annonser
annons Alma Assistans AB
annons STIL, Alla har rätt att bestämma i sitt liv
annons Assistansförmedling, 0470 78 88 12
annons Maxia Care, tel 010 516 44 77
annons Nordica Assistans, Har du rätt beslut?
annons JAG Personlig assistans
annons Vivida Assistans
annons Saxerna Omsorg
annons Arbetsgivarföreningen KFO
annons Assistans Kompetens i Sverige AB
annons Rehab Station Assistans
annons Humana Personlig assistans
stöd assistanskoll, donera pengar med swish till nummer 123 191 01 40


Annonsera du också
på Assistanskoll..

Maj Karlsson, Vänsterpartiet – ”Många politiker har talat med kluven tunga”

Maj KarlssonMaj Karlsson säger att en kommande utredning om personlig assistans måste ha direktiv att se HUR en lagändring av § 9a ska göras, inte OM den ska göras.
Hon anser även att många politiker har gett dubbla budskap om assistansbedömningarna. Samtidigt som de sagt att situationen är oacceptabel och bör ändras har de inte agerat.

Vill ändra § 9a i LSS

Sedan bedömningarna av grundläggande behov förändrades 2007/2008 har alltfler förlorat sin assistansersättning och allt färre nybeviljas. Maj Karlsson, socialpolitisk talesperson för Vänsterpartiet, utmanade nyligen regeringen i en interpellationsdebatt med krav på ändringar i LSS-lagstiftningen.
– § 9a behöver ändras så att hela det grundläggande behovet räknas som grund för assistansersättning. Det är nödvändigt för att intentionerna i lagstiftningen ska uppfyllas så att alla kan leva ett liv som andra och vara en del av samhället.
Håller du med Thomas Hammarberg som säger att Försäkringskassans förändrade bedömningar bryter mot FN-konventionen?
– Absolut. Jag tror det svårt att förstå hur otroligt kränkande det är att bli av med ett stöd man hunnit vänja sig vid under många år. Det går inte att föreställa sig.
Borde ett beslut om den här typen av stöd inte kunna ändras av ny lagtolkning om funktionsnedsättningen inte ändrats?
– Jo, det är orimligt att rättigheter kan tas bort på det här sättet. Vänsterpartiet har dock inte tagit beslut om en sådan förändring och jag vet inte hur det praktiskt kan genomföras.

Varför ändrade kassan bedömningarna?

Förändringen av assistansbedömningarna startade inom Försäkringskassan via ett rättsligt ställningstagande 2006 och ett internmeddelande 2007.
Varför tror du detta skedde inom Försäkringskassan?
– Det är mycket oklart, Försäkringskassan sägs ju ha gjort detta utan politiska beslut, och så ser det ut att vara. Samtidigt kan vi se att LSS-kommitten under samma tidsperiod hade direktiv att hitta kostnadsdämpande åtgärder, det var ett starkt fokus på det. Vänsterpartiet var kritiska till de direktiven eftersom vi ansåg att de gav en fingervisning om vad politikerna anser är viktigt.
Kan det ha påverkat Försäkringskassans beslut?
– Jag tror inte man kan komma undan den typen av påverkan.
Frågan är då hur mycket politiska signaler påverkar myndigheter?
– Ja, det är inte helt enkelt att veta.

Ny utredning måste utreda HUR en lagändring ska göras

Barn, Äldre och jämställdhetsminister Åsa Regner sade nyligen att en ny större utredning om personlig assistans ska startas under hösten.
Behövs det ytterligare en stor utredning?
– Det är bra att det kommer en utredning, det är bara regeringen som kan se till att det händer något i frågan. Jag anser att det ska vara en bred parlamentarisk utredning där brukarorganisationerna är med. Det är oerhört viktigt att mänskliga rättigheter och delaktighet står i fokus, diskussionen om kostnadsdämpande åtgärder måste bort, säger Maj Karlsson.
Samtidigt anser hon är det mycket oroande att det hela tiden kommer nya utredningar.
– Därför är det viktigt att den kommande utredningen har ett direktiv att se HUR en lagändring av § 9a ska göras inte OM den ska göras.
En utredning gör väl att eventuella förändringar kommer flera år fram i tiden?
– Absolut, jag hade önskat att förra regeringen gjort något. Frågan var uppe i Socialutskottet redan 2009 men ingeting har hänt.
Är det inte svårt att vrida klockan tillbaka om några år när alla bedömts efter de nya reglerna?
– Jo det är det, det är olyckligt att det gått så många år.

Motioner från Fp och SD

Även Bengt Eliasson i Folkpartiet har sagt att han vill se förändrade bedömningar, med en ändring av § 9a i LSS. Maj Karlsson berömmer Bengt Eliasson men vill lyfta fram att det är en enskild motion.
– Bengt Eliasson är mycket duktig på de här frågorna, men det är enskild motion från honom även om han säger att han har partiet med sig. Folkpartiet satt också med i makten under åtta år utan att det hände något. Det bör man ha i tankarna.
Carina Herrstedt i Sverigedemokraterna motionerar också om att förändra assistansbedömningarna…
– Det är ju på tiden om de vaknar upp och bra ju fler som trycker på. Samtidigt vill Sverigedemokraterna bygga ett samhälle som bygger på vi och dom, det stämmer inte med synen på alla människors lika värde.

Många politiker har talat med kluven tunga

Maj Karlsson har hunnit vara med i några debatter om just assistansbedömningarna och säger hon slagits av att alla partier tycker i princip likadant.
– Alla säger att det är fel hur bedömningarna blivit, att det inte beror på något politiskt beslut och att det inte borde få vara så här.
Om alla nu tycker det är fel, varför händer då inget?
– Det är lätt att säga att man vill ändra detta, men ska man göra något kostar det pengar.
Många säger alltså en sak men prioriterar sedan bort det?
– Ja, det är dit det kokas ner, frågan vi måste ställa oss är varför så många partier inte prioriterar detta.
Och vad är svaret på det?
– Man ser det som en alltför stor kostnad.

ISF:s rapport talar med kluven tunga

I höstas kom ISFs rapport om assistansbedömningarna som många politiker hänvisat till och som skulle visa om bedömningarna behöver ändras. Maj Karlsson anser att den visar att brukar- och intresseorganisationer hade rätt.
– Den visar att det har blivit hårdare bedömningar och fler avslag. Samtidigt kan rapporten tolkas som att det inte var så farligt eftersom den säger att de flesta fått stöd i kommunerna. Problemet är att det inte framgår hur stort stöd de fått samtidigt som brukarorganisationerna är tydliga i att stödet från kommunerna är sämre. Det är bedrövligt att STIL fick skriva en egen rapport som visade konsekvenserna för de som fått avslag. Den visade att många upplever att man fått sitt medborgarskap begränsat.
I ISF:s rapport framgår det också att uppåt 40 % av de som får avslag på nyansökan och ca 20 % av de som förlorat sin assistansersättning inte har någon insats från kommunen året efter, är det allvarligt?
– Det är mycket allvarligt, det kan betyda allt från att de inte behövde assistans, till att de inte kan komma ut från sina hem och är beroende av anhörigas hjälp.
Tror du det funnits en tanke att rapporten ska ge en förskönande bild, som en ursäkt att inte göra något?
– Det kan jag inte svara på men jag tycker rapporten talar med kluven tunga.
Regeringen har nu gett i uppdrag till Socialstyrelsen att utreda omfattningen av kommunernas stöd till de som förlorat sin assistanserättning. Det är mycket positivt, säger Maj Karlsson.
Tror du regeringen vill försöka förändra bedömningarna?
– Ja, jag förstår inte hur man kan komma till en annan slutsats. Samtidigt är jag bekymrad över den stora försiktighet som regeringen haft hittills när Åsa Regner säger att hon inte kan lova något.

ISF:s uttalande en kalldusch

ISF sade även i sin rapport att de vill se en utredning av hur ambitionen om delaktighet och de ökande kostnaderna ska balanseras i förhållande till varandra. Maj Karlsson säger att det uttalandet kom som kalldusch.
– Jag hade precis börjat mitt arbete i riksdagen och det gjorde ont att läsa den formuleringen. Det innebär att man frågar sig vilka människor vi har råd att låta vara föräldrar, få arbeta osv.
Idag har Maj Karlsson fått perspektiv och ser lite annorlunda på vad ISF faktiskt sagt.
– ISF säger att lagstiftarna inte kan säga en sak med ena handen och en annan sak med andra handen. De måste sätta ner foten och bestämma sig. Och alltför många politiker har haft dubbla budskap här.
Finns det en gräns för kostnaderna?
– Nej, det kan man inte säga eftersom det är en rättighetslagstiftning. Det är horribelt att ISF ska behöva säga detta, att människors behov ställs mot pengar. Frågan borde inte vara OM vi ska hantera den kostnaden utan HUR.
Men det har väl satts en gräns i praktiken?
– Ja, det har det, och det handlar om prioriteringar. Då vill jag istället fråga om vi har råd med 147 miljarder i skattesänkningar och RUT-avdrag eller 90 miljarder till JAS-plan.

Hade velat se en större schablonhöjning

Den nuvarande regeringen lät i sin budget, på samma sätt som den tidigare borgerliga regeringen, Pris och löneomräkningen justera upp assistansersättningens schablonbelopp. Detta har lett till historiskt låga höjningar för 2014 och 2015.
Vad anser du om det?
– Detta är inget vi hurrar över, vi ville helst sett den uppräkning som var tidigare. Vi förhandlade om regeringens budget och fick igenom en del frågor men vi kunde inte ändra allt. Jag har svårt att se varför regeringen fortsatt på samma spår som den förra.

Sänkta timbelopp i kommunerna

Vissa kommuner sänker ersättningen för den assistans de beviljar, tex Leksands kommun, så att den är betydligt lägre än assistansersättningen, detta har spridit sig alltmer sedan en Kammarrättsdomen (Mål nr 3501-11) i Jönköping som kom 2012.
Hur ser du på det?
– Det verkar vara oklart vad som ska gälla och mycket godtyckligt. Vi har inte satt ner foten i den här frågan, men det centrala måste vara att man aldrig får rucka på kvaliteten. Samtidigt kan man se att vissa anordnare har mindre kostnader än andra, säger Maj Karlsson.
Kan stora vinster hos vissa företag vara ett skäl för kommunerna att sänka timbeloppen?
– Vi har inte satt ner foten som sagt, men visst kan det se olika ut för olika anordnare. Det vore bra att titta mer noggrant på detta.

LAS och rätt till heltid

Kommunals Ordförande bloggade nyligen om att assistenter har för lite makt gentemot brukare och företag och menar att assistenterna borde gadda ihop sig. Maj Karlsson tycker att blogginlägget var klumpigt uttryckt.
– Att ställa assistansvändarna mot assistenterna på det här sättet leder inte till något gott. Assistenterna har ofta dålig anställningstrygghet vilket gör att de har svårt att hävda sina rättigheter, men konflikten går främst gentemot anordnarna.
Borde assistenter ha rätt till heltid och omfattas av LAS - Lagen om anställningsskydd istället för ”visstidsanställning så länge uppdraget varar”?
– Så borde det vara, det är två frågor vi driver jättehårt.
Det skulle ju påverka utformningen av assistansen och den assistansberättigades liv, idag är det ju lättare att säga upp en assistent än det vore om LAS skulle gälla…
– Ja, det är samtidigt viktigt att assistansanvändarna har stor makt över sina liv, det här är en komplicerad fråga.

Mot rapporteringsskyldighet men för hembesök

Maj Karlsson tycker hela fuskdebatten är osmaklig och får för stort utrymme. Kriminalitet ska bekämpas säger hon men det får inte få påverka de mänskliga rättigheter som personlig assistans är.
– Vi vet inte hur omfattande fusket är, och oavsett storleken ska det inte påverka arbetet med mänskliga rättigheter.
Vad anser du om de kontrollåtgärder som införts, anordnarnas rapporteringsskyldighet och hembesök hos assistansanvändare?
– Vi är kritiska till anordnarnas rapporteringsskyldighet om sina kunder, det motverkar syftet och begränsar assistansanvändaranas makt över sin vardag. Vi är däremot positiva till hembesök.
Varför det?
– För att kunna upptäcka missförhållanden, men det måste ske med en fingertoppskänsla och syftet ska inte vara att hitta fusk, utan missförhållanden.

Vill inte se stora vinster i assistansbranschen

Att personlig assistans undantogs i Vänsterpartiets överenskommelse med regeringen om vinster i välfärden betyder inte att Vänsterpartiet tycker det är ok med stora vinster i branschen, säger Maj Karlsson.
– Vi vill inte att skattepengar ska gå till vinster i någon bransch. Däremot ser vi att det är en speciell bransch och vi ska inte göra något förhastat. När vi gör något vill vi göra det i dialog med anordnare och assistansberättigade så att inte kvaliteten blir lidande.
Vill du se SVB-bolag med begränsat vinstuttag även i assistans längre fram?
– Jag vet inte nu vilka formerna skulle vara, vi har inte landat i detta ännu.
De flesta har ju valt privata anordnare idag?
– Ja men alla tar inte ut vinster, vi vill komma åt de värsta bolagen som drivs runt på att ta ut vinster.
Det finns en mycket stark rädsla hos många assistansanvändare att förlora valfriheten och tvingas tillbaka till kommunerna som upplevts som oflexibla…
– Precis, det är de signalerna vill lyssna på, vi är inte emot att man kan välja utförare, vi är emot att skattepengar går till vinster, säger Maj Karlsson.

Maj Karlsson intervjuades av Kenneth Westberg 2015-02-23

Skicka sidan till: