läs skrivbordsversionen istället

Staffan Olsson, författare och föreläsare – "Offentlighetsprincip och meddelarskydd skulle ge trovärdighet för privata anordnare"

Den statliga utredningen Ökad insyn i välfärden 2016:62 föreslår att offentlighets-principen inklusive fullt meddelarskydd ska gälla för privata företag inom välfärden från 1 januari 2019. Detta skulle även gälla privata assistansanordnare. Staffan Olsson som föreläser om LSS-lagstiftning är mycket positiv till förslagen.
- Oegentligheter i ett assistansföretag kan då lättare komma till mediernas kännedom.

Offentlighetsprincip och meddelarskydd

För assistansföretagen innebär detta enligt Staffan Olsson att de ska ge anställda kunskaper om vad offentlighetsprincipen innebär i form av yttrandefrihet, allmänna handlingars offentlighet samt meddelarskydd.
- Kritikrätten ökar för de anställda vilket innebär att lojalitetsplikten mot företaget i motsvarande mån minskar. Det går då inte att hävda att det är illojalt av en anställd att framföra kritik av företaget via medierna, anonymt eller namngivet. Inga repressalier får vidtas gentemot en anställd som utnyttjar sin yttrande- eller meddelarfrihet. Blir utredningens förslag lag 2019 så behöver kollektivavtalens skrivningar om ömsesidig lojalitet ändras på det privata avtalsområdet.
Finns det undantag för meddelarskyddet?
- Ja enligt OSL 13 kap 2 § undantas VD,Vice VD, styrelseledamöter och suppleanter till dessa. De skulle dock fortfarande kunna offentliggöra eller polisanmäla brott som kan ge fängelsestraff enligt Lagen om skydd för företagshemligheter.
Skulle det bli svårare för oseriösa företag att verka?
- Ja, oegentligheter i ett assistansföretag kan lättare komma till mediernas kännedom. Ju starkare insyn, desto svårare att bedriva eventuell skumraskverksamhet.
Anser du att detta är ett alternativ till att införa vinstbegränsningar?
- Det är två helt olika frågeställningar. Offentlighetsprincipen är en demokratisk princip som av utredaren bedöms viktig att tillämpa när det allmänna tillskjuter skattepengar. Vinster eller inte och vinsternas storlek är en politisk fråga.
Hur påverkas de assistansberättigade?
- Deras rätt till insyn vid privata assistansanordnare ökar. Idag garanteras de bara insyn i sin egen personakt. Offentlighetsprincipen ger brukaren insynsrätt i företagets alla övriga handlingar som inte är hemliga.
Skulle de kunna begära ut handlingar om hur anordnaren använder pengarna?
- Begära ut kan de alltid göra. Sedan måste det bedömas ifall uppgifterna finns i en allmän handling hos företaget och om den är offentlig. Jag bedömer att en brukare har rätt att få ut uppgifter om hur hens pengar används.

Handlingar ska diarieföras

Om offentlighetsprincipen införs måste assistansföretagens handlingar registreras i ett eller flera diarier enligt OSL 5 kap. Personakter har dock undantag och behöver inte registreras, vilket innebär ett omfattande undantag för en assistansanordnare.
- Själva diariet är offentligt, det kan vem som helst begära att få läsa eller få en kopia av. Av diariet ska bl.a. framgå datum då handlingen kom in eller upprättades och det diarienummer eller annan beteckning handlingen fått vid registreringen. I diariet kan det även anges uppgifter om handlingens eventuella avsändare eller mottagare, och kort vad handlingen gäller, men båda dessa uppgifter kan utelämnas.

Arkivlagen skulle börja gälla

Assistansanordnare kommer också att omfattas av arkivlagen som idag gäller för myndigheter. Det innebär formella skyldigheter att ha tydliga regler om vilka handlingar som ska bevaras för framtiden, vilka som får gallras och efter vilken tid det får ske.
- Idag finns en bestämmelse i LSS § 23 a om att handlingar får gallras 2 år efter det att sista anteckningen gjordes och i § 23 e om motsvarande gallring efter 5 år för lex Sarah dokumentation. De handlingar som gäller barn som placerats eller tagits emot i ett särskilt hem för stöd och service ska dock redan nu bevaras och får inte gallras.
Ska handlingar som gäller barns assistans sparas?
- Det finns så vitt jag vet ingen generell bestämmelse om det men inget hindrar att dessa handlingar bevaras. Undantaget är, liksom i socialtjänstlagstiftningen, kopplat till barns placering.

Kommunen föreslås bli arkivmyndighet

Utredningen säger vidare att det ska finnas en skyldighet för assistansanordnare att upprätta dokumenthanteringsplan, där det framgår om och när en viss arkiverad handling får gallras. Det införs krav på arkivlokaler berättar Staffan Olsson.
- Arkiveringen inleds redan i närarkivet hos assistansanordnaren och handlingarna slutarkiveras så småningom vid en arkivmyndighet.
Utredningen föreslår att kommunen där verksamheten bedrivs ska vara arkivmyndighet och få rätt att fastställa arkivbestämmelser.
- Jag tycker det är rimligt att arkivering sker lokalt i kommuner, eftersom det blir lättare att ta del av handlingarna för den som begär dem utlämnade.

Egna arbetsgivare undantas

I utredningen sägs det att fysiska personer undantas. Detta gäller enligt Staffan Olsson för de assistansberättigade som är egna arbetsgivare och själva anställer sina assistenter.
- Att som egen person, utan firma eller annat företag, anställa sina assistenter, innebär att man står utanför utredningens förslag, eftersom verksamheten inte ses som yrkesmässig. Redan idag är det så i många avseenden- lex Sarah gäller inte och det finns ingen lagstadgad tystnadsplikt. Utredningen motiverar fysiska personers undantag från offentlighetsprincipen med att endast en begränsad del av dessa bedriver verksamhet och med få anställda, att deras privata ekonomi är tätt sammankopplad med verksamheten och att allmänhetens behov av insyn därför är tämligen begränsat. Högst rimliga argument, anser jag.
Hur ser du på att man föreslår att inte undanta idéburna verksamheter?
- För mig är det en självklarhet. Offentlighetsprincipen är inte en fråga om vinst, förlust eller idéer utan om allmänhetens möjlighet till insyn.

Stark kritik från Vårdföretagarna

Vårdföretagarna har riktat stark kritik mot införandet av offentlighetsprincipen och hävdar att det ger en orimlig administrativ börda och att det kan leda till attacker från personer som vill sabotera verksamheten. Staffan Olsson håller inte med om detta.
- Redan idag ska kommunernas LSS-verksamhet kunna hantera offentlighetsprincipen och det borde även privata företag kunna klara. Många stora assistansföretag har ju betydligt fler assistansberättigade i sin verksamhet än de flesta kommuner. Vårdföretagarna borde, kan jag tycka, istället betona behov av tillskott av resurser.
Att främst se detta som en fråga om en onödig administrativ börda tycker Staffan Olsson visar att man inte förstår att offentlighetsprincipens införande på sikt kommer att vara till stor nytta för branschens trovärdighet.
- Ett viktigt argument mot offentligt finansierad privat verksamhet – dålig insynsrätt – kommer att vridas ur kritikernas händer.
Sabotageteorin tycker Staffan Olsson faller på sin egen orimlighet. Hans menar att offentlighetsprincipen historiskt sett inte använts i det syftet.
- Risken är obefintlig att privat verksamhet skulle drabbas på vård- och omsorgsområdet, eftersom de flesta individrelaterade handlingar är sekretessbelagda och en begäran om att utfå en sådan handling kan i de flesta fall lätt avslås. Dessutom finns det skydd för affärs- och företagshemligheter.

Undantag för affärshemligheter

Det finns handlingar som undantas från insynsrätt. Sekretess gäller enligt OSL 19 kap för uppgifter om affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas om uppgiften röjs.
- Utredningens och min uppfattning är att den bestämmelsen är tillräcklig för att skydda motsvarande affärshemligheter även i assistansföretag. Exempel på skyddsvärda uppgifter kan vara kostnadskalkyler och beräkningsgrunder vid ett anbudsförfarande eller dokument som om de kom till konkurrenters kännedom skulle kunna skada bolaget. Det är alltid kammarrätten och slutligen, efter prövningstillstånd, Högsta förvaltningsdomstolen som har avgörandet om huruvida en allmän handling ska ses som en skyddsvärd affärshemlighet.
Det finns börsnoterade bolag med assistans, tex Humana som ligger på Stockholmsbörsen Mid Cap, fungerar det med en offentlighetsprincip?
- Eftersom sekretessen i OSL 19 kap tillsammans med lagen om företagshemligheter måste ses som tillräckliga för att inte skada företaget så ser jag inget problem med offentlighetsprincipen. Jag kan inte se att den står i strid med t.ex. aktiebolagslagen. Gör den det hoppas jag att det framkommer i den remissomgång som snart följer.

Undantag för företagshemligheter

Det finns även ett skydd i Lagen om skydd för företagshemligheter.
- Insynsskyddet i 19 kap. OSL avser frågan om huruvida en viss handling är offentlig eller hemlig. Enligt lagen om företagshemligheter ska man i första hand bedöma om ett brott är begånget och om eventuellt skadestånd ska utdömas. Dessa båda lagar kuggar i varandra men siktar in sig på delvis olika förhållanden – offentlighet/sekretess respektive direkta brott som skulle kunna leda till skada för ett företag.
Vad undantas enligt lagen om företagshemligheter?
- Information om affärs- och driftsförhållanden som skulle kunna leda till skada i konkurrenshänseende om den röjs. Det kan vara utnyttjande av hemliga dokument efter avslutad tjänst, konkurrerande verksamhet, att en tidigare anställd tar kundförteckningen eller kopiering av kunddatabas. Det är dock endast obehöriga angrepp på företagshemligheter som är straffbara. Skulle någon röja uppgifter om sådant som är brottsligt och kan ge fängelsestraff eller något annat allvarligt missförhållande i näringsidkarens rörelse, så är det inte ett obehörigt angrepp, säger Staffan Olsson.

Staffan Olsson intervjuades av Kenneth Westberg 2016-10-25

Vidare läsning

Statlig utredning: Ökad insyn i välfärden SOU 2016:62

Lagtext och domar i mål gällande företagshemligheter: https://lagen.nu/1990:409

Skicka sidan till: