läs skrivbordsversionen istället

Björn Jidéus, Arbetsgivarföreningen KFO – ”Lönesättningen handlar delvis om vem som har makten i assistansen”

Assistansanvändaren kan vara med och lönesätta sina assistenter, det handlar om vilken modell man har för assistans, anser Björn Jidéus.
Han anser även att så kallade administrationsavgifter kan vara vilseledande, men de behöver inte vara fel om man öppen med vad som gäller.

Administrationsavgiften är en uppskattning

Att assistansanordnare anger en administrationsavgift för sina kunder har både för- och nackdelar enligt Björn Jidéus på Arbetsgivarföreningen KFO,med ca 500 assistansanordnare och egna arbetsgivare som medlemmar.
– Det är i grunden bra att anordnaren redovisar sina kostnader. Problemet med administrationsavgifter är att det kan uppstå en känsla hos kunden/uppdragsgivaren att man bara betalar den summan och själv kan disponera över resten av pengarna.
Administrationsavgifter ger därför en konstruerad bild anser Björn Jidéus. I verkligheten kommer pengarna in på företagets konto, kostnader uppstår och betalas och allt som sedan blir över är vinst i företaget, och/eller sätts undan som buffert för kostnader och investeringar i framtiden.
– Begreppet administrationsavgift kommer från den tid då ersättningen ansågs vara assistansanvändarnas pengar och bolag som t.ex. Assistansia ”köpte” kontrakt/uppdrag genom att pengar som blev över kunde betalas tillbaka skattefritt till brukaren. Det var ett allvarligt fel i lagstiftningen som ändrades 1 juli 2008.
Är det ok att man fortfarande använder begreppet administrationsavgift?
– Ja, om anordnaren är öppen med att administrationsavgiften är en uppskattning av vad pengarna ska gå till. Som anordnare kan du säga att detta är min budget, och att du bedömer att du kan klara administrationskostnaderna på tex 28 kr per timme. Men samtidigt ska man veta att en budget enbart är en prognos, en plan.
Är det många av KFO:s medlemmar som använder begreppet?
– Det vet jag inte, det är inget vi får information om.
Hur kan begreppet missbrukas?
– Som luddig retorik i marknadsföringen. En anordnare kan säga att de bara tar 5 % av assistansersättningen i avgift. Som kund kan du tycka att det är jättebilligt, men du förstår då kanske inte att anordnaren behåller allt som blir över.

Eventuell vinst ska ingå i administrationsavgiften

Både Fredric Käll i Vårdföretagarna och Sophie Karlsson i IfA anser att begreppet är missledande och att det helst inte borde användas. Björn Jidéus på Arbetsgivarföreningen KFO förstår resonemanget.
– Vi har i grunden samma resonemang, alla som har hållit på med detta ett tag vet att det många gånger används fel.
Vilka kostnader bör administrationsavgiften täcka om man använder sig av begreppet?
– Alla administrativa kostnader som kan budgeteras, all overhead som företaget har, löner till kanslipersonal, eventuell vinst, allt som utan tvekan tillfaller anordnaren. Resten ska i så fall finnas tillgängligt för andra kostnader i assistansen.

Assistansanvändaren kan lönesätta assistenter

Enligt Fredric Käll i Vårdföretagarna kan deras medlemsföretag inte berätta för sina kunder vad assistenterna har i timlön om kunden vill påverka assistenternas lönesättning. Det beror enligt Fredric Käll bland annat på lojalitetsprincipen i anställnings och kollektivavtalet. Björn Jidéus håller dock inte riktigt med om detta utan han anser att det beror på vilken modell man har för att bedriva assistans.
– Synen på detta beror på vilken utgångspunkt man har. I kooperativ är det inte sällan som assistansanvändaren i en roll som arbetsledare är delaktig i lönesättning genom deltagande och drivande av utvecklingssamtal och lönesamtal. Den som bara köper sin assistans av ett företag, och inte deltar mer än så, kan även jag tycka inte har med de enskilda assistenternas löner att göra.
Handlar det om hur man ser på assistansanvändarens självbestämmande?
– Ja, och hur man ser på assistansanvändarens involvering och maktposition i assistansen.

Handlar om vem som har makten

Vem som lönesätter handlar mycket om vart makten ligger säger Björn Jidéus. Om inte assistansanvändaren gör det, är det någon på ett kontor som har den makten. Det finns olika utförarformer av assistans där assistansanvändaren har mer eller mindre makt säger Björn Jidéus.
– De som är egna arbetsgivare för sina assistenter har hela arbetsgivaansvaret och då naturligvis, inklusive lönesättningen. Även i många kooperativ där assistansavändaren utbildas i att leda och fördela arbetet kring sig själv är han/hon med i lönesättningen och vet vad assistenterna har för lön. Längst ut på andra skalan sköter anordnaren allt, då kan det ju likna mer en avancerad hemtjänst.

Den som lönesätter måste vara utbildad i hur det görs

Det är mycket viktigt att lönesättningen sköts rätt oavsett vem som sköter den säger Björn Jidéus. Han tycker att många anordnare slentrianmässigt ger lika mycket löneökning till alla assistenter.
– Vi kämpar hela tiden med Kommunal om att det ska vara individuella löner och att lönesättningen ska vara en morot och piska, så att man kan premiera den som gjort en bättre insats.
Det är viktigt att den som påverkar lönen förstår lönebildningskriterierna enligt Björn Jidéus. Det handlar om kvalifikationer, hur länge man jobbat, hur man sköter sig osv. De assistansanvändare som deltar i lönebildningen måste förstå hur den fungerar och vara utbildade i det.
– Det är ganska komplicerade processer om det sköts ordentligt, lönesättningen får inte ske godtyckligt, säger Björn Jidéus.

Björn Jidéus intervjuades av Kenneth Westberg 2014-05-15

Skicka sidan till: