läs skrivbordsversionen istället

Camilla Sköld, Akademikerförbundet SSR – ”Regeringen missar chansen att ge reformen legitimitet”

Camilla Sköld anser att direktiven till den nya LSS-utredningen helt handlar om att sänka kostnader.
– Det är anmärkningsvärt. Allt som tas upp är sådant som kan kopplas till kostnader. Man har helt missat ett tillfälle att modernisera reformen.
Hon anser dessutom direktiven helt saknar en samhällsekonomisk helhetssyn.

Camilla Sköld, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, menar att det finns ett stort behov av att reformera LSS och hon medger också att det finns en hel del goda intentioner i direktiven till den nya LSS-utredningen. Men allt överskuggas av att man vill sänka kostnader.
– Det är anmärkningsvärt. Allt som tas upp är sådant som kan kopplas till kostnader. Man har helt missat ett tillfälle att reformera, modernisera och utveckla lagen enligt lagens intentioner. Tråkigt.

Allt handlar om att kapa kostnader

Camilla Sköld menar att utredningsdirektiven innehåller en hel del viktiga saker, till exempel att det dubbla huvudmannaskapet ses över, att insatskatalogen kanske ska göras mer flexibel och att den tar upp frågan om rättsligt stöd gentemot privata aktörer. Hon tycker också att det är bra att försöka konkretisera begrepp som goda levnadsvillkor eller att leva som andra.
– Allt det är jättebra men överskuggas av att det i grund och botten handlar om att få ner kostnaderna.

Ingen samhällsekonomisk helhetssyn

Hon saknar även en samhällsekonomisk helhetssyn och det som kan räknas till den personliga assistansens pluskonto.
– Vad händer när man drar in på assistansen? Personlig assistans kostar naturligtvis men samhällsekonomiskt är det sannolikt en vinst att medborgarna mår bra och kan leva gott liv, att de kan ta sig till skolan eller arbetet eller att anhöriga inte behöver gå ner i arbetstid. Personlig assistans är inte bara kostnader utan också en investering med många värden och vinster. Det resonemanget saknas helt i direktiven.
Det finns sådana som tycker att vi inte ska diskutera ekonomin, att värdet av LSS bara ska mätas i ”mänskliga” värden…
– Det måste finnas en legitimitet. Så är det med hela vår välfärdspolitik, det måste finnas en acceptans för att ha den här rätten till insatser.

Krafttag mot fusket

Hon uttrycker förståelse för att man vill ta krafttag mot fusket som hon säger kostat reformen ifråga om legitimitet i allmänhetens ögon. Men utredningens direktiv förstärker snarast förlusten av legitimitet.
– Även om man värnar om reformen så är det bra att ta tag i fusket och gå till botten med det. Målet för utredningen borde vara att man kan säga att ”nu går det inte att fuska längre, insatsen kostar si och så många miljarder men det är värt det.” På så sätt hade man också kunnat återskapa legitimitet för reformen.

Avveckling i små steg

Camilla Sköld menar att tillämpningen av LSS stegvis kommit längre och längre bort ifrån intentionerna med lagen. Hon hänvisar bland annat till forskningsrapporten ”LSS – målsättningen som försvann” som Akademikerförbundet SRR beställt i samarbete med Handikappförbunden. Där, menar hon, att det tydligt framgår hur tillämpningen avviker mer och mer från lagarna. Men det är svårt att se förändringarna medan de sker, säger hon.
– Det vore bättre om en oberoende kommission rapporterade till riksdagen, kanske vart fjärde år, om hur LSS tillämpas, ”så här ser det ut”, så att det blir svart på vitt. Då skulle allmänheten få insyn i vad som händer och kan reagera och protestera mot försämringar.
Hon tror dock inte att det finns någon konsperationsteoriliknande avsikter bakom den stegvisa försämringarna. Och hon vänder sig mot bilden av oärliga politiker som ”talar fint” om LSS samtidigt som de i smyg arbetar med att avveckla den.
– Det finns politiker, även i riksdagens socialutskott, som har ärliga ambitioner men kanske har problem i sina partier. Redan i partigruppen blir de troligtvis nedröstade.

Försäkringskassan och kommunerna

När det gäller frågan om det delade huvudmannaskapet mellan stat, och kommun säger hon inledningsvis att grundtanken, att kommunerna tar hand om sina medborgare, är riktig. Men så finns en rad problem:
– Dels de dubbla utredningar, att en myndighet överprövar en annan myndighet. Och det resursslöseri det innebär.
För att förstå frågan ser hon historiskt på den. Orsaken till att Försäkringskassan kan verka så ”fyrkantig” tror hon kan bero på att det är en statlig myndighet, en byråkratisk organisation just med syfte att vara ju det.
– Den skulle betala ut föräldrapenning och sjukpenning och det skulle kunna ske mekaniskt och byråkratisk – ”du är sjuk och här är ett läkarintyg här får du din sjukpenning och så är det bra med det”.
En assistansutredning är mer komplicerade och kräver en annan fingertoppskänsla, menar hon, men Försäkringskassan tillämpar de metoder den är van vid och då blir det byråkratisk och stelbent, som exempel till tidtagning för toalettbesök.
– Sett ur det perspektivet är det nog bra att det är socialtjänsten som håller i det. Staten måste kanske skapa tilltro till att kommunerna tar sitt ansvar. Att kommunerna utreder och bestämmer att ”den här personer behöver 25 timmar” och så köper staten det…

Handläggarnas påverkade av regleringsbrevet

Camilla Sköld tycker att Regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan är anmärkningsvärt, något som mer eller mindre tvingar handläggarna att tumma på lagen.
– Det finns ju en lagstiftning som säger att man ska tillgodose behoven, och att samhället är skyldig att ta fram de resurser som behövs för att klara det. Sedan kommer regeringen och signalerar att det överordnade målet är att kostnaderna ska hållas nere. Det går inte ihop.
Påverkar regleringsbrevet handläggarna så att vissa assistansberättigade inte får det de har rätt till?
– Ja, så är det ju. De får ju inte en klapp på axeln för att de gjort en bra utredning eller haft ett bra bemötande utan man säger ”vad bra att du håller budget”.

Désirée Pethrus har själv stor makt

Även om Camilla Sköld är mycket kritisk till direktiven till utredningen menar hon att det är för tidigt att ge upp hoppet. Utredaren Désirée Pethrus, som i grund och botten är socionom, något som Camilla Sköld för övrigt uppskattar, har själv stor makt. Det är regeringen som formellt utser sakkunniga och experter men utredaren har möjlighet att föreslå vilka hon vill ha.
– Hon kan föreslå personer från brukarrörelsen. Som särskild sakkunnig kan man göra särskilda yttranden som man skickar med i betänkandet och som går ut till alla remissinstanser, så det ha ganska stor betydelse.
Dessutom uttrycker hon förhoppningar om att Désirée Pethrus själv ska ta initiativ att se till helheten och ”lägga in ett samhällsekonomiskt perspektiv”.
– Om man lägger in andra värden än kostnader så skulle utredningen i bästa fall kunna leda till en beskrivning av att personlig assistans egentligen är ett långsiktigt hållbart sätt att hantera resurser på och ger människor möjligheter att leva ett bättre liv, säger Camilla Sköld.

Camilla Sköld intervjuades av Erik Tillander 2016-06-22

Skicka sidan till: