Hanna Kauppi, KFO – ”Hårdare ton än väntat i nya LSS-utredningen”
Det finns en risk att brukarrörelsen inte kommer att kunna påverka förslagen i utredningen tror Hanna Kauppi. Hon befarar också förslag som drabbar anhörigassistenter.
– Eftersom direktiven har en besparingsambition blir detta en oerhörd utmaning för brukarrörelsen.
Besparingar dominerar direktiven
Hanna Kauppi, Arbetsgivarföreningen KFO, tycker Kommittédirektiven i den nya LSS-utredningen - "Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen" är hårdare och mer inriktade på besparingar än väntat. Direktiven säger att besparingar inom assistansersättningen ska bekosta utvecklingen av andra LSS–insatser och att det utöver detta behövs ytterligare kostnadsbesparingar.
– I direktivet står det att förstärkt kvalitet, träffsäkerhet, helhetssyn och mångfald i de stödinsatser som LSS omfattar ska finansieras med besparingar inom assistansersättningen. Hur det ska sparas är oklart, men där finns hela tiden en koppling till att assistansen kostat för mycket.
Dubbla budskap i direktiven
KFO har efterfrågat att regeringen i direktiven ska vara tydlig kring den politiska ambitionen med LSS. Nu ser Hanna Kauppi dubbla budskap, besparingar å ena sidan och målsättningen kring delaktighet och självständighet å andra sidan.
– Utredaren förväntas analysera hur insatserna ska vara utformade för att bidra till eller inte motverka delaktighet, självständighet och utveckling. Personlig assistans är bevisligen ett av de bästa sätten att möjliggöra självständighet och delaktighet, vilket kräver en individanpassning och ibland också ingående kunskap om den enskilde.
Hanna Kauppi ser även ett problem i att direktivet för samman den statliga assistansersättningen med LSS-insatserna överlag.
– Någon ordentlig samhälls- eller jämförelseekonomisk analys är ju inte gjord. Då är det märkligt att dels förutsätta att assistansen är för kostsam och att andra typer av insatser skulle vara billigare. Den statliga assistansersättningen anses också mer kontinuerlig och säker för användarna.
Hur ser du på att utredningen ska läggas fram efter nästa riksdagsval?
– Som det ser ut nu tycks ju inställningen till de här frågorna variera stort. Liberalerna vill exempelvis se 1 miljard kronor mer till assistansen 2017. Samtidigt brukar partier i regeringsställning rätta sig efter finansen.
Kommer brukarrörelsen att utestängas?
Hanna Kauppi ser det som ytterst tveksamt att utredningen kommer att lägga förslag som är förankrade hos brukarrörelsen eftersom förslagen kommer att läggas under en besparingsambition.
– Assistansberättigade måste kunna lita på att utredningen inte lägger förslag som exkluderar dem från tillgång till rättigheten eller urholkar innehållet. Det kommer att bli en stor utmaning för brukarrörelsen att få till stånd en fördjupad dialog men också för oss andra som behöver både tillräcklig inblick i tillräckligt tidigt skede och mandat för att kunna bidra med kunskap och erfarenheter.
Vilket inflytande bör brukarrörelsen ha i utredningen?
– Brukarrörelsen bör givetvis ha ett inflytande, både ifråga om expertkunnande och som referensgrupp.
Kommer utredningen kunna greppa alla frågor?
Direktiven omfattar oerhört stora och komplicerade frågor konstaterar Hanna Kauppi, tex frågan om huvudmannaskapet, personkretstillhörighet och definition/avgränsning av behov och begrepp som ”goda levnadsvillkor” och ”leva som andra”.
– Det kommer att bli svårt att greppa alla dessa frågor. Givetvis finns också en risk att utredningen har för lite resurser och tid, för lyssna, samarbeta och hämta in underlag i den utsträckning som finns.
Ser du risker med att definiera begrepp som ”goda levnadsvillkor”?
– Det är klart att det finns risker med det, för vem ska ha tolkningsföreträdet att uttala sig om den individuella upplevelsen. Jag tycker att frågan ska ställas till dem som lever med personlig assistans.
Ser du en risk att utredningen kan föreslå ett kommunalt huvudmannaskap för all personlig assistans?
– Frågan om huvudmannaskapet måste konsekvensanalysers noggrant. Det är helt klart komplicerat att se ett renodlad kommunalt huvudmannaskap, då erfarenheter säger att det här hanteras med större rättssäkerhet i ett statligt huvudmannaskap.
Risk att anhörigassistenter drabbas
Hanna Kauppi säger att KFO förespråkar likabehandling av anhörigassistenter i kollektivavtal, anhöriga ska tex inte särbehandlas med mer frikostig arbetstid.
Hon vill att utredningen har ett nyanserat förhållningssätt till anhöriga och inte bidrar till ett allmänt ifrågasättande av föräldrar och andra anhöriga i personlig assistans.
– Anhöriga har en oumbärlig roll som företrädare och bär oftast det yttersta ansvaret. Det är inte för osannolikt att vi får se förslag som drabbar anhöriga i gemen och att det finns en potentiell risk för en tillbakagång där anhöriga helt enkelt fortsätter som de alltid gjort, det vill säga finns till hands oavsett.
Risk att anordnare inte kommer kunna ge kvalitet
För assistansersättningen måste det enligt Hanna Kauppi skapas en modell, med en uppräkning av ersättningen som gör det möjligt att anordna personlig assistans med kvalitet för den enskilde i enlighet med regelverk och intentioner.
– Jag vill alltjämt tro att det går att behovsanpassa ersättningen något bättre, men om de utgångspunkter om 22 kronors överkompensation i ersättningen, som Agneta Rönn hade i sin utredning, kommer att ligga till grund kommer ersättningen helt enkelt inte att räck till för seriös och högkvalitativ personlig assistans och personalpolitik.
Var går smärtgränsen för anordnarna om det ska fungera?
- KFO har flera medlemmar som har det tufft redan idag. De försöker effektivisera sina organisationer och sin service på alla möjliga sätt. I en nyligen genomförd undersökning svarar ca en tredjedel att de är oroade över verksamhetens kortsiktiga överlevnad.