningsförmåga vilket definieras i de allmänna råden.
De allmänna råden beräknas vara klara runt årsskiftet.
- Förslaget har varit ute på remiss och vi har fått drygt 50 svar som vi nu bearbetar. Utifrån remissynpunkterna kommer vi att göra en del justeringar, säger Ulla Clevnert.
Ser återgång till vård och omsorgsperspektiv
Jessica Smalaand, foto Helena Petersson
Jessica Smalaand har skrivit ett remissvar åt STIL, Stiftarna av independentliving i Sverige. Hon är kritisk till tänkandet i remissförslaget.
- Detta förstärker ett vård- och omsorgsperspektiv, där assistansanvändaren blir ett objekt som inte kan ta eget ansvar eller förstå sitt eget bästa.
Som exempel tar Jessica Smalaand att assistenten förväntas granska och analysera sitt eget arbete för att kunna ge insatser av god kvalitet, eller att assistenten ska dokumentera sitt arbete.
- Assistenten ska i första hand assistera assistansanvändaren och behöver inte ha mer ansvar än vad funktionsnedsättningen kräver. En assistent kan behöva ha medicinska kunskaper hos vissa assistansanvändare, men det är inget alla behöver ha, man måste utgå från individen. Och varför behöver en assistent ha kunskaper om hur handikappolitiken utvecklats sedan 1950-talet?
Vad är fel med det?
- Det kan man ju veta om man tycker det är kul, men det hjälper inte min assistent när de assisterar mig, tex för att ta upp en plånbok och betala i kassan på ICA, eller sätta in papper i en pärm.
Är detta skrivet för personer som inte själva styr sin assistans?
- Det är snarare skrivet för personer som bor på ett gruppboende.
Jessica Smalaand tycker att de allmänna råden är en mindre del i en större återgång till ett vård- och omsorgsperspektiv.
- Jag ser en generell tillbakagång, de vackra tankarna från förr om att personer med funktionsnedsättning ska gå från patient till medborgare håller på att försvinna.
Räcker ofta om någon hos anordnaren har kunskaperna
Det är relevant att assistenten känner till tex LSS-lagstiftningen och Lex Sarah säger Jessica Smalaand.
- De behöver också förstå tänket bakom mänskliga rättigheter och vad det innebär att vara självständig och delaktig i samhället.
För många andra kunskaper som krävs i remissen kan det räcka med att någon på anordnaren har kunskaperna menar Jessica Smalaand
- De kan isåfall då förmedla de kunskaperna till assistenterna när det är relevant för dem.
Fruktar problem med vikariepooler
Jessica Smalaand ser stora problem för anordnare som har vikariepooler eller behöver ta in en ny assistent med kort varsel. Om assistansanvändaren då inte anses välja sin assistent själv ska denne ha en gymnasieutbildning enligt vissa kriterier, kunna läsa, tala och skriva svenska, ha kunskap om tex livets faser och om barn.
- Om din assistent blir akut sjuk och du behöver en vikarie, måste anordnaren då skicka någon som har godkänd gymnasieutbildning.
Kan man inte ha ett antal vikarier som assistansanvändaren redan godkänt?
- Så kan man kanske komma runt det men här undrar jag vad som kommer att gälla i praktiken. Det blir även problem att rekrytera personer till vikariepooler om man ställer sådana krav. Hur många som har de här kvalifikationerna vill jobba i en vikariepool?
Nya kostnader samtidigt som pengar dras in
Det blir nya kostnader för anordnarna att internt utbilda all sin personal säger Jessica Smalaand. Utbildningspaket måste antagligen köpas in av både anordnare och assistansberättigade som är egna arbetsgivare.
- Detta sker nu samtidigt som regeringen aviserar att de vill dra bort medel från assistanersättningen varje år fram till 2017, det är inte hållbart, säger Jessica Smalaand.
Och om allmänna råd inte följs…
Assistanskoll frågar slutligen Ulla Clevnert på Socialstyrelsen vad som händer om någon inte följer deras allmänna räd.
- Allmänna råd är generella rekommendationer som talar om hur något kan eller bör vara eller hur någon kan eller bör handla. Om man gör på något annat sätt så bör resultatet bli minst lika bra. Den som är ansvarig för en verksamhet med t.ex. personlig assistans har redan idag ansvar för att personalen har den utbildning och erfarenhet som kan krävas och att verksamheten är av god kvalitet. Det finns inga särskilda sanktioner om personal inte har rekommenderade kunskaper. Däremot förmodar jag att tillsynen i samband med inspektion kan kritisera en verksamhet som inte är av god kvalitet och som inte arbetar med att utveckla personalens kunskaper, säger Ulla Clevnert.
Jessica Smalaand och Ulla Clevnert intervjuades av Kenneth Westberg 2013-10-05
Vidare läsning